Feministiskt initiativ (Fi) kom in i EU-parlamentet i samband med EU-valet 2014 med 5,49 procent av rösterna, vilket motsvarar ett mandat. Partiet har under hela mandatperioden representerats av Soraya Post, som var toppkandidat för Fi även i förra EU-valet, och är en av Feministiskt perspektivs fyra EU-krönikörer.

Många partier lovar nu i sina valplattformar inför EU-valet att kämpa för feminism, klimat, fred och välfärd. Varför är det viktigt att ditt parti Feministiskt initiativ (Fi) finns representerat i EU, vad hade hänt om Fi inte varit med under den gångna mandatperioden eller om ni inte kommer in i det kommande valet?

– Ja nu pratar alla om feminism men är de antirasistiska feminister som oss? Vi är det första partiet som kommit in till Europaparlamentet på ett feministiskt mandat, vår ideologi är den antirasistiska feminismen, vi är ett parti som arbetar för mänskliga rättigheter. Vi i Feministiskt initiativ ser inte jämlikhet och feminism som separata – vi väljer istället att låta den antirasistiska feminismen utgöra utgångspunkten för all vår politik. Det är därför vi valde att inte sitta i jämställdhetsutskottet i Europaparlamentet. Istället tog vi plats i inrikesutskottet och utskottet för mänskliga rättigheter utanför EU. Vi ville påverka de medborgerliga fri- och rättigheterna för alla, inom och utanför EU. Vi ville, och har, satt mänskliga rättigheter högst på dagordningen.

– När gäller klimatet ser Fi det som rättvisefråga. Jag är den enda av Sveriges parlamentariker som lagt 100 procent bra miljöröster. I Feministiskt initiativs valplattform är klimatpolitiken ur ett rättviseperspektiv en av partiets fokusfrågor inför EU-valet, då vi menar att kvinnor och urfolk drabbas hårdast av klimat- och miljöförändringar. I valplattformen presenterar vi även förslag på bättre tågbokningssystem samt ökat jordbruksstöd till ekologiskt, småskaligt och vegetabiliskt jordbruk.

– Fi har arbetat på alla nivåer, vi har förändrat inne i Europaparlamentet till exempel med att uppdatera Europaparlamentets arbetsordning. Enligt de nya reglerna, som trädde i kraft den 1 januari 2017, kan Europaparlamentariker som uttrycker sig på ett förolämpande, rasistiskt eller främlingsfientligt sätt i sitt arbete bland annat få ekonomiska sanktioner. Vi stödjer helhjärtat och öppet #MeTooEP-uppropet som har lanserats av de anställda i EU-parlamentet.

– Fi har öppnat upp Europaparlamentet till alla olika grupper i vårt samhälle genom att organisera events med bland annat intersektionella feminister, människorättsaktivister, funktionshindrade kvinnor, hbtq-aktivister samt romer som ber om hjälp på gator i Sverige. Vi har sett till att dessa människor kan göra sina röster hörda i maktens korridorer. Vi har krävt av EU-kommissionen att ändra den europeiska säkerhetsagendan så att personlig säkerhet och åtgärder för att förhindra könsbaserat våld blir prioriterat och inom Europa har vi förbättrat romers situation. Vi har också tänkt globalt exempelvis med vårt konfliktförebyggande arbete och min rapport som handlar om hur EU kan utveckla och stärka sin kapacitet för konfliktförebyggande och medling.

Hur ser du på Fi:s position i opinionsmätningarna hittills?

– Det är tråkigt att vi har låga siffror just nu, men jag tror att vi kommer att vända på dessa och komma in i Europaparlamentet. Vi har gjort det innan och kommer att göra det igen! Enligt en undersökning som Novus gjort för SVT och Sveriges radio har var femte väljare ännu inte bestämt sig för hur de ska rösta i EU-valet den 26 maj och detta tror jag att vi i Fi kan vinna på. Vi får redan mer medieutrymme i denna valrörelse och plats i debatter på grund av att jag redan sitter i Europaparlamentet och nu har ju även kampanjandet satt igång på allvar så jag tror att vi kommer att klara det!

