Överklagar domen som friar Hermansson i förtalsmål

2020-02-12 | Eva Lindholm padlock 1

INRIKES

Ann-Sofie Hermansson friades på tisdagen från åtalet om grovt förtal. Domen var förväntad, men inte helt övertygande i alla delar anser civilrättsprofessor Mårten Schultz. Och målsägarna Fatima Doubakil och Maimuna Abdullahi kommer att överklaga.

RELATERADE ARTIKLAR:

2020-01-30 | Förtalsrättegången är avslutad

2020-01-28 | När två verkligheter inte möts, men befinner sig i samma rum

2020-01-23 | Åtalet mot Hermansson demokratiskt vägskäl

2019-02-26 | Reclaim pride JO-anmäler Göteborgs stad

2018-04-28 | Låt oss tala om burka

2018-04-24 | Saklig grund och kommunala gränser efter Burka songs 2.0

2018-04-04 | Inställd filmvisning ett demokratiskt haveri

2016-02-05 | Göteborgs nya kommunalråd startar i uppförsbacke

Åtalet mot Ann-Sofie Hermansson ogillas helt och hon frikänns av Göteborgs tingsrätt. Domen slår visserligen fast att uppgiften hon spred om att Fatima Doubakil och Maimuna Abdullahi försvarat terrorister kan utgöra förtal, men kommer fram till att det var försvarligt att sprida den.

Anne Ramberg, tidigare generalsekreterare i Sveriges advokatsamfund, menar att domen är pedagogisk, välskriven och utgången förväntad. Inte heller för Mårten Schultz, professor i civilrätt, är domen en överraskning, men hur domstolen resonerat mer förvånande.

– Min förhandsspaning var att de skulle klippa hela målet som de gör med begreppet ”extrema röster”, att det är värdeomdömen och inte uppgifter, säger Schultz.

”Extremism” menar tingsrätten syftar på en position i någon av ändarna på en normalfördelningskurva, begreppet är inte bara subjektivt utan även relativt. Således inte en uppgift i lagens mening. Därmed faller Hermanssons skrivelser om ”extrema röster”, ”extremister” och ”favoritextremister” helt bort. Inte heller begreppet ”icke-demokrat” eller hänvisningen till fascism och nazism går enligt tingsrätten att ge en så bestämd betydelse att det kan räknas som en uppgift.

Så långt är Mårten Schultz helt enig med Göteborgs tingsrätt.

– Det är värdeomdömen och inte sakpåståenden.

David och Goliat

Då kvarstår ”försvarat terrorister och avfärdat antiterrorinsatser mot bl.a. IS-krigare”, och här gör tingsrätten bedömningen att detta är en uppgift. Hermansson har enligt domen ”tillskrivit målsägandena konkreta gärningar” och detta påstående har då ett tillräckligt bestämt innehåll för att anses som en uppgift.

– Då återstår att kontrollera om det är försvarligt att säga detta, yttrandefriheten mäts mot skyddet för äran, säger Schultz.

Just argumenten för att det skulle vara försvarligt att sprida uppgifterna tycker Schultz inte lyfts fram tillräckligt i detta stycke. Att skrivningarna dessutom ger visst sken av en Davids kamp mot Goliat, där Ann-Sofie Hermansson är David, menar Schultz behöver problematiseras.

– Det handlar ju om en, vid det aktuella tillfället, ledande kommunpolitiker tillhörande samma parti som statsministern.

Tingsrätten konstaterar dock att både Fatima Doubakil och Maimuna Abdullahi har tagit plats i offentligheten som talespersoner för muslimer i Sverige med syfte att bilda opinion och att Ann-Sofie Hermanssons position som kommunstyrelsens ordförande inte begränsar hennes yttrandefrihet.

De sakkunnigas utsaga

Mårten Schultz menar vidare att tingsrätten lite väl snabbt satt likhetstecken mellan de organisationer som Doubakil och Abdullahi tillhört och de två som enskilda individer.

– Exempelvis bjöds Skråmo in att tala av en organisation (inte av Doubakil/Abdullahi reds anm) det är inte självklart att det går att sätta likhetstecken. Jag är inte helt kritisk men inte heller helt övertygad.

Han konstaterar också att tingsrätten lagt stor vikt vid de sakkunniga vittnena samtidigt som de tar upp att ett av vittnena, Magnus Ranstorp, känner Hermansson privat och att de båda tillhör samma organisation.

– Besynnerligt med tanke på diskussion om kopplingen organisation och individ tidigare.

Bevisningen för att Hermansson haft skälig grund för att sprida uppgifterna vilar tungt på de sakkunniga vittnena och deras kunskaper om terrorism. Tingsrätten går i princip helt på försvarets linje och lyfter fram bland annat MMRK:s kontakter med dömda terrorister och/eller terrorstämplade utländska organisationer som bevis för att Doubakil och Abdullahi har försvarat terrorister och avfärdat anti-terrorinsatser.

– Just detta skälig grund är naturligtvis förvånande eftersom anklagelserna mot Maimuna och Fatima är helt grundlösa. Vi anser inte att den bevisning som Hermansson presenterade under förhandlingen räcker för ett påstående om att hon skulle ha haft skälig grund, säger de målsägandes ombud Silas Aliki som kommer att överklaga domen.

Verktyg

Skriv ut

Kommentarer

20200216 - Per Norlin

Den friande domen mot Ann Sofie Hermansson är viktig ur två synpunkter. Dels för att frågan om vem som är extremist, reaktionär, diktaturkramande socialist eller mansgris inte ska avgöras i domstol utan i fri debatt, vilket inte betyder att nedsättande omdömen är fruktbara i diskussioner. Dels därför att Hermanssons agerande är viktigt, oavsett om det finns bevis för att misstänka Fatima Doubakil och Maimuna Abdullahi för att relativisera terrorism eller inte. Bara misstanken att offentliga lokaler används för att oemotsagt sprida antidemokratisk propaganda bör aktivera ansvariga. Att sedan högerextrema eller extrema islamistiska åsikter ska få framföras är viktigt. Ett motstånd mot sionism som ideologi behöver inte vara judehat och ett högerextremt hat mot "eliterna" behöver inte innebära en antidemokratisk agenda, det ska debatteras sakligt i öppen diskussion. Som socialist och feminist anser jag att vi i vänstern ofta varit för fega i att ifrågasätta auktoritära tänkesätt.

Pelle Norlin, Södertälje

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.