Glädjesiffror för Feministiskt initiativ i första valundersökningen under supervalåret 2014 och vad som kommit att kallas den feministiska våren.

Bild: Mimika Kirgios

#fikon15: Läge att organisera, utveckla och bredda

2015-02-13 | Aleksa Lundberg padlock

INRIKES

Det är ett förväntansfullt Fi – med växtvärk – som på fredag samlas för kongress i Örebro. Partiet etablerade sig i mängder av nya kommuner runtom i landet under 2014, vilket innebär att fokuset främst kommer att ligga på organiseringsarbete och att utveckla politiken i mellanvalsperioden, enligt företrädare.

– Vi har fått in en hel del nya spännande områden , bland annat landsbygds-och urfolkspolitik, säger Gudrun Schyman.

RELATERADE ARTIKLAR:

2015-02-13 #fikon15: Möt tre kandidater

2015-02-13 #fikon15: Laddat för politiskt utvecklingsarbete

2015-02-13 #fikon15: Över 530 medlemmar väntas till Örebro

2015-02-13 #fikon15: #fikon15: Piteå – Schymans sista stopp inför kongressen

För tio år sedan kom Feministiskt initiativ ut ur de hemliga möteslokalerna och mötte det offentliga politiska landskapet för första gången. De granskades av en kritisk presskår som gärna fokuserade på ”det ovanliga” hos företrädarna vilket ”vanliga kvinnor” aldrig skulle känna sig besläktade med. Partiet var dock på det klara med att det viktiga inte låg i att vara till lags, utan i att organisera de som på allvar ville vara med och arbeta för ett jämställt samhälle.

I dag ser attityderna något annorlunda ut, inte minst tack vare genombrottet under valrörelsen förra året, som många har kallat ”den feministiska våren”. Inom organisationen har aktivisternas egna attityder också förändrats.

– Vi har utvecklat en antirasistisk politik och synliggjort att de olika diskrimineringarna hänger ihop. Den intersektionella utgångspunkten hade vi inte alls så tydlig från början, berättar Gudrun Schyman.

Hon anser att det viktiga nu är att satsa på organisationsbygge, så att alla nya medlemmar inte bara är kvar utan också kommer i aktivism. Det kräver organisatoriska insatser av den kommande styrelsen.

– Vi har en del växtvärk, men det är samtidigt vår absolut största styrka. Kreativiteten och aktivismen är guld, säger Schyman.

När valberedningen offentliggjorde sina normineringar till talespersoner presenterades Sissela Nordling Blanco och Gudrun Schyman, däremot ingen ytterligare att ersätta Stina Svensson som avgår i och med kongressen. Detta till viss besvikelse för de som nominerat Fi-profilen Victoria Kawesa att efterträda.

– För mig är Victoria den främsta kandidaten, så visst beklagar jag valberedningens beslut. Trots sin korta tid i partipolitiken fick hon många personkryss i riksdagsvalet och är känd för banbrytande arbete och expertkunskaper utanför partipolitiken, jag tänker då främst på Afrofobirapporten. Vi är ett flertal som har nominerat henne, säger Linnéa Bruno som i dag sitter i skuggriksdagsgruppen och kandiderar till styrelsen inom området politik.

Valberedningen motiverar beslutet med att två talespersoner förenklar samordning, att det blir lättare att ta snabba beslut och att det i dagsläget är svårt att göra fler än Gudrun Schyman kända för en bredare publik.

”Vi är övertygade om att två talespersoner har bättre förutsättningar att bli kända och därmed bredda bilden av vilka Fi är”, meddelar valberedningen via hemsidan.

Utöver de två nominerade kandiderar sju ytterligare Fi:or till posten som talesperson. Kawesa kandiderar till styrelsen inom området politik tillsammans med Linnéa Bruno, men har dragit tillbaka kandidaturen som talesperson. I ett mail meddelar hon att beslutet togs efter nogsamma överväganden vilka resulterat i samma slutsats som valberedningen gjort.

– För mig är Sissela och Gudrun de mest rutinerade vad gäller posterna som talespersoner. Jag har ju bara vara varit med i drygt ett år och känner att jag behöver förankra mig mer i partiet. Den chansen har jag nu om jag blir vald till styrelsen som politiskt ansvarig, skriver hon.

Victoria Kawesa.

