#nödvärn — polisens #metooupprop.

#metoo: Nödvärn

2018-01-12 | Undertecknarna padlock

OPINION

Sexuella trakasserier, lilla gumman-mentalitetet och en utbredd tystnadskultur. Närmare 5 000 kvinnliga polisanställda har ställt sig bakom polisernas metoo-upprop #nödvärn.

Uppropet #nödvärn är publicerat på Nödvärnsbloggen. Styrgruppen för #nödvärn består av Kerstin Dejemyr, polis och verksamhetsspecialist NOA, Meta Broddare, före detta polis och Maria Larsson — vd Social Navigation & Innovation Sverige AB samt Insamlingsstiftelsen DOLT — Det osynliga våldet

.

RELATERAT:

2017-12-13 | #metoo: Nu samlar vi alla upprop


#metoo-upprop:

#akademiuppropet

#allavi

#allmänhandling

#bortabrahemmavärst

#dammenbrister

#deadline

#exponerad

#gömdakvinnor

#hjälpaintestjälpa

#husfrid

#ickegodkänt

#imaktenskorridorer

#inationensintresse

#intebättreförr

#intedinhora

#inteminskuld, #påvåravillkor

#kidstoo

#konstnärligfrihet

#larmetgår

#listanärstängd

#lättaankar

#medvilkenrätt

#metoobackstage

#nustickerdettill

#nykterfrizon

#närmusikentystnar

#nödvärn

#obekvämarbetstid

#orosanmälan

#räckupphanden

#sistabriefen

#sistaspikenikistan

#skiljaagnarnafrånvetet

#skrattetihalsen

#slutvillkorat

#slådövörattill

#teknisktfel

#theshowisover

#timeout

#tystdansa

#tystiklassen

#tystnadtagning

#underytan

#utanskyddsnät

#utantystnadsplikt

#vardeljus

#vikokaröver

#visparkarbakut

#vispelarintemed

#vårdensomsvek

#utgrävningpågår


Saknar du ett upprop i listan? Mejla upprop@feministisktperspektiv.se. Några upprop är i pipeline, bland andra #visjunger ut, #killtheking, #givaktochbitihop, #tystdiplomati och #felfil. Vi inväntar bara ett godkännande från administratörerna för att få publicera dem.

Upprop #nödvärn

Inom polisen finns en destruktiv tystnads- och bestraffningskultur som bygger på en manligt kodad norm. Detta bidrar till att en sexistisk jargong, objektifierande kommentarer, trakasserier och fysiska övergrepp regelmässigt skämtas bort eller tystas ned. Uppropet vänder sig till alla som är eller har varit anställda hos polisen och som upplever att sexism, sexuella trakasserier, övergrepp och olika härskartekniker är ett problem inom polisorganisationen.

Vi kommer inte längre att acceptera att olika kränkande beteenden fortgår och kräver en nolltolerans mot detta! Målet är en polisorganisation där ALLA anställda kan nå sin fulla potential och behandlas med värdighet och respekt.

Utdrag ur vittnesmålen i #nödvärn:

2016

En manlig kollega skickar sms till mig och det är tydligt att han vill inleda en sexuell konversation. För att komma undan lindrigare avböjer jag med motiveringen att det är nog inte så bra för min polisiära karriär. Han svarar att det nog ”snarare skulle kunna gynna mig”.


2017

Jag har jobbat i tre år. Jag ser absolut en förbättring och en arbetsmiljö som till viss del verkar för det bättre, men med det sagt så är det långt ifrån bra. Så långt! Attityden är ibland så normaliserad så det är skrämmande. Alla de gånger som lilla gumman-mentaliteten är ett faktum. Alla sunkiga skämt som kommer som ett litet brev på posten när en är på skjutbanan och frågar en enkel fråga som: ”ska vi skjuta från liggande position nästa omgång?”. Då kommer svar som ”höhö om du vill”, ”vi kan gå iväg direkt”, ”oj oj lugna dig nu”. Eller när pratet runt fikabordet sexualiserar kvinnan till den grad att hon går att likna vid en maskin. Skrattar en inte då får en till svar att ”men var nu inte så jävla PK”. Eller alla de gånger som ordet feminist är något av det mest naiva en kan kalla sig. ”Varför hatar ni alla män?!” och ”Fan ta av dig offerkoftan”.


