Ett sätt att osynliggöra det psykiska våldet.

Tvärtom, det visar att våldet inte behöver vara fysiskt.

Två ståndpunkter kring förslaget att ersätta brottsrubriceringen våldtäkt med sexuellt övergrepp, som sexualbrottskommittén föreslår i betänkandet SOU 2016:60.

Förslaget att byta ut våldtäkt mot sexuellt övergrepp har passerat lite i skymundan. Vi har därför frågat forskare, organisationer och andra experter som möter utsatta vilka för- och nackdelar de ser med den föreslagna nya brottsrubriceringen.

Först några ord från sexualbrottskommittén om hur den har resonerat när den kom fram till att ersätta våldtäkt med sexuellt övergrepp:

”När vi nu överväger en övergång till en lagstiftning som drar gränsen mellan straffri och straffbar gärning vid om deltagandet har varit frivilligt eller inte är skälen för att ändra brottsbeteckningen ännu starkare”, skriver utredarna och konstaterar att när sexualbrottslagstiftningen inte längre bygger på våld och tvång som brottsförutsättningar finns förutsättningar att ändra brottsbeteckningarna. Kommittén slår fast att:

”Flera brottsbeteckningar i 6 kap. brottsbalken ändras. Den allvarligaste formen av sexualbrott ska betecknas sexuellt övergrepp. De gärningar som tidigare betecknades sexuellt tvång ska i stället rubriceras sexuell kränkning.”

Upplevelsen täcks bättre

Genom att definiera brottet som sexuellt övergrepp täcks bättre vad offret upplever sig ha varit utsatt för.

Lotti Helström, docent och överläkare, vid Akutmottagningen för Våldtagna, Karolinska Institutet och Södersjukhuset:

Ser du risker med att ordet våldtäkt byts ut?

– Kvinnorna kan uppleva att det sexuella våld de utsatts för inte anses vara våld, eftersom de nästan aldrig har några skador. En våldtäkt drabbar ju mest hjärnan i form av mental ohälsa i första hand och först långt senare hälsokonsekvenser. Det psykiska våldet är det grövsta och det som leder till de allvarligaste konsekvenserna.

Ser du några fördelar med att införa begreppet sexuellt övergrepp?

– Eftersom det brukade våldet oftast är mycket ringa händer det ofta att kvinnorna inte identifierar händelsen som våldtäkt. I film, litteratur med mera skildras våldtäkter i allmänhet som fysiskt våldsamma och att offren blir mycket skadade. Att så lite våld behövs kan förklaras av att offren i allmänhet ger upp allt motstånd vid hot om våld till följd av frysreaktion, så kallad ”frozen fright”, en reflex som den drabbade inte styr över. Genom att definiera brottet som sexuellt övergrepp täcks i allmänhet bättre vad offret upplever sig ha varit utsatt för.

Risk att brottet inte ses lika allvarligt

Kvinnorörelsen har alltid arbetat för att krossa fördomarna och behålla men utvidga våldsbegreppet, det vill säga tydliggöra att våld kan ha många fler former än att vara fysiska. Men en mildare beskrivning innebär ofrånkomligen att brottet inte ses som lika allvarligt, vilket skulle vara olyckligt och även kunna leda till att anmälningarna inte alls ökar.

Clara Berglund, ordförande Sveriges Kvinnolobby:

Ser Sveriges kvinnolobby några risker med att begreppet våldtäkt byts ut?

– Vi ser flera risker med en ändrad brottsrubricering. Våldtäkt är ett starkt ord och ett allvarligt brott. Om ordet ändras till ”sexuellt övergrepp” riskerar vi att brottet inte ses som lika allvarligt. Den nya benämningen ”sexuellt övergrepp” signalerar också att brottet i fråga har med sex att göra vilket det inte gör, framför allt inte för den som blir utsatt. Våldtäkt handlar om våld och makt vilket ordet våldtäkt fångar. Dessutom är ”mäns våld mot kvinnor” ett stort område inom så väl politiken som juridiken, att ta bort ordet ”våld” ur våldtäkt får konsekvenser för många andra frågor.

Ser ni några fördelar med att införa begreppet sexuellt övergrepp istället?

– Vi delar utredningens bild av att det finns fördomar om att våldtäkt förutsätter fysiskt våld. För att komma åt problemet vill utredningen helt ta bort ordet våld, men det som kvinnorörelsen alltid har arbetat för är i stället att krossa fördomarna och behålla men utvidga våldsbegreppet, det vill säga tydliggöra att våld kan ha många fler former än att vara fysiskt. Det finns också en förhoppning om att en ändrad brottsrubricering skulle leda till fler anmälningar, vilket i så fall skulle vara positivt. Resonemanget utgår från att fler brottsoffer skulle känna igen i sig i den mildare beskrivningen ”sexuellt övergrepp” än i ”våldtäkt” och därför vara mer benägna att anmäla. Men den mildare beskrivningen innebär ofrånkomligen att brottet inte ses som lika allvarligt, vilket skulle vara olyckligt och även kunna leda till att anmälningarna inte alls ökar. Varför anmäla det en utsatts för om det inte ses som ett allvarligt brott? Det finns också exempel från andra länder där en mildare brottsrubricering inte alls har lett till flera fällande domar.