Vilka frågor vill du arbeta med/prioritera i parlamentet under den kommande mandatperioden?

– Att stoppa mäns våld mot kvinnor. Det är ett av Europas största säkerhetsproblem, var tredje kvinna i EU har utsatts för fysiskt och/eller sexuellt våld efter 15 års ålder och 55 procent av alla kvinnor i EU har utsatts för sexuella trakasserier. Just nu finns det ingen EU-lag som förbjuder våld mot kvinnor, alla länder har sina egna lagstiftningar. Jag vill se en gemensam EU-lagstiftning, ett EU-direktiv för att stoppa våld mot kvinnor.

– Klimatfrågan och naturens rättigheter. Klimatet är en rättvisefråga. Klimatförändringarna och miljöförstöringen drabbar redan nu stora delar av världens befolkning. Vi behöver agera innan det är för sent – det kräver en radikal omställning till ett samhälle där människan lever utan att överskrida planetens resurser. Matsuveränitet och småskalighet ska gå före storskaliga jordbruksnormer. Naturens och urfolks rättigheter ska värnas framför utvinningsindustrin. Transporter ska ske via tåg och kollektivtrafik istället för flyg, bil eller lastbil. Principen ska alltid vara att de som förorenar mest ska betala mest. En feministisk klimatpolitik bygger på rättvisa, global solidaritet och respekt för allt liv på jorden.

– Fi kommer att fortsätta att motverka nationalister och högerextremister såsom vi har gjort under den här mandatperioden i Europaparlamentet och fortsätta arbetet med att skydda allas mänskliga rättigheter inklusive minoriteter såsom romer och flyktingar, särskilt kvinnor och barn. Jag har bland annat fått igenom en resolution i EU-parlamentet som uppmanar EU:s medlemsländer att förbjuda nyfascistiska och nynazistiska grupper och organisationer som förhärligar nazismen och den här frågan kommer jag absolut att fortsätta driva.

Vad är ”FUN Europe”? Vilken roll har Fi i bildandet? Vilka ingår? Du skrev i en krönika hos oss nyligen att ”EU just nu går i en militaristisk, och låt oss säga det, maskulin, riktning”. Kommer FUN att kunna stå emot den eventuellt nya vågen av fler konservativa och högerextremister i EU, de som skulle stärka denna riktning?

– Ja absolut, det är därför vi feminister behövs, vi är motkraften till den ökande nationalismen, högerextremismen och militarisering av Europa. Feministisk politik har lösningarna till de stora utmaningarna som Europa står inför såsom klimatkrisen och mäns våld mot kvinnor samt den alltmer eskalerande militära upprustningen. Den 30 november 2018 tog ett antal europeiska feministiska organisationer beslut att bilda FUN Europe, Feminists united network europe, under parollen Europe needs feminism. Medlemmar i nätverket består av feministiska politiska partier och feministiska civilorganisationer från olika EU-länder. Nuvarande medlemmar är från Sverige, Danmark, Tyskland, Rumänien, Spanien, Finland, Polen och Italien. Medlemmarna stödjer varandra och deltar i gemensamma aktiviteter, bland annat inför EU-valet. Den 12 April 2019 antog vi bland annat en gemensam EU-valplattform. Vårt mål är att bilda en feministiskt politisk grupp i Europaparlamentet. Feministiskt initiativ från Sverige blev utsett till nätverkets koordinator och vi har varit den drivande kraften i denna mobilisering de senaste åren.

I din senaste krönika i Feministiskt perspektiv, skrev du: ”Europa behöver inte mer militärt samarbete. Fi röstar nej till den Europeiska försvarsfonden”. Varför? Behöver EU inte försvara sig?