2013

När jag gick på PHS så var jag på förfest med olika klasser innan den stora ”insparksfesten”. Där var en påtagligt berusad och besvärande kille som jag bara sett någon gång tidigare. Han verkade låsa sig på mig på något sätt och ville ha uppmärksamhet. När alla gick iväg till festen så kom han fram till mig och fortsatte prata. Jag ville inte vara otrevlig så jag svarade honom. Vi hamnade efter resten av gänget eftersom han vinglade och var kraftigt berusad. Det slutade med att vi var ensamma på den mörka gatan och han ville sätta sig ner på en kant och vila. Jag ville gå vidare och sa att jag skulle gå. Då ville han ha en kram innan jag gick, och jag tänkte ”varför inte”. Jag ville inte vara oartig så jag gav honom en snabb kram. När jag släpper kramen tar han tag i min dragkedja på jackan och drar ner denna. Jag börjar backa och då tar han sina händer och tar tag i baksidan av mina lår och drar sina händer upp under min klänning och greppar tag i min rumpa. Jag trycker mig undan och säger ”Vad fan gör du, du tar på mig!” samtidigt som jag ger honom en lavett i ansiktet. Han verkar då förstå vad han gjort och säger om och om igen ”jag tog inte på dig, jag tog inte på dig”. Jag rusar därifrån och ringer en vän som möter upp mig på väg hem (det blev ingen fest för mig). Är kraftigt upprörd och pratar sedan om händelsen med min handledare på skolan, som gör en anmälan. Jag blir kallad på förhör och berättar om händelsen med tårar i ögonen. Förhörsledaren gör inget annat än ifrågasätter varför jag kramade killen. Det slutar med att jag inte anger brottet till åtal och allt läggs ner. Jag vill egentligen bara att man ska hålla ett uppsträckningssamtal om hur man beter sig. Jag vet inte om killen ens blev kallad på samtal. Jag gick med ovisshet om vad han visste och med rädsla för repressalier resten av skoltiden.


2012 – 2016

Som lärare på PHS såg jag så många kvinnliga studenter som började termin 1 med stark självtro och pepp ta examen med söndertrasad tro på sin egen förmåga och kompetens. Många män som startade med gott självförtroende gick ut med enormt uppblåsta egon. Gymmet blev navet som allt som sågs som värdefullt cirkulerade kring. Personer med andra kvalitéer än bra tid på milen eller jättemånga kilon i bänkpress sågs som andra klassens studenter som man inte behövde ta på allvar. Dessa egon gjorde sig själva till informella ledare, styrde och ställde som på en fritidsgård för barn. Även vissa lärare bidrog i hög grad till att odla kulturen. Det var inte bara kvinnor som utsattes för härskartekniker, även män med en mjukare framtoning fick åka med. Under åren jag jobbade som lärare fanns det inte en enda öppen manlig homosexuell eller ickebinär student. Lesbiska eller ickebinära kvinnor kunde tillåta sig själva att vara öppnare.


2013 – 2017

Alla de gångerna en manlig kollega har sagt till mig att jag ska sätta mig och köra istället, så kan dem sitta bak i bilen med buset. Anledningen: jag är ju kvinna och klarar inte av uppgifterna lika bra som dem själva, då jag framfö- rallt inte är lika stor och stark. Det kan tilläggas att jag är både starkare och mer vältränad än alla manliga kollegor som har gjort såhär. Alla de gångerna jag har blivit bedömt för mitt utseende innan min prestation i arbetet. ”Du måste vara Sveriges snyggaste polis”, istället för att ge mig beröm för att jag är duktig och för mitt jobb. Alla de gångerna mina manliga kollegor har påpekat min vältränade kropp, mitt utseende, min rumpa, mitt leende. Alla dem gångerna jag har fått en klapp i rumpan av en manlig kollega, som inte kunde hålla fingrarna borta. ”Det finns annat jag kan lära dig allt jag kan om” ”Jag gillar att du alltid är så kvinnligt klädd. Vi män på stationen uppskattar det.”