Minskad misstro

Fördelen är att man kommer bort från kopplingen till misshandel och gör det till ett integritetsbrott.

Christian Diesen, professor i processrätt, verksam vid Stockholms universitet:

– Risken med att ta bort ordet våldtäkt är att brottet kommer att anses mindre grovt (av allmänheten och domstolarna). Ingenting hindrar att man har kvar våldtäkt som beteckning för de övergrepp som skett med våldsinslag, det vill säga att man skiljer mellan två grader av brottet. Fördelen med att ta bort begreppet är att man kommer bort från kopplingen till misshandel och gör om brottet till ett integritetsbrott. Detta underlättar utredningarna och förbättrar målsägandens ställning. Den misstro som i dag möter anmälande kvinnor utan skador kommer att minska. Det är rentav möjligt att det blir fler erkännanden. I dag är det få misstänkta som kan se sig själva som våldtäktsmän eftersom brottet associeras med överfall.

Attitydförändring

Det behövs en attitydförändring såväl inom samhället i stort som inom rättsväsendet när det gäller normer och värderingar kring sexualbrott.”

Leila Qaraee, ordförande och samordnare på Kvinnors Nätverk och Azam Qarai, talesperson Kvinnors Nätverk, samt verksamhetschef Linnamottagningen:

– Vår uppfattning är att ”våldtäkt” i dag i allmänhetens ögon ses som ett grövre brott än ”sexuellt övergrepp”. Att ordet byts ut kan alltså medföra att brottet ses som mindre grovt, vilket i så fall självfallet skulle vara en nackdel.

– Vi har förståelse för sexualbrottskommitténs argument att ändra beteckningen för att signalera att det är ett brott även om ”våld” inte utövas. I sexualbrottskommitténs resonemang kring begreppet i dessa sammanhang ska det, som vi förstår, tolkas som fysiskt våld. Sex mot någons vilja är dock alltid våld i en eller annan form, även om våldet inte tar sig fysiska uttryck. Även allmänheten tror vi uppfattar att våld i dessa sammanhang ska ses som synonymt med fysiskt våld. Genom att ändra begreppet ger det en signal om att så inte är behöver vara fallet, vilket i så fall är en fördel. Det är viktigt att försöka komma bort ifrån föreställningen om hur en ”typisk” våldtäkt ser ut och hur ett "typiskt" våldtäktsoffer ska agera och bete sig. Framför allt anser vi att det behövs en attitydförändring såväl inom samhället i stort som inom rättsväsendet när det gäller normer och värderingar kring sexualbrott och mäns respektive kvinnors beteende när det gäller denna typ av brott, oavsett om brottet betecknas ”våldtäkt” eller ”sexuellt övergrepp”.

Äntligen!

Våldtäktsbegreppet är ett förlegat uttryck. Jag ser inga risker med att brottet äntligen får en brottsbeteckning som beskriver vad det faktiskt handlar om.

Nina Rung, kriminolog och barnrättsexpert:

Ser du några risker med att begreppet våldtäkt byts ut?

– Nej, jag ser inga risker med att brottet äntligen får en brottsbeteckning som beskriver vad det faktiskt handlar om. Sedan lång tid har många utsatta inte uppfattat att de just utsatts för våldtäkt eftersom ordet i sig har så många tänkta kopplingar till just våld. Så för mig som under så många år dels mött unga för att öka kunskapen om sexuella övergrepp och dels utrett sexualbrott inom polisen, så blir det äntligen tydligare också för unga och utsatta att sexualbrott kan se ut på olika vis.

Ser du några fördelar med att byta ut ordet våldtäkt?

– Absolut! Våldtäktsbegreppet är ett förlegat uttryck från en tid där det krävdes att en man använde tillräckligt med våld så att kvinnan skulle sättas ur stånd att göra motstånd. Så ser inte lagen ut nu och ännu mindre med den nya samtyckeslagstiftningen. Att fler nu förstår innebörden av brottet som inte alls behöver innehålla våld ger större möjligheter till minskade mörkertal och att fler anmäler övergrepp de varit med om. Dessutom kan det möjligen öka möjligheten att inte stigmatisera ”våldtäktsmän”, utan att också synen på förövarna kan ändras från att ses på som monster till att ses som aktiva agenter som vi kan nå genom obligatoriska åtgärdsprogram inom Kriminalvården och framförallt öka arbetet med att nå potentiella förövare innan de utsätter någon. Utan att arbeta förebyggande och reaktivt med förövare kommer inte färre utsatta bli konsekvensen.

