#metoo: Tystnad tagning

2018-01-09 | Undertecknarna padlock

KULTUR

Skakande vittnesmål från svenska film- och teaterbranschen. 703 personer, däribland stjärnor som Marie Göranzon, Lena Endre och Sofia Helin, samlas i Svenska dagbladet i ett gemensamt upprop mot de kränkningar de får utstå. Här skriver de själva om övergreppen. Alla citat i texten återges anonymt.

Uppropet #tystnadtagning publicerades först i Svenska dagbladet den 19 november 2017.


2017-12-13 | #metoo: Nu samlar vi alla upprop


Fler #metoo-upprop:

#akademiuppropet

#allavi

#allmänhandling

#bortabrahemmavärst

#deadline

#dammenbrister

#intebättreförr

#exponerad

#hjälpaintestjälpa

#husfrid

#ickegodkänt

#imaktenskorridorer

#inationensintresse

#intedinhora

#kidstoo

#konstnärligfrihet

#larmetgår

#listanärstängd

#lättaankar

#medvilkenrätt

#metoobackstage

#nustickerdettill

#närmusikentystnar

#orosanmälan

#räckupphanden

#sistaspikenikistan

#skiljaagnarnafrånvetet

#skrattetihalsen

#slådövörattill

#teknisktfel

#theshowisover

#timeout

#tystdansa

#underytan

#utanskyddsnät

#utantystnadsplikt

#vardeljus

#vikokaröver

#vispelarintemed

#vårdensomsvek

#utgrävningpågår


Saknar du ett upprop i listan? Mejla upprop@feministisktperspektiv.se. Många upprop är i pipeline, bland andra #inteförhandlingsbart, #nykterfrizon, #visjunger ut, #obekvämarbetstid, #killtheking, #givaktochbitihop, #tystdiplomati, #felfil, #visparkarbakut och #tystiklassen. Vi inväntar bara ett godkännande från administratörerna för att få publicera dem.

Allt började med en fråga till ett tiotal skådespelare om vi gemensamt skulle uttala oss angående #metoo. Gruppen växte lavinartat och efter ett dygn var vi uppe i 1 100 personer som vittnade om otaliga övergrepp under karriären.

När förövare – som i tråden var anonymiserade – började kontakta de offer som skrivit i den hemliga gruppen på sociala medier tvingades vi lägga ner den.

Inte ens i en hemlig grupp, som borde vara en fredad zon, tilläts vi tala högt om vad vi varit med om.

Tystnadskulturen är utbredd i vår bransch. Manliga stjärnor och regissörer geniförklaras och hålls om ryggen av branschen oavsett vad de utsätter sina kollegor för. På grund av deras stjärnstatus får övergreppen aldrig konsekvenser.

Vittnesmålen finns dock sparade, en mängd av dem är samlade här, de kommer att läsas upp på scen i sin helhet vid ett senare tillfälle.

Fler och fler skådespelare skriver under uppropet, listan uppdateras eftersom.


Intim kärleksscen i en säng på film. Stämningen är överlag aggressiv och frustrerad. Regissören tycker inte att vi ger tillräckligt. Han har alldeles nyss slagit knytnäven rakt in i väggen en centimeter från min manliga medspelares huvud. Jag ligger under dubbeltäcket i bara trosor ansikte mot ansikte med min kollega. Nu ber regissören honom att stiga upp, lägger sig på hans plats under täcket och visar med smekningar och inlevelse, genom att spela upp lite av scenen, hur han vill att min medspelare ska smeka mig.


Under en filminspelning spelade jag mot en av de största och mest anlitade skådespelarna inom film, både i Sverige och utomlands. Han talade ofta nedlåtande om mina privata kläder att de var provocerande präktiga. På en fest följde han efter mig in på ett hotellrum, knuffade ner mig hårt i golvet, kastade sig över mig och höll fast mig och garvade med kolsvart blick. Jag tänkte ”nu våldtar han mig”, men på nåt sätt lyckades jag ta mig loss och rusade därifrån. Morgonen efter flög jag hem sittande bredvid honom och han redogjorde gråtandes för mig om sitt trasiga liv. Jag berättade för regissören om det som hänt, men inspelningen bara fortgick som vanligt efter det. Med skillnaden att jag var rädd på jobbet.