2015

Jag och några fler sitter på ett möte med en hög polischef. Alla har förberett sig för mötet jättenoga. Det är stort att få mötestid med en hög polischef om en viktig fråga. Han är såklart huvudperson under mötet, han har ju mandatet. Han sms:ar mig under mötet vad han skulle vilja göra med mig och en annan kvinna som också är närvarande på mötet. Han beskriver olika sexuella handlingar med detaljer. Han beskriver oss i trekant. Samtidigt som han sms:ar mig sitter kvinnan helt ovetandes och föredrar det hon förberett. För honom. Jag blir bestört av sms:en, men behåller det för mig själv. Hon vet fortfarande inte om det. Jag har besparat henne det.


2015 – 2016

Under ungefär två år jobbade jag med en äldre manlig polis i mitt turlag. Han var allmänt barsk och högljudd, och hans både sexistiska, rasistiska och homofobiska attityd och sätt att skoja och uttrycka sig var så vida känd att det hade blivit normaliserat långt innan jag kom till arbetsplatsen. Det ”var ju bara sådan han var”, och ”du skulle bara ha sett när han var befäl, då var han ännu värre”. Det var bra många fler som var utsatta och vissa enligt min åsikt värre än mig, men jag nämner enbart vad som sades till mig personligen här. Utöver att generellt sett vilja prata om sex och om hur många sexpartners han hade så frågade han bland annat vilken färg jag hade på bröstvårtorna, föreslog att jag kunde dansa poledance i polishusets trapphus (eftersom han gärna ville se det), berättade hur han rakade pungen, hur otroligt hårt hans stånd var på morgonen och hur länge ståndet höll i sig. Han rekommenderade ett kosttillskott till mig för att jag också skulle kunna bli lika kåt, eller ”fuktig om läpparna”, som han uttryckte det. Det ska tilläggas att jag hade jättebra befäl som tog tag i det här när jag väl lyfte det utan några försök att sopa detta under mattan. Han blev polisanmäld, med fler målsägare än bara mig.


2015

Jag hade en lärare på PHS som körde härskartekniker mot mig genom att tilltala mig vid ett annat namn trots att jag sa mitt namn vid ett flertal tillfällen. Detta gjorde han öppet framför klasskamraterna. Även de reagerade på hans sätt att vara. På examensfesten kom han fram och sa att hade jag inte haft barn och varit gift hade han stött på mig mer. Samma lärare låg med flera studenter och hörde av sig till flera där han talade om hur mycket han tyckte om deras utseende.


2006

Jag blev anställd som receptionist på en närpolisstation i ett utsatt område. Någon månad in i anställningen skulle vi åka på en teambuilding. Som nyanställd höll jag en relativt låg profil och gick och la mig ganska tidigt. Någon timme senare öppnas dörren och in kommer den kvinnliga kollegan som jag delade rum med samt tre unga poliser. Alla fyra är lite onyktra. Jag vaknar till och känner obehag direkt, jag känner dem inte och jag ligger i sängen endast iklädd trosor och linne. Den kvinnliga kollegan börjar hångla med en av poliserna (alla tre i stadiga sällskap kan tilläggas) medan en av dem lägger sig i sängen bredvid mig. Jag vet inte hur jag ska hantera det riktigt, civilanställd, nyanställd samt inte riktigt påklädd. Jag försöker flytta ut så långt på kanten jag kan. Polisen börjar smeka mig utanpå duntäcket och jag säger lite lågt: ”sluta!” Jag blir mer och mer stressad, men vill samtidigt inte ställa till med en scen (det är ju så man är uppfostrad). Smekningarna blir djärvare och djärvare och jag försöker parera, plötsligt sticker han in handen under täcket och tar på mitt underliv. Jag får panik och slår till med min hand på hans arm, varpå han säger: ”Men kom igen!” Jag far upp ur sängen och skriker att alla måste ut! Till slut får jag ut alla. Jag sover inte mycket den natten och skäms lite för ”mitt uppträdande”. När jag vaknar på morgonen är jag arg, väldigt arg. Dagen börjar med ett gemensamt morgonmöte i ring. Jag tittar dem rakt i ögonen men ingen möter min blick. Berättade aldrig för någon på stationen.


