MRO kampanjade flitigt under politikerveckan i Almedalen i somras.
#abort: Abortmotståndarna i Sverige allt mer högljudda
2011-09-02 | Gerda Christenson
6
INRIKES
Under det senaste året har abortmotståndarna i Sverige synts och hörts mer än vanligt. I Almedalen reagerade många på att organisationen MRO, Människorätt för Ofödda, visade stora bilder av aborterade foster och ifrågasatte aborträtten på ett särskilt seminarium.
Sen en tid tillbaka driver organisationen MRO, Människorätt för Ofödda, en kampanj där bilar kör runt med stora bilder av sent aborterade foster. MRO är helt emot abort, de vill att abort under alla omständigheter ska vara förbjuden, även i de fall graviditeten har tillkommit genom våldtäkt och incest. De jämställer aborter med förintelsen – genocide.
MRO är en en underorganisation till The Center of Bio-Ethical Reform i USA. Det är från CBR som MRO har fått både bilderna av aborterade foster och sättet att använda dem.
Att de är samma organisation framkommer inte direkt av MRO:s hemsida, även om de länkar till The Center of Bio-Ethical Reform. Men på den senares hemsida står MRO med som en av deras dotterorganisationer: CBR Affiliates.
Den som går in på MRO/CBR:s hemsidor möts av filmer med aborterade foster. Filmerna visar, liksom bilderna, oftast foster sent i graviditeten. I Sverige görs nästan 80% av aborterna före utgången av vecka 9, då embryot alltså är mellan 0 och 2-3 cm.
Precis som amerikanska abortmotståndare angriper MRO även enskilda individer. Ett exempel är när de genomförde en demonstration utanför Jönköpings pingstkyrka för att en medlem i kyrkan deltog vid aborter i sitt arbete.
När deras metoder ifrågasatts har MRO:s ordförande Mats Selander svarat att de inte bryr sig om vad folk tycker – deras kamp är viktigare.
”Jag tror inte vi kommer ifrån slutsatsen att det finns en påfallande och obehaglig likhet mellan Nazityskland och västvärldens abortsituation”, skriver han på MRO:s hemsida.
Den attityden får MRO att framstå som mer extrema än övriga abortmotståndare i Sverige. Men i själva verket har abortmotståndarna i Sverige förhållandevis lika åsikter, det som skiljer är mer arbetsmetoderna.
Ja till Livet! och Älska Livet
Ja till Livet! är den starkaste organisationen för det svenska abortmotståndet. Den startades 1991 av Mikael Oscarsson, som är riksdagsledamot för Kristdemokraterna. Mikael Oscarsson var medlem i Livets Ord, den församling som startades av Ulf Ekman i Uppsala, och som blev känd när det spreds filmer där Ulf Ekman talade i tungomål på massmöten och medlemmarna föll omkull av extas.
Nu har Livets Ord ändrat framtoning. De är mycket medvetna om mediernas betydelse och i våras tog de i praktiken över den kristna tidningen Världen idag, där Ulf Ekman nu är både styrelseordförande och ansvarig utgivare.
Ja till Livet! kräver inget totalförbud mot abort idag, det de driver är att tiden för rätt till självbestämd abort ska sänkas. Även Ja till Livet! visar bilder av sent aborterade foster som propaganda, men de har hittills inte använt sig av en så aggressiva strategier som MRO.
I sommar har Ja till Livet!s nya ungdomsorganisation Älska livet uppmärksammats i medierna, för att de lurat barn att bli medlemmar. Medlemskap i Älska livet är gratis, och därmed har Älska livet lyckats få tillräckligt många medlemmar för att att få över en miljon kronor i bidrag från Ungdomsstyrelsen (Läs mer om det här).
Ulf Ekman, Gunilla Gomér och Mikael Oscarsson.
Foto: Pressbilder.
Kristdemokraterna
För att få in fler abortmotståndare i politiken har Ja till Livet! i de senaste valen stöttat flera personvalskampanjer, både på lokal nivå och till riksdagen. En av de personvalsinkryssade på regional nivå i senaste valet är Gunilla Gomér, KD-ledamot i regionfullmäktige i Västra Götaland och ordförande i Ja till Livet!. Gomér är en flitig nätkommentator på debattsajter i frågor som rör kvinnor, jämställdhet och feminism.