Modern lagstiftning

Termen övergrepp markerar tydligt brottets innebörd, det vill säga det faktum att någon utför en sexuell handling med någon som inte deltar frivilligt.

Ida Östensson, grundare och ordförande för Make Equal samt en av initiativtagarna till FATTA.

– Att i samband med de i övrigt föreslagna lagändringarna också ändra brottsrubriceringen ser Fatta som positivt av flera anledningar. Betydelsen av att ändra brottsbeteckningen från våldtäkt till sexuellt övergrepp ska inte underskattas. Språkbruk och ordval har ett stort inflytande över vår verklighetsuppfattning och förståelse av händelser.

– Blir sexualbrottskommitténs lagförslag verklighet kommer gränsdragningen mellan straffri och straffbar gärning dras vid frivillighet. Från rent språkliga utgångspunkter kan det således ifrågasättas om brottsrubriceringen våldtäkt är lämplig för ett brott som inte ställer krav på att vare sig fysiskt våld – vilket är den typ av våld som avses i den juridiska definitionen av våld – eller hot förekommer.

– Begreppet våldtäkt implicerar/associeras med en närvaro av våld. För det första eftersom våld utgör en del av själva ordet. För det andra eftersom ordet våldtäkt är starkt kopplat till felaktiga föreställningar om att en ”riktig våldtäkt” innehåller fysiskt våld från förövaren och motstånd från den utsatta. Denna koppling till fysiskt våld riskerar att få negativa konsekvenser på flera plan. En brottsbeteckning som inte överensstämmer med vad som faktiskt utgör ett brott kan försvåra för både förövare och utsatt att definiera ett sexuellt övergrepp som inte innehållit fysiskt våld som ett brott. Detta riskerar i sin tur att leda till att brottet inte anmäls och att hjälp inte söks. Våldtäktsdömda personer erkänner i dag i betydligt lägre utsträckning än vid andra brottstyper att de har begått brottet. Det anförda innebär att det finns starka skäl som talar för att ändra brottsbeteckningen.

– Ett av syftena bakom sexualbrottskommitténs föreslagna lagändring är att sända ett tydligt normativt budskap: den sexuella självbestämmanderätten ska erkännas i grunden. Till skillnad från våldtäkt så tydliggör rubriceringen sexuellt övergrepp att brottets skyddsintresse är den sexuella integriteten, vilket är en viktig del av detta budskap. Termen övergrepp markerar tydligt brottets innebörd, det vill säga det faktum att någon utför en sexuell handling med någon som inte deltar frivilligt är ett övergrepp alldeles oavsett om något medel har använts eller inte. Precis som vi behöver en modern sexualbrottslagstiftning som överger förlegade föreställningar behöver vi möjliggöra ett modernt samtal om sexuella övergrepp. Vid en ändrad brottsrubricering kommer det samtalet tillåtas utgå från ett begrepp som inte är kopplat till det i dag föreställda kravet på fysiskt våld.

Tar tid att ställa om

Vi kommer bort från stereotypen om att en våldtäkt måste innefatta fysiskt våld. Kränkningen och traumat kan ju vara lika omfattande även om övergreppet inte faller in under rubriceringen våldtäkt, sexuellt tvång eller ofredande.

Cecilia Bödker Pedersen, verksamhetschef och Julia Engström, ordförande, Föreningen Storasyster:

Ser ni några risker med att ordet våldtäkt byts ut?

– För många utsatta är en viktig del i bearbetningsprocessen att de kan sätta ord på vad de blivit utsatta för. En risk vi ser i att byta ut ordet våldtäkt mot sexuella övergrepp är att våldtäktsbegreppet är så väletablerat. Begreppet sexuella övergrepp har inte nödvändigtvis samma tyngd i vårt samhälle och kan ses som ett mer generellt begrepp. Vi ser att ordet våldtäkt är viktigt för många i deras bearbetningsprocess och tror att vissa kan ha svårt att identifiera det de har blivit utsatta för som ett sexuellt övergrepp. Det kommer att ta ett tag att ställa om från det så väletablerade ordet våldtäkt.

– Det skulle också kunna vara så att vi genom att ordet våldtäkt byts ut, inte synliggör att ordet våld innefattar även det psykiska våld som många utsatta vittnar om.

Ser ni några fördelar med att ersätta begreppet våldtäkt?