2006

PHS, första terminen. Jag har en kursare som jag tycker är märklig från första dagen. Första händelsen skedde på lektionstid. Min tröja hade åkt upp så man kunde se lite av sidan på magen. Kursaren lutar sig mot mig och viskar i mitt öra något i stil med ”Du måste skyla dig, jag blir så jävla kåt. Du vet frugan är ju hemma och är gravid.” Vid det andra tillfället står jag och stretchar min rygg och baksida lår så jag står framåtlutad. Han säger: ”Fan vad gott det ser ut, jag vill ta dig som ett sexpack.” Vid det tredje tillfället grabbade han tag i min rumpa på en fyslektion. Han gjorde och sa också saker till en annan tjej i klassen, men det får hon berätta själv. Skolan fick veta detta. Han blev avstängd och dömd två år senare.


2003

Kollegan som ropade högt över avrapporteringsrummet ”Vad konstigt du går — är du nystraffknullad?”


2008

Gruppmedlemmarna inför kommenderingen (där vi visste att det skulle bli bråk): ”Vi kastar fram dig längst fram ifall det blir för jävligt, du kör topless så tappar de jävlarna fokus”. För att inte tala om de sjukt många gånger manliga kollegor kommenterat mina kläder, utseende, val av färg på läppstift och mycket mer.


2012

Jag skulle koka kaffe till fikat och männen som satt i soffan började högljutt kommentera hur väl jag passade till att vara en liten passopp och började ropa att dom så gärna ville bli serverade av mig. Jag var ny och dom var minst 20 år äldre än mig allihop.


2013

En polis brukade skicka mess om att han tänkte på mig. Trots att han inte fick svar så fick jag det sista långt efter att jag slutat och handlade om vad han skulle göra mot min nakna kropp och hur.


2012

En polis hade tidigare varit misstänkt för att ha våldtagit och ofredat tidigare flickvänner (däribland två kollegor). Han blev inte dömd men skulle inte få jobba med sexualbrott. Det gjorde han ändå med chefens goda vilja och satt och höll förhör med kvinnor som berättade om utsatthet för just våldtäkter.


2016

Så många gånger jag sagt något på ett möte utan att det tagits hänsyn till vad jag sagt. När sen den enda mannen i vår grupp sa precis samma sak som jag blev det alltid väldigt positivt bemött av chefen.


2003

Radiobilskollegan som trött mumlade ”Det blir ett helvete att jobba med dig i natt, kommer inte kunna kliva ur bilen med mitt stånd.”


2012

Av vår högsta chef fick jag höra hur jag påminde om ”kåta Gun”. Sen ville han visa vad han menade och tog upp mobilen för att visa ett klipp. Jag var helt ny och ville ha uppmärksamhet för mitt jobb jag gjorde – inte att jag liknade en kåt karaktär.


2012

Som nyanställd fick jag inte sitta på samma våningsplan som alla andra utredare, utan placerades ensam. När jag ifrågasatte varför en nyanställd man (som anställdes på enheten efter mig) fick ett rum bland de andra så fick jag höra att jag var besvärlig att ha att göra med. Det ryktet följde sen med i mina ”journaler”.


2011 – 2012

Det var min första anställning inom polisen. Jag var 19 år och var knappast styv i korken. Jag gick runt och presenterade mig för samtliga på stationen. En man envisades med att kalla mig ”lilla fröken” med en sensuell betoning. Jag markerade och sa mitt namn, vilket han fullkomligt ignorerade. Han brukade kalla på mig och be mig om saker som inte hade något med min tjänst att göra i tid och otid. T ex ”lilla fröken, kan inte du hämta lite kaffe till (hans namn)”. Vid ett tillfälle bad han mig komma till honom, han skulle instruera mig att öppna garageporten åt honom (trots att han kunde göra det själv). Under denna process ställer han sig väldigt tätt bakom mig och smeker mina höfter. Jag stelnar till och blir illamående, men vågar inte säga ifrån. När jag sedan berättar om händelsen möts jag av skratt och kommentarer som ”haha typiskt honom”. Själv missade jag nog helt komiken.