Ännu en fråga som ska behandlas på kongressen - vilken det råder delade meningar om - är den om namnbyte till Feministerna. Majoriteten av den nuvarande styrelsen är emot ett byte och menar att det finns olika typer av feminister och att partiet inte kan innefatta alla feministiska åskådningar.

– Det har styrelsen rätt i, men det hindrar inte att vi tar det namnet, menar Schyman. Lika lite som det hindrat Folkpartiet att ha sitt namn trots att de knappast kan påräkna sig hela folkets stöd.

Hon tror inte heller att ett eventuellt namnbyte skulle ställa till med förvirring.

– Jag tror det skulle visa på en utveckling och etablering.

Hon får medhåll av Linnéa Bruno.

– Det är dags för ett namnbyte och att våra talespersoner benämns som partiledare. Det blir tydligare så.

Linnea Bruno.

Två motioner som många av kongressbesökarna, bland annat Schyman och Bruno, uppger sig se fram emot lite extra är de om Feministisk urfolkspolitik och Feministisk landsbygdspolitik.

Motion 84 om urfolk handlar om att det juridiskt sätt är skillnad på att vara urfolk och att vara en minoritet i samhället. Samer har som enda folkslag erkänts vara urfolk i Europa. I och med den pågående gruvboomen i Sápmi – vilken är att betrakta som en nutida kolonialisering av samers mark – och de fascistiska vindar som blåser i Sverige behöver Fi arbeta för att stärka urfolks rättigheter. Motionen förespråkar att flytta frågor om samers mänskliga rättigheter från minoritetspolitiken till ett eget område om urfolk.

Motion 102 om en feministisk landsbygdspolitik beskriver behovet av en samlad och feministiskt genomsyrad landsbygdspolitik, som utgår ifrån att den lokala byn är basen och att makt och inflytande över närområdet ska behållas lokalt. Motionärerna förespråkar bland annat att tågnätet byggs ut över hela landet, att det ska vara billigare att resa med tåg än flyg och att den som bor på glesbygden sist ska behöva överge bilen som är driven av fossila bränslen.

– Viktigt och roligt om Fi kan ta initiativ på de områdena, inte minst med tanke på att vi ofta ses som ett utpräglat storstadsparti. Vi har nu över 70 medlemgrupper i hela landet, och det börjar ge avtryck i politiken, säger Bruno.

– Vi breddar oss och att få bort föreställningen om att vi är ett ”en-frågeparti” är väldigt viktigt, slår Schyman fast.

Tillsättande av en transpolitisk arbetsgrupp är ytterligare ett förslag om att inkludera fler i Fi:s politik. Initiativet till motionen, som förespråkar en sådan arbetsgrupp, är taget av Zandra Hedlund och Linus Thunell. Syftet är att skapa ett mer inkluderande språkbruk i samtliga politiska dokument.

– Jag konstaterade när jag gick igenom valplattformen att språket ofta utgår från ett binärt könssystem och att det står ”kvinnor” på flera ställen där sakfrågan även kan vara högst relevant för icke-binära transpersoner och transmän. Abortfrågan är ett exempel. Detta innebär ett osynliggörande. Jag diskuterade det med Linus, som själv är transsexuell, och vi kom fram till att det bästa skulle vara att personer med tolkningsföreträde går igenom alla formuleringar och säkerställer att transperspektivet genomgående finns med i alla politiska dokument, säger Zandra Hedlund.

Styrelsen är positiva till bildandet av arbetsgruppen och anser att det är viktigt att de med transerfarenhet ingår i en sådan. De avslår dock yrkandet från motionärerna som pekar på att arbetsgruppen ska bestå uteslutande av, tre till fem, transpersoner – då de uppfattar detta som detaljstyrning av styrelsens arbete.

– Vi har förståelse för att styrelsen inte vill ha detaljerade riktlinjer, men tycker att tolkningsföreträde är oerhört viktigt i frågan och ser helst att gruppen består av personer med egen transerfarenhet, vilket vi tycker ska vara uttalat.

Hedlund och Thunell kommer därför lämna in ett yrkande för kongressen att ta ställning till som ett alternativ till yrkandet som styrelsen avslog.

– Vi har omformulerat tredje ”att-satsen” till att arbetsgruppen företrädesvis bör bestå av personer med egen transerfarenhet, uppger Zandra Hedlund.