– Ja, Fi röstade nej till den Europeiska försvarsfonden. Jag tycker att EU ska vara ett fredsprojekt och vapen skapar inte fred. Det finns inga hot mot EU:s gränser i dagsläget så vi behöver inte lägga mer pengar på försvaret. Vi behöver lägga pengar på att stoppa det dagliga våldet. Till exempel det könsbaserade våldet som drabbar först och främst kvinnor – som inte minst #metoo vittnade om. Kvinnor är extremt sällan utövare av grovt våld, och själva utövandet av våld är nära kopplat till osunda värderingar kring maskulinitet och maktutövning. EU:s säkerhetsagenda benämner till exempel inte det könsbaserade våldet med ett enda ord. Inte ett ord. Om inte EU anser att våldet som kvinnor möter i sin vardag ska kopplas till den säkerhetsagenda som unionen arbetar för, kommer resurserna aldrig att fördelas rätt. I dag fokuserar säkerhetsagendan på cyberattacker, terrorism, brottsbekämpning och gränsbevakning. I den nya långtidsbudgeten gör kommissionen följande säkerhetspolitiska analys av EU:s inre säkerhet:

– Det Europeiska jämställdhetsinstitutet, Eige, som är en EU-myndighet, beställde 2014 en vetenskaplig undersökning för att ta reda på vad mäns våld mot kvinnor kostar EU:s medlemsstater. Siffran som trädde fram var hisnande: 2 260 miljarder kronor per år. Eige gör regelbundet indexuppdateringar och i den senaste från 2017 har EU:s uppskattade kostnad för det våld som kvinnor möter under sitt liv inte förändras nämnvärt: våldet kostar EU 2 151 miljarder kronor per år.

– Att få stopp på mäns våld borde vara en prioritet inom både EU:s säkerhetspolitik, EU:s ekonomiska politik och EU:s jämställdhetspolitik och det är där vi borde satsa pengarna inte på vapen. Europa behöver inte mer militärt samarbete, Europa behöver mer feminism. Europaparlamentet behöver fler feminister på plats som kan driva fram en politik som ser till att vi lägger resurserna rätt. Vi vill fördela om pengar från militära satsningar till att minska det mänskliga lidandet och ge oss rätten att leva ett liv fritt från våld. Vi går till val på att vi vill att EU tydligt ska omfördela i sin budget så att det våldsförebyggande arbetet och bekämpning av våld mot utsatta grupper prioriteras och att EU ska skrota Lissabonfördragets planer på en gemensam armé och militär upprustning. Vi vill ha en samtyckeslag i hela EU och vi vill ha ett EU-direktiv mot mäns våld mot kvinnor.

Ett av dina viktigaste mål har varit att placera den romska frågan högt på den politiska dagordningen inom EU. Har du lyckats med det? 

– Ja verkligen, under min tid i EU-parlamentet har jag arbetat aktivt mot antiziganismen och för att se till att alla EU:s medlemsländer tar sitt ansvar. I min Romarapport som antogs av en stor majoritet av EU-parlamentet år 2017, ställer jag som krav att alla länder ska fullt ut genomföra sina nationella strategier för integrering av romer. Jag uppmanar även EU-kommissionen att tillämpa kraftfullare granskningar och kontroller av medlemsländernas användning av EU-bidrag och fonder och att avbryta finansieringen ifall EU-medel missbrukas. Rapporten kräver även att de EU-bidrag som var tänkta att gå till inkludering av romer i medlemsländer såsom Rumänien måste granskas noggrannare, och bygga på principerna om antidiskriminering och delaktighet samt att alla länder måste genomföra resultatkontroller. Hösten 2018 har jag arbetat med EU:s långtidsbudget (MFF), som kommer att gälla för perioden 2021 till 2027. En stor del av EU:s budget sköts i partnerskap med nationella och regionala myndigheter via olika fonder.

– Jag var föredragande för Libe-utskottets yttrande om den europeiska socialfonden ESF+. ESF+ ska främja sysselsättning, social delaktighet, hjälpa människor att få jobb eller ett bättre jobb, se till att mindre gynnade personer kommer in i samhället och ge alla rättvisare förutsättningar. Det var första gången Libe-utskottet kunde yttra sig om ESF+ tack vare intensivt lobbande från min sida.

– Under plenarsessionen i januari 2019 antog EU-parlamentet sin rapport om ESF+-förordningen och mina förslag för fattigdomsbekämpning. Jag fick igenom mina rekommendationer om att det är väldigt viktigt att civila samhällets organisationer, jämställdhetsorgan och människorättsorganisationer är delaktiga i planeringen, genomförandet, kontrollen och utvärderingen av EU-medel och fonder.

– Jag börjar nu se en liten förbättring av romernas situation i EU men vi har en lång väg att gå. Det är oerhört viktigt att arbetet mot antiziganismen får fortsätta på EU-nivå även under nästa mandatperiod och detta kommer jag absolut att se till, jag har byggt upp en bra arbetsrelation med EU-kommissionen och rådet samt skapat en plattform för att driva dessa frågor och kommer att följa upp deras arbete med att förstärka den strategiska EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer efter 2020. En radikal förändring av romernas inhumana livssituation måste till.

Tiggeriförbuden, har frågan diskuterats på EU-nivå?

– Nej inte på samma sätt som i Sverige. I maj 2018 anordnar jag ett event i Europaparlamentet om hur vi kan förbättra situationen för romer som lever i extrem fattigdom och ber om hjälp på Europas gator. Eventet var ett samarbete med den svenska föreningen Coloboratie Lund-Maxenu som arbetar med barns rättigheter och fattigdomsbekämpning i Rumänien. Bland talarna fanns det romer som har upplevt extrem fattigdom och diskriminering och som har bett om hjälp på gator i Sverige för att kunna överleva. Eventet gick också ut på att visa att om det finns en politisk vilja, så finns det också en väg ut ur fattigdom. Två framgångsrika exempel på hur man kan minska fattigdom och utsatthet presenterades och diskuterades.

Du har sagt: ”Vi feminister är motståndskraften till nationalismen och högerextremismen i Sverige och Europa”. ”Kamp mot högerextremism och nationalism” är vad Fi lovar i sin valplattform. EU-valet i år är viktigt, det är alla överens om. En dramatisk förändring av högerns sammansättning i Europaparlamentet hotar, varnar bland andra professor Simon Hix i en TT-artikel som publicerats i Arbetet. Det gäller att blockera högerextrema, som inte bara når framgångar utan också blivit mer enade än tidigare och säger att de vill ta makten tillsammans i EU. Vad anser du, är de mer enade och målmedvetna än tidigare, i så fall varför? Vilka verkliga hot innebär starkare mandat för partigrupperna EPP, ECR och EFD i Europaparlamentet? Vilka drabbas mest om populisterna och de högerextrema får mer makt och inflytande inom parlamentet? Är Feministiskt initiativ en viktig kraft mot främlingsfientliga strömningar i EU-parlamentet? På vilket sätt?

– Ja de har ju också insett värdet av att samarbeta, de vill nu komma in i Europaparlamentet och avveckla EU och EU-samarbetet inifrån. Ju fler de är, desto fler omröstningar kan de blockera och stoppa, de kan rösta nej till förslag som vill skydda minoriteters och naturens rättigheter. Nästan varje dag kan vi i Europa bevittna konsekvenserna av deras politik. De exkluderar alla som inte passar in i deras rasistiska och nationalistiska syn på samhället. De tror inte på allas lika värde. De tror på stängda gränser och vill begränsa migranters och asylsökandes rättigheter. De prioriterar inte jämställdhetsarbete och attackerar sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter då de vill bestämma över kvinnors kroppar. De hotar och attackerar hbtq-personers rättigheter. De respekterar inte etniska och religiösa minoriteters rättigheter. De tror inte på klimatförändringar och attackerat vår natur och miljö. De högerextrema struntar i rättsstatsprincipen och alla EU:s fördrag som handlar om att vi ska verka för samhällen som präglas av inkludering, tolerans, rättvisa, solidaritet och jämställdhet. 