2010

När jag var på narkotikasektionen hittade jag en gång en dildo i mitt postfack.


2011

På utlandsmission blev jag sexuellt trakasserad av en jurist på vårt kontor. Detta nådde utlandssektionen hemma där man bedrev en utredning för att kunna visa att man agerat. Kontentan och resultatet av denna utredning var bedrövligt. Man ifrågasatte i princip inget av den nästintill obefintliga hanteringen av händelsen på plats på missionen. Istället för att stänga av mannen höll chefen på missionen förhör med karaktärsvittnen som inte hade något som helst med händelsen att göra. Man valde att förhöra en annan svensk kvinna i syfte att utröna ”hur en svensk kvinna typiskt sett hade reagerat på händelsen”. Med tanke på att hon hade bott utanför Sverige i 20 år och dessutom var nära vän med mannen, kan man ana att vittnesmålet var en aning färgat. Som man frågar får man svar.


2012

Ett stationsbefäl uttryckte sig putslustigt över att jag var gravid när jag kom hem från utlandsmission Kongo. ”Jo, jo” kluckande han. ”Jaså, ja ja har inte du precis varit där nere i Afrika? He he…” Han lät mig på det viset förstå att det fattar man ju hur det hade gått till när jag blev gravid.


2009

Jag minns en väldigt snygg och till en början charmerande kollega som hade gjort till sin grej att ragga på alla som föll för hans Don Juan-stil. Jag var en av dem som gick i fällan och blev charmerad för en period. Lite senare på en fest blev han provocerad av mig för att jag inte brydde mig om hans närvaro längre. Han var kanonberusad och skrek på folk. Han skulle slå min nya kille och kallade mig för fitta. Därefter tog han sitt nästa offer hårt i handen varpå han sa: ”kom vi går hem och knullar!” Jag skrev till närpolischefen om det inträffade och fick till svar att detta inträffade på fritiden och kan inte kopplas samman med polisens värdegrund.


2010

När jag jobbade på radiobilarna och körde nattpass hamnade jag ibland i stridspar med en viss manlig kollega. När det var lugnt på radion och vi rattade omkring i staden på måfå brukade han peka ut platser där han hade haft sex. Vi kunde köra förbi en park när han pekade på en parkbänk och berättade att han blivit avsugen där. Sen berättade han nästan tvångsmässigt vidare om hur det hade gått till, och varje gång sa jag att det var mer än vad jag ville veta. Ett trögt pass kunde vara som en åtta timmars sightseeing av knullhistorier.


2004 – 2010

När jag var ny fanns det ett stationsbefäl som ALLTID favoriserade blonda unga kvinnliga aspiranter. Han bad oss högt och ljudligt gå före alla andra som stod i kö för att få våra anmälningar granskade, vilket alla skrattade åt. Det funkade som ett lackmustest för resten av polisstationen, om man inte gjorde det var man av typen PRYD, UTAN HUMOR OCH KANTIG och om man gjorde det hamnade man i facket KUL, SEXUELLT TILLGÄNGLIG OCH TILLMÖTESGÅENDE. Nästan alla tjejer hamnade i andra facket eftersom man var så ny och inte fattade hur snabbt garden måste upp. Stationsbefälet brukade också glida upp intill en när man satt och avrapporterade, smeka en i nacken och komma med olika insinuerande inbjudningar till hans lägenhet. Man blev expert på att avböja artigt, göra taktiska val av vilken dator man satte sig vid och börja prata om annat när han kom.


2007

Det fanns en manlig äldre kollega på stationen som hade ett rykte om sig att ha betett sig sexistiskt mot kvinnor. Jag hamnade ensam i en hiss ihop med honom då han plötsligt flyttade sig helt nära mig och började peta mig i magen och stryka mig över brösten. Han sa att det var synd att tjejpoliser ska ha skyddsväst på sig. Jag hade då inte skyddsväst, utan sport-BH och underställströja med uniformsbyxorna och bältet med prylarna. Jag kände mig oerhört trängd och det brann till i huvet. Jag fick en reflex att knuffa bort honom, drog batongen och sa ”om du rör mig en gång till slår jag ihjäl dig”. Han försökte skoja bort det. Jag skämdes över vad som hänt, över att jag inte kunde hantera det bättre och även över vad jag hade sagt. När jag berättade för en överordnad sa han urskuldande att ”Ja han är ju sådär, bra att du sa till honom.” Mer blev det inte.


