#abort: Aborträtten behöver fler försvarare
2011-09-02 | Karin Råghall 1
INRIKES
Trots att aggressiva abortmotståndare som MRO nu gjort intåg i Sverige, är stödet för aborträtten fortfarande starkt. Det anser Åsa Regnér, generalsekreterare RFSU. Samtidigt uppmanar hon politiker och feminister att inte ta aborträtten för given.
Fler artiklar i #abort-serien:
♦ FAKTA om aborter
♦ Aborträtten behöver fler försvarare
♦ Rätten till abort globalt
♦ EU-trenden är att begränsa
♦ Delstatsförbud utmanas för första gången
♦ Olika uppfattningar bland islams skriftlärda
♦ Pro-life ingen enhetlig rörelse
♦ Ingen prioritet inför valet i Nicuaragua
♦ Extremhögerns brist på demokratiskt samvete
♦ En fråga om mänskliga rättigheter
♦ Osakligt när den personliga tragedin blir politik
♦ 7-åringar hälsas välkomna i kampen mot abort
♦ Olagliga aborter dödar 5 kvinnor i timmen
Åsa Regnér har under sina snart fem år som generalsekreterare på Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) aldrig varit med om att det förekommit så många debatter om abort i Sverige som under 2011. Abortmotståndare har ifrågasatt sena aborter och föreslagit en samvetsklausul i abortlagstiftningen. Gunilla Gomér, kristdemokrat och ordförande i den abortkritiska organisationen Ja till livet, gjorde ett utspel där hon föreslog adoption i stället för abort och två forskare och debattörer föreslog att Sverige ska inrätta särskilda abortkliniker. Inte minst har antiabortorganisationen Människorätt för ofödda (MRO) kört runt i bilar tapetserade med bilder av aborterade foster.
– Å ena sidan har vi ett starkt stöd för dagens abortlagstiftning bland alla partier utom Sverigedemokraterna, samtidigt har vi under våren 2011 sett fler debatter och ibland rena angrepp på svensk abortlagstiftning, säger Åsa Regnér.
SD största abortmotståndarna i riksdagen
Hon menar att Sverigedemokraterna (SD) är det parti i riksdagen som har striktast förslag vad gäller abort. De vill till exempel sänka tidsgränsen för abort till tolv veckor, ett förslag som SD-kvinnorna drev hårt under politikerveckan i Almedalen. Att just SD är riksdagens största abortmotståndare är inte förvånande, menar Åsa Regnér.
– Det är ingen hemlighet att det finns många främlingsfientliga partier i Europa som driver de här frågorna och som har möjlighet att påverka lagstiftningen. SD har lagt in en ny växel och särskilt SD-kvinnorna, säger hon.
Kristdemokraterna (KD) har ju flera kopplingar till antiabortrörelsen och har även flera riksdagsledamöter som kryssats in i riksdagen för sin antiabortprofil. Menar du ändå att de är ett parti som stödjer aborträtten?
– Den här frågan är något som KD alltid kämpar med inom partiet och jag uppfattar det som att det inte är Göran Hägglunds favoritfråga att debattera. Men jag tycker att det är viktigt att konstatera att KD står bakom abortlagstiftningen i sin helhet. Jag har inte hittat något uttalande som visar att de skulle ha någon annan uppfattning, säger Åsa Regnér.
Vilka strategier har antiabortgrupperna i Sverige i dag och vad är deras mål?
– Om man bara lyssnar på retoriken säger nästan ingen, förutom MRO och SD, att de uttryckligen vill förändra abortlagstiftningen. Man säger "jag är för rätten till fri abort, men..." och sen diskuterar man olika delar av lagstiftningen. I förlängningen tror jag att många av dem vill se en inskränkning, till exempel att abort ska vara tillåtet en begränsad period eller att det ska krävas vissa skäl för att kvinnor ska få göra abort, säger Åsa Regnér.
Aggressiva metoder
MRO nöjer sig dock inte med en inskränkning av aborträtten. Organisationens talesperson Nasrin Sjögren jämförde aborter med folkmord i en intervju med SR Studio Ett i somras. Åsa Regnér tror dock inte att organisationens aggressiva argumentationsmetoder kommer att få något fäste i den svenska debatten. Den omskrivna kampanjen med bilder på abortfoster väckte förvisso avsky, menar Åsa Regnér, men inte mot abortlagstiftningen eller mot kvinnor som genomgår abort utan tvärtom mot sättet MRO skuldbelägger kvinnor. I nuläget ser hon inte heller någon risk att mindre aggressiva antiabortgrupper, som Ja till livet, normaliseras i ljuset av de mer extrema MRO.
– Däremot kan jag känna att det finns en förskjutning i debatten som på sikt kan göra att aborträtten hotas, säger hon.
Hur orolig behöver man vara?
– Man ska minnas att det finns starkt stöd för aborträtten i Sverige, men man ska vara vaksam på att de här grupperna finns och växer sig starka. De är välorganiserade, har goda kontakter med Europa och USA och de har gott om pengar. Jag tror inte att Sverige är immunt i den här frågan, vi ska inte ta stödet för givet, säger Åsa Regnér.
