Högt pris när miljöaktivister mördas utan påföljd

2018-05-10 | Jenny Rönngren padlock

UTRIKES

Sedan den första rapporten från Global witness publicerades 2002, har siffran över mördade klimataktivister fyrdubblats. Utvinningsindustriers behov var den starkast pådrivande kraften bakom det dödliga våldet. Så länge straffriheten fortsätter och berörda medborgare inte inkluderas i beslut om användningen av deras mark och naturresurser kommer våldet fortsätta.

RELATERADE ARTIKLAR:

2018-05-10 | FN-experter delar feministers farhågor inför COP24

2018-05-08 | I frontlinjen av klimatförändringarna

2018-05-08 | Passa pennan för samers rätt

2017-11-24 | Jämställdhet inkluderas i kampen för klimatet

2016-03-04 | Honduranska urfolksledaren Berta Cáceres mördad

2015-12-01 | #cop21: ”Det är vår framtid det handlar om”

2015-11-27 | Allvarliga hot mot världens miljöjournalister

2012-08-10 | Vinstintresse går före ursprungsfolkens rättigheter

2011-04-01 | Klimatkönet

2012-08-10 | Vinstintresse går före ursprungsfolkens rättigheter

Förra året dödades 197 människor för att de engagerat sig mot miljöförstöring och exploatering av naturresurser. Det blir nästan fyra mord per vecka, konstaterar Sveriges radios Vetenskapsradion i ett nyhetsinslag om organisationen Global witness senaste rapport. Att människor inte kan skydda sin miljö utan att sätta livet på spel är ett mycket allvarligt problem, säger Erik Solheim, chef för FN:s miljöorgan, till Vetenskapsradion:

– Vi försöker skydda människor som har problem och göra dem synliga så att politiska ledare förstår att de får betala ett pris om människorna blir angripna. Den enskild viktigaste åtgärden är öppen och transparent efterforskning av dödsfall och trakasserier och att ställa de skyldiga inför rätta. Om det görs så kommer mord på modiga aktivister att i det närmaste helt försvinna.

Först att rapportera om siffrorna från Global witness för 2017 var The Guardian. I ett gemensamt, pågående samarbete har de ambitionen att namnge och synliggöra varje offer för våldet i ”frontlinjen av en global ekonomi driven av expansion och konsumtion”.

Investerare kan påverka

Sedan den första rapporten från Global witness publicerades 2002, har siffran över mördade klimataktivister fyrdubblats. Ökningen planade ut 2017, men situationen förblir kritisk enligt Ben Leather, en senior aktivist på Global witness som The Guardian intervjuade i februari:

– Till dess att befolkningar genuint inkluderas i beslut om användningen av deras mark och naturresurser kommer de som höjer rösten att fortsätta mötas av trakasserier, fängelsestraff och mordhot.

I ett par länder rapporterades färre mord än tidigare samtidigt som allt fler grupper i civilsamhället och internationella institutioner sluter upp i kampen för klimat och miljö. På Filippinerna har 116 organisationer gått samman i ett upprop där de slår fast att: ”Det är inte ett brott att försvara miljön”. Efter kritik mot att den holländska utvecklingsbanken (FMO) investerat i det honduranska vattenprojekt som Berta Cáceres ledde protesterna mot när hon mördades, deklarerade FMO att människorättsförsvarares säkerhet ska vara en avgörande faktor vid kommande investeringsbeslut.

Ben Leather på Global witness säger till The Guardian att fler investerare måste vidta åtgärder som garanterar att deras pengar inte blir bränsle till attacker mot aktivister. FN:s särskilda rapportör om mänskliga rättigheter och miljön, John Knox, berömmer initiativet att identifiera varje mördad klimataktivist och uppmanar regeringar att sätta stopp för straffriheten. Enligt Knox har medierna en avgörande roll när det gäller att synliggöra vidden av denna globala kris, och dess underliggande orsaker.

Ont om rättvisa

Vad Global witness och The Guardian kunnat visa hittills är bland annat att de flesta rapporterade morden skedde i avlägsna skogsområden i utvecklingsländer, och att utvinningsindustrier var den starkast pådrivande kraften bakom det dödliga våldet. 36 mord var kopplade till gruvkonflikter och den blomstrande globala efterfrågan på byggmaterial. Efterfrågan på mineraler beskylls för uppmärksammade konflikter mellan urfolk och ägarna av koppargruvan Las Bambus i Peru, och kolgruvan El Cerregón i Colombia.

Bland exemplen finns också det pensionerade paret Ali och Aysin Büyüknohutçu i Turkiet, som sköts i sitt hem efter att ha vunnit en juridisk strid för att stänga ett marmorbrott. Tre medlemmar ur samma familj i Indien – Niranjan, Uday och Vimlesh Yadav – mördades för ett år sedan när de försökte förhindra utvinningen av sand från en flodbank i byn Jatpura.

I en av de värsta massakrerna förra året, i september, mördades sex peruanska jordbrukare av ett kriminellt gäng som ville komma över deras mark billigt och sälja den med rejäl vinst till palmoljeföretag.

32 klimataktivister mördades i Colombia, där markkonflikter och mord ökat igen efter tecknandet av fredsavtalet 2016. Bland dem finns radio- och videojournalisten Efigenia Vásquez som sköts ihjäl under en protest för att befria Moder jord. Mexiko och Filippinerna förekommer också bland länderna med flest mördade klimataktivister.

Förutom att det, utöver vad Global witness dokumenterat, troligen begåtts fler mord är det vanligt att aktivister utsätts för misshandel, kriminalisering, hot och trakasserier. Lejda mördare och de företagsledare eller politiker som beställt mord, våld och hot ställs sällan till svars. Samtidigt kriminaliseras och punktmarkeras aktivister, som ofta tillhör urfolk eller samhällen med små inkomster, av polis och bolagens säkerhetsvakter. Tillgången till rättvisa och medial uppmärksamhet är liten för de anhöriga till aktivisterna som mördas, konstaterar The Guardian.