2003

Patologens kommentar när jag och äldre manlig kollega skrider in för att avvisitera veckans tredje person som tagit sitt liv: ”He he he… Hur känns det att jobba ihop med ett så djävla snyggt befäl!?”… Patologen var iförd vitt nedblodat plastförkläde eftersom han sydde ihop en obducerad kropp då vi klev in i lokalen.


1998 – 2006

Jag skulle kunna rada upp hur många gånger som helst där jag fått höra: ”Lilla gumman”, ”Lilla stumpan”, ”Ja ja, vi vet vad du tycker men vad tycker ni andra”, ”Gör nu inte det här till kvinnligt/manligt”. Droppen var faktiskt när jag fick reda på att man bland männen i ett annat turlag vid nattfikat diskuterat mig och att ”hon får tänka på vilka signaler hon sänder ut”. Vem har någonsin uttalat detsamma om ett manligt befäl? När jag fick klart för mig att man på ledningscentralen i länet ägnade tid åt att diskutera mitt sexliv fick jag nog och klev av. Under tiden undrade alla varför kvinnor inte blev kvar längre i yttre tjänst. Samtidigt fick jag dagligen höra vilken ”räkmacka” vi kvinnor gled in på som blev positivt särbehandlade in på tjänster.


2013 – 2015

Under min tid på PHS så hamnade jag i en fas då jag började tycka självskydd var lite obehagligt. Jag gillade inte slag mot ansiktet eller mot huvudet och kände jag behövde mer stöd för hur jag skulle träna och komma över obehaget. Jag valde att höra av mig till min nya självskyddslärare för tips och råd. Han svarade såklart och bad mig komma förbi på hans kontor så vi kunde prata om det. Han var trevlig och bra då och sa att han absolut skulle hjälpa mig… Efter vårt samtal så började dock han skicka mail till mig på vår läroplattform. Han skrev var han bodde och att jag gärna fick komma förbi någon gång, att jag skulle komma på besök på kvällar, han skrev hur fin jag var och han kollade upp mitt stjärntecken och skrev om sitt stjärntecken hur bra vi skulle passa ihop osv. Han var alltid noga med att inte skriva så man kunde sätta dit honom, han skrev alltid på ett slags trevligt sätt men med en obehaglig underliggande ton.

Jag märkte att jag till slut tyckte de var riktigt jobbigt att gå till självskyddslektionerna. Han hade konstigt nog alltid ont i ryggen och kunde inte visa olika grepp, förutom när han skulle visa på mig. En gång så skulle han visa hur man tar sig loss från ett strypgrepp när man ligger under en gärningsperson på marken. Eftersom han hade ont i ryggen behövde han en ”tjej som var lättare” och pekade på mig. Saken var att jag inte alls var minst i min klass, det fanns flera andra tjejer och killar som var mindre än mig. Så, där fick jag kliva fram, sätta mig gränsle över läraren och han skulle ”jucka” för att få mig att tappa balansen och han skulle kunna ta sig loss ur mitt grepp. Jag tyckte de var väldigt obehagligt. Hans kontaktförsök slutade inte trots att jag inte svarade på hans mejl. Jag visste heller inte hur jag skulle göra eftersom jag inte ville åka ur skolan. Jag ville bara göra klart min utbildning. Till slut följde min dåvarande pojkvän med mig till skolan, letade upp honom och ställde honom mot väggen. Efter det slutade kontaktförsöken.