I riksdagen personkryssades fyra abortmotståndare in för KD, dels två av de mest drivande abortmotståndarna, Tuve Skånberg och Annelie Enocksson, dels Roland Utbult och Lars-Axel Nordell.
Att abort är en konfliktfråga för KD framgår av att ett 30-tal av de cirka 200 motioner som kom in till partiets riksting i sommar handlade om just abort. Abortmotståndarna hade hoppats att KD skulle ställa sig bakom ett krav på sänkning av abortgränsen, men de förlorade den omröstningen. Däremot fick abortmotståndarna igenom att en arbetsgrupp ska se över partiets elva år gamla medicinskt-etiska program, där abort ingår.
Abortmotståndare inkryssade i KD: Annelie Enocksson, Lars-Axel Nordell, Roland Utbult
och Tuve Skånberg.
Foto: Pressbilder.
Forum för familj och människovärde
I riksdagen samarbetar abortmotståndare över partigränserna genom nätverket Forum för familj och människovärde. Nätverket har tidigare ordnat möten i riksdagshuset dit de bjudit in abortmotståndare från den amerikanska extremhögern, som Wanda Franz, ordförande för amerikanska National Right to Life, och Richard Wilkins, homofob och abortmotståndare i mormonkyrkan.
I Forum för familj och människovärde finns framför allt riksdagsledamöter från KD och M, men även C och FP är representerade, enligt Mikael Oscarsson.
Sverigedemokraterna är hittills det enda riksdagsparti som driver att abortgränsen ska sänkas.
Katolska kyrkan
Riksdagsnätverket Forum för familj och människovärde samarbetar med Katolska kyrkans organisation för abortmotstånd, Respekt – Katolsk rörelse för livets okränkbarhet.
Katolska kyrkan är helt emot den svenska abortlagen, de anser inte ens att det är självklart att en 9-årig flicka som blivit gravid med tvillingar efter att ha utsatts för upprepade incestövergrepp av sin styvfar ska ha rätt till abort. Men Respekt menar att det kan vara ”moraliskt befogat” med abort – om det innebär fara för flickans liv att föda barnen.
Ett annar exempel på katolskt abortmotstånd finns i det högerextrema brödraskapet SSPX (Society of St Pius X eller Fraternitas Sacerdotalis Sancti
Pii X). De har funnits i Sverige sen slutet av 1990-talet, men startade församling för bara några år sen, efter att svensken Håkan Lindström blivit prästvigd av brödraskapet.
Abortmotståndet förändras
Nyetablerade, extrema organisationer som MRO och SSPX kan genom sin fanatism normalisera organisationer som Ja till Livet! Samtidigt har sverigedemokrater nu börjat gå in i Ja till Livet!, och där välkomnas de.
– För oss är det abortfrågan och människovärdet som är viktiga, inte partifärgen, sa Ja till Livet:s generalsekreterare Johan Lundell till den kristna tidningen Dagen i somras.
SD försöker dessutom profilera sig i abortmotståndarnas andra stora fråga idag – om samvetsklausul i sjukvården. Sveriges riksdag beslöt nu i sommar att ta strid mot Europarådets resolution om att sjukvårdspersonal som inte vill delta i aborter ska kunna hänvisa till samvetsklausulen. Både KD och SD stödde Europarådets resolution, men medan SD röstade emot riksdagens förslag, valde KD att lägga ner sina röster.
Samma personer
Trots vissa olikheter, har abortmotståndarna i Sverige i praktiken förhållandevis lika åsikter, och många av de drivande abortmotståndarna är medlemmar i flera organisationer samtidigt.
MRO:s ordförande Mats Selander är också lärare på Credoakademin, en bibelskola, där Stefan Gustavsson är Director. Gustavsson är dessutom generalsekreterare i SEA - Svenska Evangeliska Alliansen.
SEA:s ungdomsförbund heter YES – Young evangelicals of Sweden. I styrelsen för YES sitter Emilie Litsgård, som också är ordförande i Älska livet.
I SEA:s styrelse har Stefan Gustavsson sällskap av Ulf Ekman och Robert Ekh från Livets Ord. Där finns också Mikael Oscarsson, Ja till Livet!:s grundare och riksdagsledamot för KD. Mikael Oscarsson är inte den enda KD-riksdagsledamoten i SEA:s styrelse, där sitter också Annelie Enochson. En annan ledamot i SEA:s styrelse är Stefan Swärd, som dessutom är ordförande i tankesmedjan Claphaminstitutet. Director för Claphaminstitutet är Tuve Skånberg, som ju är riksdagsledamot för KD, och i styrelsen för Claphaminstitutet sitter även Stefan Gustavsson.