– En fördel med att byta ut ordet tror vi kan vara att få bort begreppet våld ur sexualbrottslagstiftningen. Vi ser en problematik i att lagstiftningen innehåller ordet våld, då detta ofta förutsätts vara fysiskt våld. Detta ser vi ha en skadande inverkan på många utsatta som inte kan identifiera övergreppen som en våldtäkt på grund av frånvaron av fysiskt våld. Vi vet att våld även innefattar psykiskt våld, men detta är något som sällan synliggörs och därför glöms bort. Genom att byta ut ordet kommer vi bort från stereotypen om att en våldtäkt måste innefatta fysiskt våld.

– En annan fördel kan vara att sexuella övergrepp är ett samlingsbegrepp. Vi ser tydligt att kränkningen och traumat kan vara lika omfattande oavsett om brottet faller in under de nuvarande rubriceringarna våldtäkt, sexuellt tvång eller sexuellt ofredande. Vi tror att genom att samla alla sexualbrott i ett samlingsbegrepp, så är det lättare för utsatta att förstå att oavsett hur allvarligt brottet är i lagens mening, så kan kränkningen vara precis lika stor.

Fördelarna överväger

Fördelen med begreppet ”sexuellt övergrepp” är att det täcker alla fall av tjatsex och liknande och klargör att sådant handlande kan vara kriminellt. Polisen ska nu fokusera på gärningsmannen och vad han gjorde för att försäkra sig om att sexet var frivilligt.

Eva Diesen, författare och forskare kring sexualbrott och våld mot kvinnor, barn och djur, verksam vid Stockholms universitet, och har tillsammans med Christian Diesen skrivit Övergrepp mot kvinnor och barn: den rättsliga hanteringen.

Ser du några risker med att byta ut begreppet våldtäkt?

— Det finns alltid en risk med att byta ut en brottsrubricering som kanske i allmänhetens öron låter allvarligare än den nya som föreslås. Ur ett ideologiskt perspektiv tycker jag att alla handlingar som kränker kvinnor är uttryck för våld, men det är en vidare definition av våld som majoriteten i samhället och rättsväsendet inte står bakom eftersom det bygger på en feministisk maktanalys; att det faktum att män har mer makt än kvinnor i sig är en form av våld.

– Fördelarna med att byta brottsrubricering till sexuellt övergrepp överväger nackdelarna. Ordet våldtäkt har gamla anor med innebörden ”tagande med våld”, vilket också är brottsrekvisitet i nuvarande lagstiftning, och det är överfallsvåldtäkten som har stått modell för brottsrubriceringen.

– Kravet på våldsanvändning har i och för sig tunnats ut i rättspraxis för att täcka de fall som ökar och anmäls mest, det vill säga sexuella övergreppshandlingar utan våld, men precis som utredaren själv skriver i betänkandet så säger begreppet våldtäkt att det ska vara våldsanvändning. Ordet våldtäkt leder då till att varken förövare eller offer definierar sig som just det på grund av att det inte förekommit våld.

– Jag kommer ihåg när jag jobbade i övergreppsprojektet att poliser berättade hur misstänkta killar satt och grät i häktet eftersom de inte såg sig som våldtäktsmän. De hade ju inte använt våld, ”bara” tjatat sönder en stackars tjej om att hon skulle ställa upp på sex (vilket hon till slut gjort när hon inte orkade säga nej längre).

– Fördelen med begreppet ”sexuellt övergrepp” är då att det täcker alla de fall av tjatsex och liknande och klargör att sådant handlande kan vara kriminellt. Sexuellt övergrepp är också bättre eftersom även sexuella handlingar i form av kränkningar mot kroppen sedan flera år är kriminaliserat som våldtäkt (men ordet säger inte det, det låter som om endast penetration är våldtäkt).

Eva Diesen tar tillfället i akt att säga några ord också om den del av lagförslaget som rör samtycke:

– Jag är säker på att poliser med rätt attityd kan göra bättre utredningar när de ska utreda sexuella övergrepp på grund av avsaknad av frivilligt deltagande. De behöver inte längre fråga våldtäktsoffret om hon gjort motstånd (eftersom hennes motstånd bevisar hans våldsanvändning), en fråga som offret upplever skuldbeläggande. Polisen ska i stället fokusera på gärningsmannen och vad han gjorde för att försäkra sig om att sexet var frivilligt.

Jag gillar också att förslaget kastar om presumtionen om kvinnan som tillgänglig. Nuvarande våldtäktslag innehåller presumtionen att en kvinnas kropp är tillgänglig tills hon gör motstånd (helst mycket tydligt, män förstår ju inte annars att hon inte vill...) Presumtionen i lagförslaget säger i stället att en kvinnas kropp inte är tillgänglig förrän hon säger ja eller på annat sätt aktivt visar att hon vill.