2011

Innan jag blev polis dejtade jag en polis. Vi dejtade bara i några veckor, sedan avslutade jag det. Då började han stalka mig. Han visste alltid var jag var, skickade sms att han såg mig genom fönstret, lämnade presenter på dörren och så vidare. En gång när jag var ensam på gymmet dök han upp. Han tryckte upp mig mot väggen och sa att jag skulle ångra att jag gjort slut med honom. Han sa också att ingen någonsin skulle tro på mig om jag skulle anmäla honom. Jag var rädd. Jag flyttade till en annan stad och blev då av med honom.


2008 – 2012

På min första arbetsplats inom Polisen satt några utredande kommissarier i samma korridor som oss kvinnliga civilanställda. En av kommissarierna hade för vana att passera bakom oss i det trånga utrymmet bakom kopieringsmaskinen och trycka sitt kön mot den som stod där – trots att det gick att passera genom att ta andra hållet. Han ”lekte” också med vissa av oss i korridoren genom att gå i vägen så det inte gick att passera honom och sedan ”kittlas” eller ”skoja” på annat sätt, t ex låtsasbrottas. Vi klagade till vår chef, och kommissarien fick flytta in i en annan korridor. Men det hjälpte inte. Där ”erbjöd” han de kvinnliga kollegorna massage genom att ställa sig bakom och smeka dem på axlarna, ner mot brösten. Till slut fick de nog och pratade med sin chef, och det var flera som anmälde honom. När historien rullades upp visade det sig att hans beteende varit känt sedan tidigare och att han då fått tillsägelser. Bland annat hade han för vana att komma tidigt till jobbet och duscha. Sedan fortsatte han gå omkring naken i omklädningsrummet eftersom han visste att städerskan kom dit innan alla andra kommit. Han hade allt som oftast stånd när han gick omkring där och i princip väntade på henne. Kommissarien blev dömd för flera sexuella ofredanden och är inte längre kvar inom Polisen.


2013

”Rita en stor kuk på post-it-lappen och lägg ned i bruna kuvertet till internposten! Jag känner ju beslutsfattande kommissarie, han kommer att skratta.” Detta fick jag som uppmaning från manlig instruktör första veckan av aspiranttjänstgöringen. Den andra manliga poliskollegan skrattar men säger ingenting. Han var ju polisassistent medan instruktören var inspektör. Inget ritades och jag lyckades kontra snabbt att om någon ska rita något så är det i vart fall inte jag.


2014

Ett manligt befäl skulle ställa in sin kaffekopp i diskmaskinen i lunchrummet och upptäckte att disken i den var ren. Han ställde sin smutsiga kopp på diskbänken istället, varpå någon sa ”du får väl tömma diskmaskinen”. Befälet svarade ”det ska ni kvinnor göra, det är det vi har er till” och tittade ut över kvinnorna i rummet. Ingen sa något. Övriga män skrattade.


2013

En äldre manlig polis på ledningscentralen skickade alltid kvinnliga poliser på det han menade var ”kvinnoärenden”; det vill säga relationsvåld, våldtäkter, barnärenden etc. Fanns ingen radiobil ledig med en kvinnlig polis fick ärendet ligga och vänta tills de kvinnliga kollegorna blev lediga. Samma operatör kunde också ignorera kvinnliga patruller som svarade på prio 1-anrop. Gick det ut ett larm om t ex stök och slagsmål låtsades han inte höra när kvinnliga patruller svarade att de kunde åka. Istället väntade han vidare på att någon manlig kollega skulle svara på larmet och skickade den bilen istället. Han kunde till och med omprioritera upptagna manliga patruller för att inte skicka en ledig kvinnlig patrull. När problemet togs upp fick vi till svar att han hade jobbat i myndigheten i 40 år och gör den fördelning av ärenden som är bäst för verksamheten…

De som berättat är verkliga människor som farit illa för att någon har tagit sig rätten att göra dem illa. De som berättat är så otroligt starka människor och har burit på sin smärta över lång tid. De har gråtit i bilen på väg hem, haft sömnsvårigheter, panikångestattacker på grund av händelser som skett på sin arbetsplats. Nu när de berättat så har många återupplevt känslan av utsatthet och mår väldigt dåligt.

Därför ber vi dig som läst dessa berättelser att behandla dem med respekt och värdighet! För det är verkligen på tiden!

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.

annons: