Jytte Guteland (S): Vi har stor möjlighet att göra skillnad

2019-05-17 | Sholeh Irani padlock

INRIKES/EU-VALET

– Jag kommer att arbeta för ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart Europa, där utsläppen minskar mer och snabbare när EU går före i det internationella klimatarbetet. Klimatpolitik är fördelningspolitik, säger Jytte Guteland, socialdemokratisk kandidat till Europaparlamentet.

FAKTA/EU-special

Feministiskt perspektiv ställde sju konkreta frågor till fyra feministiska EU-politiker, frågor som har varit aktuella i EU-parlamentet, och som i huvudsak är relaterade till kandidaternas partipolitik och intresseområden.

Malin Björk (V): En röst på oss är en röst på ett Europa för alla

Soraya Post (Fi): Vi är motkraft till militariseringen av Europa

Bodil Valero (MP): Det finns ett förtroende för oss i klimatfrågor

Socialdemokraternas valmanifest för EU-valet 2019: För demokrati och jämlikhet, mot klyftor och extremism.

Om Jytte Gutelands arbete i Europaparlamentet: Gruppen Progressiva förbundet av Socialdemokrater i Europaparlamentet

Jytte Guteland valdes in i Europaparlamentet 2014 och är en av Socialdemokraternas toppkandidater i EU-valet 2019. Med 24,2 procent av rösterna i EU-valet 2014 är Socialdemokraterna största svenska parti och har fem ledamöter i Europaparlamentet samt ingår i den hittills näst största partigruppen S&D.

Du har, tillsammans med två andra av Feministiskt perspektivs krönikörer fått toppenbetyg av Naturskyddsföreningen, politiker som har röstat bra för miljön och varit mycket aktiva inom miljöpolitiken: ”Jytte Guteland är den socialdemokratiska parlamentariker som har varit mest engagerad i miljöfrågor. Speciellt har hon utmärkt sig i frågor om minskad användning av giftiga kemikalier och minskade utsläpp. Hon är den enda av Socialdemokraterna som har fått betyget utmärkt, medan resten fick betyget bra”.

Du arbetar framförallt med klimatpolitiken. Varför är du så engagerad när det gäller miljöfrågor?

– Jag har alltid känt ett särskilt ansvar för miljön och klimatet. För mig är det tydligt att vi bara kan bygga samhället starkt och hållbart framöver om vi också löser utmaningarna på miljö- och klimatområdet. Det handlar givetvis om att jag vill att vi ska lämna ett bättre samhälle till kommande generationer, samtidigt som all forskning tyder på att det faktiskt också är ekonomiskt lönsamt att stärka klimat- och miljöskyddet. Ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle i framtiden förutsätter helt enkelt att vi verkligen tar politiskt ansvar i dag och gör allt vi kan för att minska skadorna på miljön och klimatet.

Alla konstaterar att valet till EU-parlamentet den 26 maj är ett viktigt val för miljön. Vad är det viktigaste/bästa Socialdemokraterna uppnått när det gäller klimat- och miljöfrågor under den gångna mandatperioden?

– Bland det viktigaste vi har åstadkommit de senaste åren är ett uppdaterat system för handeln med utsläppsrätter (ETS). Det är EU:s viktigaste verktyg för att minska utsläppen för att uppfylla Parisavtalets mål om högst 2,0 och helst inte mer än 1,5 graders global uppvärmning till år 2050. Vidare har jag också drivit igenom högre mål för energieffektivitet i Europa, som beräknas leda till minskade klimatutsläpp, nya jobb och en effektivare resursanvändning. Jag tycker också att det jobb jag gjort för att stärka skyddet för barn och bin mot farliga kemikalier, till exempel hormonstörande ämnen och farliga bekämpningsmedel, varit viktigt både för människors hälsa och för miljön.

Vilka frågor kommer Socialdemokraterna att fokusera på under nästa mandatperiod?

– Jag kommer att arbeta för ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart Europa, där utsläppen minskar mer och snabbare när EU går före i det internationella klimatarbetet. Klimatpolitik är fördelningspolitik och omställningen lyckas bara om hela samhället deltar och ingen lämnas på efterkälken.

- Jag kommer att vara binas representant för en mer hållbar kemikaliepolitik. Det är inte hållbart att arter dör ut på grund av den stora mängden kemikalier som vi har runt om oss. Vi har inte sett arter utrotas i samma takt som nu sedan dinosaurierna dog ut. Vi måste göra mer för att värna den biologiska mångfalden, den nuvarande massdöden i våra ekosystem måste stoppas.

– Jag vill också vara barnens representant i EU. Vi har också många hormonstörande ämnen i vår vardag som särskilt påverkar barnens hormonsystem, vilket kan leda till sjukdomar och svårigheter att få barn i framtiden. Där vill jag se en övergripande lagstiftning som reglerar dessa ämnen utifrån försiktighetsprincipen.

Du vill minska ungdomsarbetslösheten i EU, har den minskat under förra mandatperioden? Vilka av dina vallöften har hittills infriats?

– Ja, ungdomsarbetslösheten har stadigt minskat under de senaste fem åren. När den var som högst i EU, år 2013, låg den på 24 procent. I år är den enligt EU-kommissionen nere på 14 procent. Delvis är det en konsekvens av att ekonomin i Europa går bättre, men även den så kallade ungdomsgarantin, som vi har stridit för, har haft en positiv inverkan.

– Under mandatperioden har vi sett till att tillföra mer resurser till ungdomsgarantin och fler än fem miljoner unga har varit registrerade i olika program, kopplade till garantin.