– De är helt enkelt anti-tesen till en feministisk politik. Vi i Feministiskt initiativ vill ha ett samhälle som respekterar alla människors rättigheter samt vår miljö och natur. Under mandatperioden har vi satt de mänskliga rättigheterna högst upp på den politiska agendan. Vi har lyft kvinnors, flyktingars och minoriteters rättigheter. Vi har kämpat för fred och hållbarhet, mot våld, militarism, rasism och nationalism. Exemplen är ju alla de rapporter som jag arbetat med.

– Jag har bland annat fått igenom en resolution i EU-parlamentet som uppmanar EU:s medlemsländer att förbjuda nyfascistiska och nynazistiska grupper och organisationer som förhärligar nazismen och den här frågan kommer jag absolut att fortsätta driva. Jag är den enda Europaparlamentarikern från mitt Fi, jag inte suttit i miljöutskottet men jag har alltid röstat för ett hållbart samhälle och skyddat vår natur och miljö så gott jag kan. Enligt Naturskyddsföreningens granskning har jag röstat genomgående bra för miljön i deras granskade omröstningar och är den enda parlamentarikern som landar på 100 procent bra miljöröster. Jag har främst lyft den utsatta situationen för miljöaktivister när jag har debatterat miljöfrågor.

Fi valde att ingå i gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater och demokrater i Europaparlamentet, S&D-gruppen. Kommer partiet fortsätta ingå i denna grupp? Varför just denna grupp?

– Jag kan inte svara just nu på frågan om vi kommer att ingå i S&D-gruppen under nästa mandatperiod, det får vi återkomma till efter valresultatet. Eftersom det ännu inte finns en feministisk grupp i Europaparlamentet valde vi att bli en del av S&D-gruppen för att det är där vi fick bäst möjligheter att påverka och ge avtryck med vår politik. I den socialdemokratiska gruppen har vi fått bra förutsättningar att driva våra hjärtefrågor – en antirasistisk och feministisk politik och vi har fått utrymme och inflytande i frågor som rör mänskliga rättigheter.

– 2014 valdes jag till gruppens talesperson för romafrågor och 2017 blev jag vald till gruppens koordinator för DROI, utskottet för mänskliga rättigheter utanför EU. Jag är även koordinator för ”urgencies” som är brådskande fall om brott mot mänskliga rättigheter utanför EU. Under varje plenarsession debatterar Europaparlamentet och antar uttalanden om tre sådana fall.

Vilka är de viktigaste besluten du/Fi påverkat inom EU under den förra mandaten?

– Jag är en av initiativtagarna och medordförande för ARDI, den tvärpolitiska arbetsgruppen i Europaparlamentet mot rasism. 

– Fi har arbetat med att ta fram ett ramverk för Europaparlamentet som gör det möjligt att agera i varje fall och samtidigt opinionsbilda kontinuerligt för dödsstraffets avskaffande.

– Fi har deltagit i arbetet med att uppdatera Europaparlamentets arbetsordning. Enligt de nya reglerna, som trädde i kraft den 1 januari 2017, kan Europaparlamentariker som uttrycker sig på ett förolämpande, rasistiskt eller främlingsfientligt sätt i sitt arbete bland annat få ekonomiska sanktioner.

– Fi är initiativtagare till den årliga romaveckan i Europaparlamentet – ett tillfälle för experter, aktivister och politiker från Europa att utbyta idéer och utveckla strategier för att bekämpa antiziganism, den specifika typen av rasism som riktas mot romer.

– Jag var föredragande till den första resolutionen någonsin där EU-parlamentet erkände och definierade antiziganismen i Europa samt folkmordet på romerna under förintelsen som ett historiskt faktum och även den 2 augusti som den officiella minnesdagen förintelsen av romer. Även min Romarapport antogs med överväldigande majoritet av EU-parlamentet. Rapporten ställer fram krav och rekommendationer om hur alla EU:s medlemsländer måste ta sitt ansvar för att bekämpa antiziganism och fattigdom.

– Jag var föredragande för rapporten om genomförandet av den europeiska skyddsordern (EPO). Den europeiska skyddsordern berättigar att en skyddsåtgärd som utfärdats i ett EU-land ska kunna följa med, om de skyddsbehövande flyttar eller reser till ett annat EU-land. Rapporten uppmanar EU-kommissionen och medlemsstaterna att se till att informationen om EPO verkligen når offer för våld, aktörer inom icke-statliga organisationer och myndigheter som arbetar med dessa frågor. Den uppmanar även EU att ändra sin säkerhetspolitik så att den inbegriper mänsklig säkerhet och förebyggande av könsbaserat våld som en prioritet.

– Jag var föredragande för EU-parlamentets strategi för att bekämpa barnäktenskap på nationell, europeisk och internationell nivå. Strategin kräver bland annat att minimiåldern för äktenskap ska sättas till 18 år inom EU och resten av världen. Enligt FN:s uppskattningar lever nästan 700 miljoner kvinnor och 150 miljoner män i tvångsäktenskap som ingicks innan de var myndiga. Barnäktenskap är fortfarande ett problem som på ett oproportionerligt sätt drabbar unga flickor. Strategin kräver att EU bekämpar barnäktenskap på nationell, europeisk och internationell nivå och stödjer kvinnors och flickors rättigheter globalt.

– Jag var föredragande för resolutionen om det ökande nyfascistiska våldet i Europa. Jag var en drivande kraft i förhandlingarna med de andra politiska partierna för att få fram en gemensam resolution eftersom arbetet mot fascism och nazism kräver samarbete över partigränserna – ett åtagande från alla demokratiska krafter. Resolutionen fördömer skarpt nyfascistiska och nynazistiska organisationers terroristattacker, mord, psykiska våld, våldsamma fysiska attacker och demonstrationer i olika EU-medlemsstater. Den påminner även medlemsstaterna att det redan finns strafflagstiftning, ministerrådets rambeslut 2008/913/RIF, som utgör en rättslig grund för att införa sanktioner för juridiska personer som offentligt uppmanar till våld eller hat mot en minoritetsgrupp och att vi äntligen uppmanar medlemsstater att förbjuda nyfascistiska och nynazistiska grupper.

– Jag har drivit igenom en rapport i Europaparlamentets utskott för utrikesfrågor (AFET) som handlar om hur EU kan utveckla och stärka sin kapacitet för konfliktförebyggande och medling. Med den här rapporten har jag förmått parlamentet att ställa sig bakom kravet att EU tar en ledande roll i genomförandet av FN:s agenda 1325 för kvinnor, fred och säkerhet, och att dess principer ska finnas med i varje steg av EU:s konfliktförebyggande och medlande arbete. Jag fick med mitt förslag om att det ska inrättas ett särskilt sändebud för fred och även mitt förslag om att Europaparlamentet bör inrätta en grupp med nuvarande och tidigare ledamöter för att stärka parlamentet kapacitet för konfliktförebyggande arbete.

Gemensamma frågor till alla: Ja/nej

ABORTRÄTTEN: Bör EU införa gemensam lagstiftning som garanterar alla Europas kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter?

– JA

HBTQ-RÄTTIGHETER: Ska hbtq-personers rättigheter garanteras genom EU-gemensamma regleringar med sanktionsmöjligheter?  

– JA  

KLIMAT: Kommer EU att leva upp till Parisavtalet?

– JA