Kampanjer in i det sista inför folkomröstningen på Irland

2018-05-22 | Ulrika Westerlund padlock

FEMINISM

På fredag gäller det på Irland i folkomröstningen om att ta bort det åttonde tillägget i konstitutionen som förbjuder abort. Nejsidans kampanj har varit mer aggressiv än tidigare, enligt en av jasidans aktivister, Jenny Ryder.
– Det finns en ilska som närmast går att ta på hos många irländska kvinnor på grund av det som Irland gjort mot dem och den kommer inte att försvinna den 26 maj, säger hon.

RELATERADE ARTIKLAR:

2018-05-26 | 66,4 procent röstade för aborträtten: ”Jag är så lättad”

2018-05-26 | Jordskredsseger för jasidan väntas på Irland

2018-05-25 | Nervös valdag på Irland

2018-05-15 | Så skrevs abortförbudet in i Irlands grundlag

2018-05-04 | Irlands aborträttsrörelse kan bli historisk inom kort

2017-10-03 | Irland: Tiotusentals manifesterade för rätt till abort

2016-09-27 | Irland: Tiotusentals krävde folkomröstning om abort

2015-05-15 | Ingen ny folkomröstning om abort på Irland

2014-12-19 | Hjärndöd gravid kvinna hålls vid liv på Irland

2014-09-26 | Irland: ”Nästa steg måste bli att ändra grundlagen”

2014-08-29 | Demonstranter kräver ny abortlag på Irland

2014-08-22 | Irland: Efter ny aborttragedi ställs krav om lagändring

2014-08-17 | Irland: Hon ville ha abort – tvingades till kejsarsnitt

2012-11-16 | Dödsfall på Irland avslöjar fegheten i abortfrågan

På fredag 25 maj går Irland till val och folkomröstar om det åttonde tillägget i konstitutionen. Som Feministiskt perspektiv tidigare berättat om tillkom tillägget 1983 och gör det i det närmaste omöjligt att få tillgång till laglig abort i Irland. Tillägget likställer den gravida personens liv med fostrets och har bland annat lett till att en kvinna dog av blodförgiftning på ett irländskt sjukhus 2012, sedan hon nekats att få hjälp under ett pågående missfall.

Omröstningen på fredag gäller endast frågan om att ta bort eller behålla det åttonde tillägget. Om ja-sidan, ja till att ta bort tillägget, vinner, så möjliggör detta för politikerna att lagstifta om abort. Det förslag som nu nämns som det förslag som sannolikt kommer att läggas är att tillåta abort fram till graviditetens tolfte vecka.

Under de senaste åren har ett flertal organisationer, nätverk och kampanjer skapats – alla med syfte att driva frågan om en ny folkomröstning. Eftersom tillägget tillkom genom en folkomröstning och är ett tillägg till konstitutionen krävs en ny folkomröstning för att få bort det.

2012 grundades kampanjen Abortion Rights Campaign, ARC, som bland annat har anordnat årliga manifestationer den 28 september, den internationella dagen för tillgång till lagliga och säkra aborter. De leder tillsammans med National Women’s Council och the Coalition To Repeal The 8th Amendment paraplyorganisationen Together For Yes, där över 70 olika organisationer ingår.

De olika kampanjerna har satsat på att visa upp en mångfald och Together for yes har bland annat organiserat grupper som ”Adopted people for yes”, ”Lads for choice” och BeLonGTo (en hbtq-organisation).

”Mer aggressiv stämning nu än 2015”

Philippa Ryder och dottern Jenny Ryder har båda engagerat sig i kampanjerna och har bland annat varit ute och delat ut flygblad och knackat dörr. Philippa Ryder var också engagerad i kampanjen för jämlik äktenskapslagstiftning och menar att det är skillnad nu.

– Det är en mer aggressiv stämning nu från dem som tänker rösta nej. I början var det också ganska vanligt att folk inte ville säga hur de tänkte rösta. Av dem som tänker rösta ja har vi dock fått en positiv respons när vi knackat på och det är vanligt att flera anmäler sig som frivilliga att vara med och knacka dörr själva.

– Det som har varit förvånande och en besvikelse för mig är reaktioner från män i 45-60-årsåldern. De är den grupp som är mest troliga att avfärda oss och vara otrevliga, med en uppenbart misogyn attityd, dessutom. Den här perioden har verkligen fått fram extremisterna i ljuset och de som är mot att ta bort det åttonde tillägget har ägnat sig åt förolämpningar och i vissa fall till och med haft våldsamma reaktioner. Det kvardröjande inflytande från katolska kyrkan är starkt i vissa åldersgrupper – och det kan vara upprörande, särskilt för yngre, att få höra att de är ”babymördare” och ”slampor” och värre saker från personer vi möter när vi är ute.

Nejsidan har varit extrem i sina budskap, menar Philippa Ryder, som exemplifierar med affischer med kontroversiella, explicita bilder, påhittad ”statistik” och ”berättelser”. Det är inte heller ovanligt att ja-sidans affischer har rivits ner. Ja-sidan har bland annat försökt nå ut med sitt budskap bland annat genom personliga berättelser och Philippa Ryder menar att många av de väljare hon möter ser igenom nej-sidans budskap.