En inspicient på teatern jag jobbar på tog mod till sig, gick till teaterchefen och berättade vad den manlige högaktade skådespelaren utsatte sin ensemble för i form av mobbning, hot om våld och så vidare. Han kom tillbaka glad och varm efter mötet, äntligen hade han blivit lyssnad på. Dagen efter tillkännagav teaterchefen att skådespelaren skulle bli tilldelad O’Neill-stipendiet. Det gick ett halvår, sen sa inspicienten upp sig.


Ett av mina första jobb. I hissen på en stor teater trycktes jag upp mot väggen av en skådespelare i samma produktion och befalldes att komma till vederbörandes loge kl 15, annars skulle jag inte få fortsätta på teatern. En annan gång, i samband med en produktion på den Stora teatern, drogs jag in på toaletten på en fin restaurang av den manliga huvudrollsinnehavaren. Han var berusad och befallde mig att hålla i hans kön medan han pissade i handfatet.


Jag var 23 år och låg på en madrass och vilade mellan repetition och föreställning. Då kom en av husets kapellmästare in och undrade om han fick massera min rygg. Kände direkt att jag inte ville men förmådde inte att säga nej. Han satte sig på mig och började massera. Sedan tog han fram sin grej och började onanera. Då det gick för honom lyfte han min tröja och sprutade på min rygg. Sedan steg han upp och gick. Innan föreställningen började den kvällen tog han tag i min arm och sade att det var skönt och att det var vår hemlighet.


Jag filmade med en av landets stora manliga stjärnor. Stjärnan kom och gick på set precis som han behagade, ofta påtänd, berusad eller bakfull. Ett helt team stod och väntade, ibland i timmar, varje dag. När han väl dök upp handlade allt om att hålla honom på gott humör och stryka honom medhårs. Vi hade ett par känsliga scener ihop, stjärnan och jag. Han kunde aldrig sina repliker, scriptan fick läsa före – mening för mening, det gick i princip inte att jobba. En dag tog stjärnan mig åt sidan. Sa att jag måste förstå att han omöjligt kunde komma ihåg sin text när jag var så jävla läcker och allt han kunde tänka på var hur jag såg ut naken, och vad han skulle vilja göra med mig.


Jag skulle spela in en kärleksscen med det ”manliga geniet”. Tanken var att jag skulle sitta på honom i sexakten. Under tiden vi repeterade frågade han viskande om han fick suga mjölk ur mina stinna bröst (han visste att jag ammade då) samtidigt som han tryckte sitt stånd mot mig.


Jag har blivit överfallen (stryptag) av en full manlig kollega utanför teatern efter att ha spelat en föreställning. Han påstod att jag gör skit och han gör konst. Sa att jag inte ska tro att jag är något och så vidare.


Regissören har en oerhörd makt över sina skådespelare då vi ska gestalta och förverkliga regissörens vision. Utsattheten man som skådespelare kan känna går att likna vid känslan att stå inför en läkare eller en psykolog. Vad innebär makt? Och vad kostar det? Vad har man som individ för ansvar om man säger ja till en maktposition i ett skapande sammanhang?


De manliga skådespelarna byggs ofta upp som stjärnor och får göra roll på roll, medan kvinnorna förblir utbytbara. Manliga stjärnor hålls om ryggen av branschen oavsett vad de utsätter sina kollegor för. Tack vare sin stjärnstatus får deras övergrepp aldrig konsekvenser.

Sexövergreppen hänger ihop med den maktstruktur vår bransch omgärdas av som fortfarande dras med en manligt kodad genikult som sen Ingmar Bergmans tid låtit manliga genier komma undan med vilka beteenden som helst så länge det de skapar har hög konstnärlig höjd.