I bilden här nedanför kan du se organisationerna och hur de knyts ihop genom gemensamma medlemmar.
Kommentarer
Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.
annons:
Följ oss
Gå till sidtoppen
TACK TACK underbara Gerda och Feministiskt Perspektiv för denna artikel och även de andra. Självklart ska de avslöjas och klart att vi måste bevaka rätten till abort.
Tack för en mycket bra sammanställning!
På grund av ett fel i vår server låg bara en skissversion av artikeln ute på fredag förmiddag och delar av eftermiddagen. Därför saknades också både bilder, faktaruta, videoklipp och slutet av artikeln. Men nu ska rätt version vara på plats. Tack ni som bett oss att skriva om detta viktiga ämne, och tipsa oss gärna om mer ni vill läsa om!
Ännu bättre och överskådlig hoppas den sprids till alla!!!!!!!!
Vill eka Wivecas stora tack och jag hoppas också att detta sprids. Sedan tycker jag också att det är viktigt att granska den kvinnosyn som finns inom organisationerna. Tex. har MROs taleskvinna Nasrin Sjögren jämställt kvinnor med bilar, båtar och hus och MROs vice ordförande Annette Westöö är aktiv mot kvinnliga präster och menar att kvinnlig underordning är en del av skapelseordningen samt att mannen är en avglans av gud och kvinnan en avglans av mannen. MRO använder sig dessutom av gamla utdaterade, motbevisade och illa genomförda studier för att sprida att abort orsakar bröstcancer.
Frågan är komplex. Abortmotståndare angriper ofta förespråkares människosyn. Man kan ju undra varför någon ska se kvinnor som mer värda än båtar om vissa kvinnor inte ser mänskliga foster som knappt mer värda än fästingar. För dem som ser LIVET som något som börjar vid befruktningen är naturligtvis abortfrågan en viktig kamp att föra. Det handlar inte bara om abortmotståndares vilja att dominera kvinnor och bestämma över deras kroppar, vilket det ibland verkar antydas här. Vid vissa tidpunkter i historien har KVINNOR, som ni vet, inte setts som särskilt mycket värda. De har tillochmed fått dödas om det tarvas. Det fanns för den manliga normerade makten rimliga skäl till detta förtryck och kamp mot det uppfattades som lömska upprorsförsök snarare än kamp för kvinnors rättigheter som likvärdiga människor. Foster kan inte föra en dylik kamp själva. De finns i kvinnor men de är inte ENBART delar av dessa kvinnor. Det finns således en del samtal om MÄNNISKOVÄRDE som tål att föras parterna emellan där LYSSNANDE för den andre kunde vara utgångspunkt.
Jag läser en del på kristna nättidningar och ser hur onyanserad abortfrågan är där. Aborterande kvinnors och förespråkare för aborträtten demoniseras eller görs till offer för en djävulsk makt. I denna nätblaska finns en motsvarande onyanserad bild av fenomenet abort samt ett lika fördomsfullt görande av fiender. Jag är själv för fri abort, men också för kvinnors rätt till alternativ till abort, vilka idag är helt obefintliga. Adoption, ekonomiskt stöd, samhälleligt kollektivt ansvar för alla barn som föds, borde vara självklarheter. En kvinna kan i en abortmotståndares idealvärld rimligen inte ha större ansvar för sitt barn än någon annan, eftersom barnet är sitt eget. Därför är det hyckleri att vilja tvinga kvinnor att föda sina barn utan att själv upplåta sitt hem för barn vars biologiska föräldrar inte kan eller vill ta hand om dem. Abort i sig borde vara en nödlösning, inte ett föredömligt uttryck för kvinnors självständighet. Både ni som skriver här och jag eller mina barn har varit foster, och vilket värde har vi då haft? Om ni som kvinnor kämpar för er rätt och ert värde, när fick ni då det? Är det rimligt att ni ska ha det värdet när era foster, dvs sådana som ev blir kvinnor som vill kämpa för sin rätt, inte ges det? Jag skulle önska lite mer respekt för frågans komplexitet, från både feminister och kristna.