– Dessutom är det tydligt att många av de som är ute och kampanjar på nej-sidan är amerikaner, som är här på sin semester för att ”skydda irländska bebisar”.

– Stödet från hbtq-gruppen har varit stort, 91 procent sa att de tänkte rösta ja i en enkät som gjordes av GCN, ett irländskt hbtq-magasin. Förmodligen är det kopplingen till egna erfarenheter av vikten av kroppslig integritet och självbestämmande som skapar detta. Bland unga är också ja-sidan stark, vi väntar oss att många kommer att rösta ja och att många kommer att resa hem för att rösta ja, precis som när det gällde äktenskapslagstiftningen, säger Philippa Ryder, som också berättar att hon kommer bära med sig många positiva minnen från den här tiden. Det har varit många möten med ja-röstare som har gett styrka.

– Ikväll (igår, måndag) mötte jag till exempel en 80-årig man som sa att han tänkte rösta ja för att ge de 4 000 kvinnor som reser utomlands varje år tillbaka makten över sina egna kroppar och sin värdighet.

Långvariga effekter

Dottern Jenny Ryder berättar att hon var lite för ”blyg” för att vara ute och kampanja för äktenskapslagstiftningen, men att det var omöjligt att stå vid sidlinjen i den här kampanjen. Hon har engagerat sig i Trinity college SU repeal committee.

– Det är väldigt glädjande att se hur den absoluta majoriteten av studentgruppen är för att rösta bort tillägget. Men det här året har varit svårt för mig personligen. Från #metoo, till rättegången mot rugbyspelarna i Belfast, till Repeal-kampanjen: det har varit glädjande att se kvinnor stå upp för sina rättigheter, men det har varit skrämmande att se vilken ilska som detta har väckt.

– Jag är tyvärr inte överraskad av vad nej-kampanjen har sagt, eftersom det i stor utsträckning är samma personer som attackerade min familj med två mammor och andra familjer som vår 2015, men varje kommentar gör mig ändå upprörd. Jag vet att det kommer att vara värt det när vi blivit av med det åttonde tillägget, men jag tror att effekterna av detta negativa kampanjande kommer att märkas i flera år. Det finns en ilska som närmast går att ta på hos många irländska kvinnor på grund av det som Irland gjort mot dem och den kommer inte att försvinna den 26 maj.

”Min generations chans”

Precis som inför folkomröstningen av könsneutralt äktenskap 2015 har det också skett en mobilisering av irländska medborgare som bor utomlands, under hashtaggen #hometovote. En av dem som åker hem för att rösta är Catalyst McIlroy, som bor i Stockholm.

– Jag åker hem för att rösta är för att detta är den chans som min generation, jag är 45 år, kommer att få att få bort tillägget. Om det inte går genom nu, så får vi inga flera chanser under min livstid, tror jag. Det här är en chans att försöka få till sexuella och reproduktiva rättigheter i Irland, överhuvudtaget. Aborter förekommer såklart redan i Irland, folk skaffar sig tillgång genom att resa till andra länder, eller beställa tabletter på nätet – men det är inte fritt, säkert och lagligt och nu har vi chansen att försöka få igenom det – och få bort kriminaliseringen av dem som gör abort och hjälper till med aborter. Som det är nu kan det ge 14 års fängelse. Det här måste bort, säger Catalyst McIlroy.

– För mig är det här djupt personligt och känslomässigt. Jag känner själv personer, i min närmaste familj, som har varit tvungna att resa till England för att få abort. För mig som transperson som ser jag också likheterna med andra regleringar av vad människor får göra med sina kroppar, inskränkningarna av det kroppsliga självbestämmandet. Jag är arg och frustrerad för att det nu är tvunget att bli ytterligare en folkomröstning av om en känslomässig fråga – som också blir ett slags kraftmätning mellan det gamla konservativa Irland och det nya moderna, som unga personer vill ha.

– Jag är också arg för att detta har dragit ut på tiden så mycket. Det är generationer av politiker som inte har velat sätta sig upp mot katolska kyrkan och valt att inte agera efter till exempel de domstolsutslag som kommit som uppmanat Irland att ändra konstitutionen.

2012 inrättades den så kallade ”Constitutional Convention” i Irland – med uppdrag att föreslå förändringar till konstitutionen. 2016 ersattes den av Citizen’s Assembly, som våren 2017 röstade för att en folkomröstning om det åttonde tillägget borde hållas. Många aktivister, inklusive Catalyst McIlroy, menar att dessa åtgärder var ett sätt för politikerna att själva slippa fatta beslut, men nu har åtgärderna ändå fått positiva resultat. Folkomröstningen om jämlik äktenskapslagstiftning tillkom efter ett förslag från Constitutional Convention.

– Folkomröstningen 2015 om jämlik äktenskapslagstiftning visade vägen – den visade att de flesta irländare faktiskt vill ha en mer progressiv utveckling av landet. Kampanjerna för att få bort tillägget, och inte minst #hometovote har försökt dra nytta av detta. Nu hoppas vi att det räcker hela vägen, säger Catalyst McIlroy.