Våldtäkt debatteras och ifrågasätts ur olika perspektiv. Nu ifrågasätts också själva brottsbeteckningen våldtäkt. Utredningen Ett starkare skydd för den sexuella integriteten, SOU 2016:60, vill ersätta våldtäkt med sexuellt övergrepp i lagtexten.
Utredningen innehåller flera reformförslag. Det viktigaste och mest efterlängtade är att sex utan samtycke, omformulerat till sex ”med en person som inte deltar frivilligt”, ska vara gränsen för kriminalisering.
Huvudargumentet mot att fortsatt kalla brottet för våldtäkt är att det ”skulle kunna ge sken av att det fortfarande ställs ett krav på att gärningen ska ha genomförts med våld.” Andra argument är att begreppet våldtäkt skulle kunna avhålla misstänkta från att erkänna och offer från att anmäla. Vår erfarenhet är dock att många ansett sig utsatta för våldtäkt också när inget fysiskt våld utövats och att de har upplevt sig svikna när juridiken inte har täckt in deras utsatthet.
Utredningen menar också att det ”emellertid” bör beaktas att brottsrubriceringen våldtäkt är den rubricering som historiskt har reserverats för det allvarligaste sexualbrottet. Ordet kan ha en egen innebörd som inte är helt knuten till lagtexten. Därför kan det finnas skäl att ha kvar våldtäkt oavsett om lagen kräver användning av våld eller inte. Dessa argument instämmer vi i.
Men vad menas med våld? Historiskt har våld mot person avsett fysiskt våld och bedömts som ett av de värsta angreppen inom straffrätten. När den värderingen etablerades hade enbart män inflytande på lagstiftning och rättstillämpning. Vålds- och brottsofferforskning som även beaktat kvinnors erfarenheter har gett begreppet våld en vidare innebörd. Fysiskt våld som den värsta våldsformen har ersatts av sexuellt våld. Olika former av våld lyfts också i internationella dokument. Resultatet av FN:s kvinnokonferens 1995, Pekingdeklarationen och dess handlingsplan, uppmärksammar fysiskt, sexuellt och psykiskt våld. Istanbulkonventionen 2011, Europarådets konvention för att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor, markerar mot fysiskt, sexuellt, psykiskt och ekonomiskt våld. Det är också Istanbulkonventionen som under rubriken sexuellt våld kräver att staten ska straffbelägga handlingar av sexuell karaktär som sker utan samtycke.
Vi ifrågasätter förslagets snäva tolkning av begreppet våld som bygger på en historiskt sett manlig norm. Vi menar att alternativet ”sexuellt övergrepp” förminskar brottet och den maktutövning som brottet är uttryck för. Vi vill markera våldtäkt som ett relevant begrepp för det allvarliga sexuella våld som brottet innebär även om fysiskt våld inte används eller krävs i lagen.
Texten antogs som uttalande på Kvinnohusföreningens årsmöte
1
Följ oss
Gå till sidtoppen
tack kvinnohusföreningen. Ni har förklarat vad det handlar om. Gun Hedén