I en krönika i Feministiskt perspektiv i september 2018 skrev du: ”Det är inte enbart rasism som förenar Europas högerextremister, det är också en otroligt konservativ syn på kvinnans roll i samhället och ett förakt och motarbetande av hbtq-personers rättigheter.” De första prognoserna visar att italienska och franska högerextrema och populistiska partier väntas få fler mandat i EU-parlamentet efter valet i maj. EU-valet i år är viktigt, det gäller att blockera högerextrema, som inte bara når framgångar utan också blivit mer enade än tidigare och säger att de vill ta makten tillsammans i EU. Vad anser du, är de mer enade och målmedvetna än tidigare, i så fall varför? Vilka verkliga hot innebär en starkare EPP, ECR och EFDD partigrupp i Europaparlamentet? Vilka drabbas mest om populisterna och högerextrema får mer makt och inflytande inom parlamentet? Är Sveriges socialdemokrater en viktig kraft mot främlingsfientliga strömningar i EU-parlamentet? På vilket sätt?

– Högerextrema och högerpopulister är helt klart mer målmedvetna. En stor skillnad är just att högerextrema partier nu har tagit sig in i regeringsställning i en rad EU-länder, däribland Österrike, Ungern och Italien. Detta har gett dem vind i seglen och mer makt inom unionen.

– De högerextrema partierna är dock sinsemellan mycket olika och jag tror inte att de kommer att kunna samarbeta i en stor, gemensam partigrupp i Europaparlamentet. Men det hindrar dem inte från att bilda allianser i vissa frågor. En fara som jag ser är att etablerade konservativa partier, precis som i Sveriges riksdag, inte kommer att klara att hålla rågången mot de högerextrema. Detta är ju redan fallet med Viktor Orbán i Ungern, vars parti tillåts vara kvar i den moderata partigruppen i EU-parlamentet, även om de nu till sist har uteslutits ur det europeiska konservativa partiet.

– Om inte övriga demokratiska partier klarar av att möta hotet från de högerextrema så riskerar det att förlama viktiga politikområden, till exempel hbtq-personers rättigheter och även asylpolitiken – där Europaparlamentet under den förra mandatperioden i stort varit en positiv kraft.

– Vi svenska socialdemokrater har under den förra mandatperioden kämpat mot de högerextrema partierna på alla fronter, men inte minst på asylområdet och vad gäller hbtq-personers rättigheter och mänskliga rättigheter i stort. Vi har även förhindrat att europeiskt partistöd utbetalas till en partigruppering kopplad till Svenskarnas parti. Vi kommer att fortsätta den kampen tillsammans med våra partivänner.

Många inom vänstern kritiserar socialdemokratiska gruppen inom EU för dess stöd för nyliberal politik som lett till ökade klassklyftor i Europa. En politik som enligt kritikerna har lett till missnöje bland ”vanligt folk”, något som utnyttjas av populisterna. De menar att Socialdemokraterna delvis bär skulden till högerextremisters och nationalistiska partiers framgångar. Hur bemöter du kritiken?

– Det är fel att säga att socialdemokrater skulle ha stött en nyliberal politik. Men visst tror jag att den ensidiga åtstramningspolitiken som har förts i Europa efter eurokrisen delvis har bidragit till att högerextrema partier har kunnat växa. Vi ser på de Gula västarna i Frankrike hur klimatåtgärder som genomförs utan fördelningspolitik leder till ett missnöje som utnyttjats av högerextrema. Det är bara socialdemokratiska partier som kan leverera en hållbar omställning och social rättvisa. Som den största progressiva gruppen i Europaparlamentet har vi både ett stort ansvar men också en stor möjlighet att göra skillnad.

Gemensamma frågor till alla: Ja/nej

ABORTRÄTTEN: Bör EU införa gemensam lagstiftning som garanterar alla Europas kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter? Ja/Nej!

– JA. Sexuella och reproduktiva rättigheter är mänskliga rättigheter. EU har idag igen lagstiftningskompetens för att exempelvis tvinga medlemsstater att tillåta abort, men EU kan fortfarande vara pådrivande för rättigheter för allas rätt att bestämma över sin egen kropp.

HBTQ-RÄTTIGHETER: Ska hbtq-personers rättigheter garanteras genom EU-gemensamma regleringar med sanktionsmöjligheter?

– JA. Hbtq-personers rättigheter är mänskliga rättigheter. Det finns redan gemensam lagstiftning exempelvis vad gäller antidiskriminering men inga sanktionsmöjligheter. Dessa lagar behöver dock skärpas och omfatta fler grupper. Det finns fortfarande vita fläckar där nya initiativ krävs, exempelvis Hbtq-personers möjlighet att bosätta sig i andra medlemsstater och behålla sina rättigheter. Slutligen behöver alla EU:s institutioner ha ett mer proaktivt ansvar och inkludera även Hbtq-personers rättigheter på alla relevanta områden. Det gäller exempelvis även i EU:s externa relationer.

KLIMAT: Kommer EU att leva upp till Parisavtalet?

– JA. Det är en stor utmaning, men EU har redan visat att det går att minska utsläppen betydligt – och vi vet att hela samhället tjänar på det. EU ska gå före i det internationella arbetet och minska sina utsläpp mer och snabbare, så att vi lägger politiken i linje med Parisavtalets temperaturkrav. Det går ännu att vända utvecklingen, men det kräver omedelbara åtgärder, bland annat att EU skärper sina klimatmål så att utsläppen minskar med minst 55 procent till år 2030.