Jag var på mitt första möte med den erkände filmregissören tydlig med att jag inte var bekväm med att vara naken på det sätt som beskrevs i manus. När dagen för scenen närmade sig lyfte jag frågan igen. Han blev arg och sa att jag fick väl bestämma och regissera själv då. Nästa dag visade jag ett förslag på underkläder som jag själv tagit fram. Han ville inte ens titta, jag fick en utskällning. Jag blev inkallad på ett möte hos den kvinnliga produktionsledaren, som jag upplevde försökte pressa mig till att vara naken. Hon förklarade att regissören var förtvivlad över att jag inte litade på honom. Hon redogjorde också för vilka stora summor pengar som var inblandade i produktionen, och att jag nu äventyrade det hela. Jag gav mig inte, utan genomförde scenen i underkläder. Jag var enda skådespelaren på set, och under hela den inspelningsdagen ignorerade regissören mig fullständigt. Jag bad om regi, han vägrade. Han bara stirrade i sin monitor, inte en enda gång på mig. Jag grät. Kvinnor i teamet smög sig fram till mig och sa ”jag ser vad han håller på med”. De tröstade mig men ingen vågade säga ifrån till honom. En annan dag ville han att jag skulle vara utan bh under ett tunt linne. Jag vägrade igen och en stor karusell drog igång, de ringde min agent och tyckte att han borde övertala mig att ta av mig bh:n. Mellan varje tagning sminkades mina tårar bort. Alla i teamet bodde på samma plats, och plötsligt skulle jag ha väldigt många samtal med regissören i hans lägenhet, bara han och jag, sent om kvällarna. De gick alltid ut på samma sak – att bryta ner mig för att han sedan skulle få trösta, få kramas. Mot slutet av inspelningen tog han mig åt sidan precis innan en självmordsscen, och bekände att han var kär i mig. Efteråt fick jag höra att minst två av hans kvinnliga skådespelare från tidigare produktioner också fått kärleksförklaringar. När jag lämnade produktionen kändes det som att lämna en sekt, ett fängelse.


Jag spelade för en tid sedan min första stora roll i en dansk film. Jag skulle spela hustru. Efter middagen på vårt första möte lade min motspelare armen om mig och sa ”Titta på de här fantastiska pattarna, dem ska jag få ha omkring mig i flera veckor! Säg för fan inget till min kone, hon skulle bli så jaloux.” Hans fru var också med i filmen. Jag satt med henne i sminklogen och kände samhörighet med henne och sa inget. I en scen när jag helt ensam med kameran skulle spela känslotryck inifrån utan att säga något i en lång närbild ställde sig min motspelare bakom kulissen och tog fram kuken. ”För att vara rolig”, sa han. Nej, för att punktera mitt fokus när jag började bli för bra.


Jag var på en inspelning där den manliga stjärnan betedde sig så vidrigt mot alla kvinnor, och speciellt de i beroendeposition, mask- och kostymassistenter, att bolaget fick anställa ett förkläde för att hela tiden vakta honom.


Repetition. På den stora scenen. Första veckan. Hela ensemblen. Det manliga geniet drar ett skämt inför alla och helt plötsligt tar han ett stenhårt grepp runt mitt bröst. Jag blir så chockad att jag innan jag hinner tänka, skriker ”Vad gör du?” Han håller kvar handen hårt runt bröstet. Ignorerar mig. Tiden står still. Alla tittar. Jag ser de andras ögon vidgas och hur deras ansikten rodnar. Tänker att snart gör någon något. Men total tystnad. Manliga och kvinnliga skådespelare som jag länge beundrat och vissa som dessutom är mina nära vänner. Ingen säger något. Någonsin. Kvar är skammen i min kropp. Sedan fick jag under spelperioden ta emot flera utskällningar av honom. Blev kallad allt möjligt nedsättande inför de andra. Försökte tala med honom, trodde att jag kunde ta det med honom direkt istället för att gå till producenten. Det kändes som jag nådde fram men en tid efter att vi slutat jobba fick min agent höra från producenterna att jag inte var aktuell för framtida jobb eftersom: ”Det tydligen var något mellan henne och mr X som inte riktigt funkade”.


Hela filmteamet och skådespelarna bor på samma hotell. När jag sitter ensam kvar på kvällen hör jag regissören och han som spelar min man sitta och prata om vem som ska ta mig först. Jag blir rädd och går till mitt rum som ligger på bottenvåningen. Hela natten hör jag hur de två försöker ta sig in i mitt rum, både via dörren och fönstret. Jag bad en manlig skådespelare, som jag aldrig träffat att skydda mig, det gjorde han och det är jag honom evigt tacksam för.


Svindlande många är antalet gånger jag förlamad av obehag suttit med – mellan tagningar, på luncher och på fester när manliga kollegor i alla åldrar provocerande högt, vitt och brett recenserat mitt och mina kvinnliga kollegors utseenden, kroppar och fysiska ”tillgångar” (eller avsaknad av dessa) i ett försök att manifestera rollen som regelsättare för vad som är en önskvärd kvinna. Jag satt där för första gången 11 år gammal. Nu, 22 år senare, är kommentarerna grövre och historierna om kvinnliga skådespelares icke önskvärda beteenden (till exempel att stå upp för feministiska värderingar) ännu fler.


