Cengiz Çandar och Nurcan Baysal, båda välkända journalister i Turkiet.

Sista ordet inte sagt efter folkomröstningen i Turkiet

2017-04-17 | Kurdo Baksi padlock

UTRIKES

Det blev en knapp seger för ja-sidan i folkomröstningen som ger utökade befogenheter till Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Valresultatet har inte bara överraskat president Erdogan utan även experter som Feministiskt perspektiv pratat med. Kurdo Baksi rapporterar från ett än mer polariserat Turkiet.

RELATERADE ARTIKLAR:

2017-03-24 | Kaos och rädsla i Turkiet inför folkomröstningen

2016-09-23 | Så straffas oliktänkande i dagens Turkiet

2016-08-19 | Författaren Aslı Erdoğan gripen i Turkiet

2016-08-09 | Turkiet: Kvinnor attackeras och feminister larmar om svåra tider

2016-07-16 | Kuppförsöket i Turkiet ska ha krävt 265 liv

2016-07-26 | Kurdisk redaktör har fängslats

2016-07-22 | Erdogan stärker sin position med undantagstillstånd

2016-07-19 | Kuppförsöket används som alibi för utrensning

2015-11-30 | EU:s miljardstöd till Turkiet möter skarp kritik

2011-04-01 | Turkiet – pressfrihet i malpåse

I söndags gick 86 procent av väljarkåren i Turkiet till valurnorna. Med drygt 51 procent av rösterna vann ja-sidan i folkomröstningen som kom till stånd efter att presidenten, Recep Tayyip Erdogan, bestämt sig för att samla all dömande, lagstiftande och verkställande makt i sina egna händer. De arton grundlagsändringarna som har röstats igenom, enligt Erdogans önskemål, innebär bland annat att presidenten ska utse och avsätta såväl statsråd som myndighetschefer, kunna avskaffa premiärministerposten och utse majoriteten av domarna från och med 2019.

Folkomröstningen förbereddes under vad som långt ifrån kan betraktas som normalt tillstånd i Turkiet. Sedan militärkuppförsöket i somras råder undantagstillstånd i landet. Erdogan och hans parti AKP har använt statens makt och ekonomiska muskler till ja-kampanjen. I de statsägda tv-kanalerna fick nej-kampanjen endast en minut per tjugo minuter, visar statistik. Under hela valkampanjen har nej-sägarna gång på gång stämplats som förrädare av det styrande partiet AKP och nästan samtliga medier. Många nej-kampanjer har störts fysiskt eller juridiskt av den sittande regimen. Tillfälliga utegångsförbud har utlysts när företrädare för nej-sidan kallat till möten. Ändå blev det dött lopp mellan ja och nej.

Hur kommer det sig?

– Det skilde mycket i resurser för ja-sidan och nej-sidan. Att nej-sidan erhöll nästan 50 procent av rösterna innebär att Erdogan inte längre är omtyckt i Turkiet. Resultatet i folkomröstningen är en stor överraskning för mig och andra Turkiet-experter, säger Cengiz Çandar, Turkiets mest kända journalist, till Feministiskt perspektiv.

– Valresultatet blev det sämsta tänkbara. Det är ju så knapp marginal att folkomröstningen förlorar sin legitimitet. Hade 54-55 procent röstat ja hade det varit annorlunda. Nu blir det många klagomål till valmyndigheten och rösterna kan räknas igen. Sista ordet är inte sagt.

Ingen glad Erdogan

Och Erdogans vilja att utropa sig till valsegrare snabbt förvånar Cengiz Çandar.

– Innan alla rösterna var räknade utropade sig Erdogan till valsegrare. Det är mycket märkligt, säger Çandar och slår fast att Turkiet gått in i en mycket större kris nu än den som landet befann sig i före folkomröstningen.

– Det blev ingen tydlig seger. Det är en seger med många frågetecken och skuggor. För mig är inte valet slut än. Vi får se om det blir ny räkning av rösterna. Efter det jämna valresultatet är Turkiet än mer polariserat, menar Çandar som också noterat en oro i Erdogans ansiktsuttryck under segertalet på söndagskvällen.

– Det var ingen glad Erdogan som stod i talarstolen bredvid sin fru och svärsonen Beraat Albayrak (Turkiets energiminister, reds anm). Att han skulle förlora i nästan alla storstäder var inget som Erdogan hade räknat med, tilläger Çandar.

De som röstade nej

Det största motståndet mötte Erdogan i den turkiska delen av Kurdistan. Miljontals kurder röstade emot Erdogan.

– Trots så mycket förtryck mot kurderna vägrade kurder rösta för Erdogans anspråk på utökad makt till honom. Och med ställningstagandet mot Erdogan visade kurderna ännu en gång att de vägra underkuva sig, säger journalisten Nurcan Baysal från den kurdiska staden Diyarbakir.

– Det här valet och dess resultat är inte legitimt. Det känn som om Turkiet är en bil som kört i ilfart mot väggen. Om klagomål avseende valet inte tas på allvar kommer Turkiet att gå en nationalistisk väg som innebär mer förtryck av kurder, aleviter, kvinnor, hbtq-aktivister, ja alla som står för mångfalden. För att få igenom ja till folkomröstningen kan Erdogan bli hårdare särskilt mot mediekåren. Men jag vågar påstå att kurder kommer förtryckas mest eftersom kurderna är det största hindret mot diktaturen i Turkiet, anser journalisten Nurcan Baysal.

Men det största samtalsämnet i Turkiet just nu är frågetecknen kring valresultatet.

– Valkampanjen var inte rättvis och valprocessen var inte korrekt. Landets högsta valmyndighet bytte reglerna efter att matchen hade börjat, säger Sezgin Tanrikulu, vice partiledare i Turkiets största oppositionsparti Republikanska folkpartiet, CHP.

Ett delat land

– Med söndagens val har motsättningar ökat mellan olika sekulära och icke-sekulära grupper i Turkiet. Nästan 50 procent protesterade mot Erdogans grundlagsändringar medan lika många röstade för, säger den svensk-turkiske journalisten Murat Kuseyri som följt folkomröstningen noggrant.

– Men Erdogan har lyckats med en sak: Turkiet närmar sig fascism och diktatur i raketfart. Och vi får inte glömma en sak: hade det blivit nej hade inte Erdogan visat respekt, säger Kuseyri vidare.

Representanterna för det styrande AKP höll korta tal där de försökte ignorera att varannan medborgare röstat mot ett auktoritärt system.

”Vi respekterar vad folk har röstat. Vi står enade som folk. Det finns inga förlorare i valet”, sade Turkiets premiärminister Binali Yildirim som tillhör Erdogans parti AKP.