Hon anser därför att det är viktigt att feministiska organisationer tar tag i frågan. Men också politiker.
– Det är jätteviktigt att politiker i de partier som står bakom dagens lagstiftning försvarar den aborträtt som finns, ja jag tycker det är en skyldighet, säger Åsa Regnér.
Hon har ett förslag på var politikerna kan börja. För några år blev det tillåtet för utländska kvinnor att göra abort i Sverige. Uppföljningar visar att relativt få har kommit, vilket delvis kan bero på att det är dyrt. Men Åsa Regnér tror också att det beror på dålig information.
– Man kunde göra enkla saker för att informera om att den här verksamheten finns och vara mer offensiv så att möjligheten åtminstone blir känd. Det skulle vara en politisk markering från Sverige, säger hon.
Orolig för läget i Europa
Även i Europa är abortmotståndet på framfart. Den 31 augusti röstade Polens parlament om ett lagförslag om totalförbud mot aborter. Förslaget förlorade med knapp marginal. I Ungern har man nyligen skrivit in i grundlagen att mänskligt liv ska värnas från tidpunkten för befruktningen. Denna skrivning öppnar för inskränkningar av aborträtten. Åsa Regnér anser att det finns anledning att vara rejält orolig för läget i Europa.
Men hon påpekar att det inte bara är nattsvart. Under de senaste fyra åren har Spanien och Portugal fått betydligt bättre abortlagstiftning. Detta tack vare kvinnogrupper och politiker som har jobbat för en förbättring av kvinnors villkor, menar Åsa Regnér.
– Men jag tycker ändå att företrädare för EU borde uttala sig om att inskränkningar av aborträtten innebär en kränkning av mänskliga rättigheter. Man skulle behöva markera mer att det inte är en acceptabel behandling av EU-medborgare.
Enligt Åsa Regnér har motståndet mot sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter vuxit sig starkare de senaste 10-15 åren, och nu har den trenden kommit till Sverige. Samtidigt har religiös fundamentalism – i synnerhet kristen fundamentalism – och högerpopulistiska strömningar fått ökat inflytande över politiken. Den här utvecklingen kan vara en förklaring till antiabortrörelsens framfart, menar Åsa Regnér.
På vilket sätt tror du att man bäst bemöter antiabortrörelsen?
– Jag tror att man måste diskutera de här frågorna och klargöra varför det är så viktigt med rätten till abort. Det handlar om kvinnans rätt till sin egen kropp och sitt eget liv, men också om att abortlagstiftningen faktiskt inte påverkar abortsiffrorna. Det som händer om man förbjuder aborter är att kvinnor utsätter sig för i bästa fall dyra aborter på den svarta marknaden, i värsta fall farliga ingrepp. 70 000 kvinnor dör varje år i samband med osäkra aborter, det är det det handlar om, säger Åsa Regnér.
Kommentarer
Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.
"På vilket sätt tror du att man bäst bemöter antiabortrörelsen?
– Jag tror att man måste diskutera de här frågorna och klargöra varför det är så viktigt med rätten till abort."
Det är ganska knepigt med tanke på att många abortmotståndare ser ofödda barn som lika mycket människor som kvinnor. Man skulle kunna dra en parallell till en idé om mäns rätt att få döda kvinnor, exv för att de kan tänkas inskränka på deras frihet, något som kan beskrivas som "del av dem". Visserligen är då kvinnan utanför mannens fysiska kropp, men han kan ändå hänvisa till nån slags SITT EGET som kvinnan gör anspråk på. Lägger man därtill omständigheten att mannen har BESTÄMT (varit ansvarig för) att kvinnan ska inskränka på hans frihet (jfr, bli gravid) så är det lite absurt att han sedan håller kvinnan ansvarig för hans inskränkta frihet.
Här talar vi alltså om föreställningar, idéer och beslut om rätt, liv och ansvar. Aborträtten ser jag som självklar men skälen går att ha åsikter om. I vissa länder tvingas kvinnor in i äktenskap där männen äger deras kroppar och där de används som avelskor. Där är kampen för rätten till kroppen, sexualiteten och sitt eget liv påtagliga. I Sverige handlar motsvarande rätt ibland om att få känna sig fri och obunden från barn som man avlat utifrån egna beslut om sexuell interaktion med en man eller män. Abortera bort dem eller skilj dig ur ditt äktenskap bort från dem - mot friheten med DIG SJÄLV. Ser man saken ur BARNS perspektiv, exv via antaganden om deras rätt till sina kroppar och sina liv och sin frihet i det ofödda eller födda liv de tvingats in i blir abortfrågan inte lika enkel. De har inte skapat sig själva. Det är inte deras beslut att de blivit till. Föräldrars och (om man nu ser ofödda barn som människor med samma värde som en själv) gravida kvinnors rätt är i vårt samhälle alltid kopplat till barnens rätt. Och barnen har alltid MINDRE rätt än vuxna. De har noll och ingen makt över sina liv, deras röst väger lätt. Den vuxne är normen och barnet är "den andre".