Jag blev våldtagen av en skådespelarkollega. När jag berättade om övergreppet för en regissör jag jobbat med svarade han skämtsamt att ”nu blir jag orolig för att du ska anmäla mig för sexuella trakasserier”, han syftade på den gången han försökte kyssa mig då jag var hans regiassistent. Han blev senare teaterchef och anställde också våldtäktsmannen som skådespelare med förklaringen att det är hans vän. (Våldtäkten är polisanmäld, men utredningen nerlagd).


Jag är 13 år gammal. Jag ska under en hel sommar få spela teater på en annan ort, långt ifrån min hemstad. Jag är så lycklig. Redan första veckan får jag uppmärksamhet av den stora manliga stjärnan. Jag är ju på gränsen mellan ett barn och ungdom så jag fattar inte riktigt om han på riktigt flörtar eller bara är ”rolig”. En kväll är det sena repetitioner och jag måste sova över första gången själv. Jag hade aldrig kysst nån tidigare. Jag minns skräcken när han klättrar upp i min säng och börjar kladda och kyssa. Sorgen över vad som kommer ske. Jag vet att jag är chanslös. Men innan han hinner utföra det han vill kommer en annan skådespelare in och stoppar. Säger nåt i stil med ”Nämen vad gör du för nåt! Kom med här nu?”. Jag sover inte på hela natten. Livrädd att han skall komma tillbaka. Morgonen efter tvättar jag munnen med tvål. Sen spelar jag teater en hel sommar med detta svin. Första taggen var satt.


Skådespelarutbildningen. Kåta äckliga skådishanar som ska utbilda unga kvinnor och hela tiden skyller sina övergrepp och sitt tafsande sina på att de är så förälskade. Livsfarligt att säga nej. Hela ens utbildning kan gå åt pipan.


Fått sms av stor manlig kollega om hur han ska knulla mig med morfarskuken i varje hål. Bara varit tre år på DEN STORA TEATERN och han är ju fast anställd så inget att gå till chefen med.


Varit så berusad (”skyll dig själv hora!”) att jag vaknade upp hos ett Stort Erkänt Manligt Geni och först efteråt förstår att han har haft sex med mig. Han säger att han kan han förstöra min karriär med ett telefonsamtal när jag konfronterar honom. Jag sitter tyst. Skammen och skulden. Aldrig, aldrig bli för full.


Har arbetat med män med brottsregister. Jobbar med en av dem just nu. Han fick ett raserianfall under ett rep. Jag blev rädd. Det låg våld i luften. Han tvingades be om ursäkt men rädslan sitter kvar. Är han på dåligt humör så anpassar jag mig. Tar hellre dumma kommentarer än den våldsamma ilskan.


Att ”teatergeniet” tillika regissören ringde under spelperioden och sa att han vill ha mig sexuellt blev väldigt kostsamt både för mig personligen och för skattebetalarna. Jag var kontrakterad för hans nästa uppsättning och blev tvungen att säga upp mig eftersom han inte slutade ringa mig konstant fastän jag bad om det. De fick anställa någon annan. Producenten fick det förklarat för sig och då föreslog hon att jag skulle få en ersättning på halva det belopp jag förlorade mot att jag också var tyst om det inträffade. Det var två och en halv månadslöner så cirka 130 000 kronor med avgifter och allt. Jag sa till honom att han ju var i en maktposition, men då svarade han att ”han inte hade sett på sig själv på det sättet”. Hur är det möjligt om man är både teaterchef, ”geni” och regissör? Mig kostade det, förutom pengarna, en känsla av skam och misslyckande. Jag gick arbetslös den hösten.


Manlig huvudrollsinnehavare mellan tagningar: ”Varför har jag aldrig knullat dig? Skulle vilja ta dig mot bordet bakifrån med din gravidmage”.


