Samtalet utgick från artiklarna om sexköpshärvorna kring Lennart Geijer respektive Göran Lindberg som publicerats med taggen #bryttystnaden i de senaste numren av Feministiskt perspektiv. Panelen utgjordes av journalisterna bakom artiklarna: Ida Ali, My Vingren och Jenny Rönngren. Moderator Anna-Klara Bratt lät samtalet börja i Geijeraffären som präglats av mörkläggning från att den uppdagades 1976 till att den åter blev aktuell i samband med filmen Call Girl i höstas.
Ida Ali berättade om sin intervju med Eva Bengtsson, en av de minderåriga flickorna som utnyttjades i Doris Hopps bordellverksamhet, men trots bevis och vittnesmål aldrig fått sin sak rättsligt prövad.
– Här har samhället varit med och medvetet lagt locket på för att skydda de inblandade maktmännen, sade hon.
Ida Ali berättade vidare hur Evas 35-åriga kamp för upprättelse präglas av ständigt upprepade nederlag där samhället hållit de anklagade männen om ryggen och Eva utpekats som lögnare.
– På tidningen ser vi inget sätt att gå runt det här. Därmed ställer vi oss bakom ett krav som funnits i riksdagen ända sedan 1978, nämligen kravet om en oberoende granskningskommission. Därmed ställer vi oss också bakom Eva Bengtsson, sade Anna-Klara Bratt.
Rättsosäkerhet som konsekvens
My Vingren berättade att hon sett samma typ av lockpåläggning när hon undersökt sexköpshärvan kring Göran Lindberg. Som när spaningsledaren Jonas Trolle gick emot alla vittnesmål genom att dementera att det varit fråga om ett nätverk av sexköpare och istället fastslog Lindberg som ensam gärningsman. Även bland kollegorna på polisen betraktas Lindberg som en ensam galning. Namnlistorna på de andra sexköparna samt 300 sidor av förundersökningen är dessutom sekretessbelagda.
– Huruvida det är mörkat för att skydda de andra sexköparna är omöjligt att säga. Men det är en fråga som behöver ställas, och det skulle en oberoende granskningskommission kunna utreda. Om en oberoende jurist gick igenom förundersökningen och rättegången och kunde se om det fortfarande finns män som inte blivit åtalade utan går fria och kanske fortsätter med det här, då kan vi skydda tjejer från att bli utnyttjade i fortsättningen, sade Vingren.
En gemensam nämnare för sexköpshärvorna kring Geijer och Lindberg är att sexköparna haft högt uppsatta positioner inom stat och näringsliv och effektivt kunnat påverka lockpåläggningen. Men tystnadskultur kring sexualbrott existerar i hela samhället och påverkar synen på mäns respektive kvinnors sexualitet, påpekade Jenny Rönngren.
– Hela samhället förlorar så länge tystnadskulturen finns kvar, sade Rönngren.
– När någon anklagas för att ha begått ett sexualbrott är det i vårt samhälle fortfarande mycket viktigare att inte fläcka den anklagade mannens rykte än att skydda flickorna, fortsatte Jenny Rönngren och gav Eva Bengtsson som exempel.
Normaliserat beteende
Synen på sexualbrottslingar som enskilda galningar istället för delar av en struktur gynnar tystnadskulturen och gör brotten svårare att bekämpa, menade My Vingren:
– Det finns ändå en skillnad mellan när en ensam person begår fruktansvärda övergrepp och när män samlas i grupp för att göra det. Jag tror att männen i nätverket som träffades tillsammans ändå lyckades att inom gruppen normalisera det här till någonting som inte är moraliskt fel.
– Samlas man inom en grupp och gör det hemligt blir det ju en kultur inom gruppen. Och pratar vi inte om det, visar vi inte upp hur det ser ut så kommer inte de andra männen åka fast. Säger man inte att de var flera män iblandade kommer man heller inte kunna dekonstruera hur grupperna ser ut, och då kan vi inte förebygga att det händer i framtiden, fortsatte Vingren.
Anna-Klara Bratt satte punkt för seminariet med en uppmaning till publiken att visa sitt stöd för Eva Bengtsson.
– Om någon får lust att skicka en uppmuntrande hälsning till Eva så tar vi emot det i vår redaktionsmejl, avslutade hon.
Feministiskt perspektivs chefredaktör Anna-Klara Bratt
Tack för ert fantastiska arbete!