Jag var 17 år. Minderårig, alltså. I filmens manus stod det att jag skulle ligga och sova i en säng, naken. Månljuset skulle lysa på min rygg och stjärt. Jag var väldigt nervös över den här scenen. Mådde illa av oro. Regissören sa att jag kunde lita på honom, att det skulle bli så fint med ljuset och allt. När det väl var dags att filma visar det sig att han inte alls tänkt filma ryggen. Istället instruerar han mig hur jag ska ligga på sidan och dra upp ena benet. Kameran är inte, som man kunde tro, placerad bakom mig, utan vid sängens fotända. När jag drar upp benet enligt instruktionerna filmas jag alltså rakt upp i stjärten/könet. Jag försökte protestera, men vågade inte säga emot eftersom jag ville bli skådespelare och fortsätta filma. Fortsättningen på scenen var att den manliga skådespelaren som är 17 år äldre än jag, skulle komma in och titta på min kropp. Regissören sa att vi båda skulle darra av kåthet. Han var inte nöjd med den lust jag försökte spela där jag låg naken och rädd. Han tyckte jag skulle vara kåtare. När vi var klara slängde han in en extra nakenscen som inte ens fanns med i manus. Senare fick jag mejl av honom där han berättade att han drömt vackra erotiska drömmar om mig.


Sitter i kontoret på en fri teatergrupp på 90-talet. Pratar i telefon. Plötsligt kommer en manlig skådespelare in och öppnar gylfen och stoppar in kuken i min mun. Jag skulle tystas. Jag var för kaxig.


Huvudrollsinnehavaren inledde en tjat-kampanj som gick ut på att vi skulle ligga med varandra. Han sa det rakt ut, utan omsvep. Jag sa på en gång att jag absolut inte var intresserad, men han fortsatte under hela perioden vi jobbade ihop. Hans tjat var konstant: ”Kom igen då, snälla, vi kan väl ligga, bara en gång, jag vet att du vill egentligen, kan du inte suga av mig då, schyssta”. Jag försökte på olika sätt att hantera både honom och situationen; jag blev förbannad, konfronterade, försökte ignorera, talade om för honom att jag tog illa vid mig, hotade med att kontakta hans fru – inget bet. Till slut pratade jag med producenten som sa ”Det var nog inte så allvarligt menat från hans sida, utan mest på skoj”. Hennes råd var att ”skämta tillbaka”.


Jag beundrade dem så mycket. Några av de största. Han som skulle spela min pappa. Som tog tag i min nacke och försökte trycka in tungan i min mun första gången vi sågs. Han var tvungen att vara kåt när han spelade sa han. Dramatikern som skrev en stor roll till mig i sin pjäs. Han vars händer plötsligt var på mina bröst i mörkret bakom scenen. Jag skulle vara naken i en scen tyckte han. Tills jag blev gravid. ”Ni med era jävla fittor”, sa han då. Man lärde sig med tiden att navigera runt deras sexualitet. Att säga nej tack utan att såra deras ego. På så sätt blev även jag en del av en struktur som tillät dem att fortsätta. Produktion efter produktion. Beundran byttes stegvis mot förakt. Mot männen som kränkte men också mot dem som hade makt att säga ifrån. Som fattade beslut. Och kanske inte minst mot mig själv. För att jag inte vågade be dem fara åt helvete.


Regissörer, ni har misslyckats. Producenter, ni har misslyckats. Produktionsbolag, ni har misslyckats. Teaterchefer, ni har misslyckats. Politiker, ni har misslyckats. Det är ert ansvar att se till att ingen blir sexuellt utsatt på arbetsplatsen.

Vi kräver att arbetsgivare (filmbolag, teatrar, bokförlag och tv-kanaler) slutar att skydda, anställa och tjäna pengar på förövare.

Vi kräver nolltolerans mot sexuellt utnyttjande och våld. Sexuella övergrepp eller våldsutspel ska ge konsekvenser i form av uppsägning.

Vi kommer att ta stöd av alla de berättelser som vi har delat med oss av och har fått ta del av.

Vi kommer att fortsätta lyssna på varandra och stötta varandra.

Vi kommer inte längre vara tysta.

Vi kommer att ställa de ansvariga till svars och låta rättsväsendet göra sitt jobb när det finns anledning till det.

Vi kommer att lägga skammen där den hör hemma – hos förövaren och dem som skyddar honom.

Vi vet vilka ni är.

703 kvinnliga skådespelare står bakom uppropet. Vi pratar med en röst och kommer inte kommentera innehållet i artikeln vidare. Ett nej är ett nej – respektera det!

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.