Luttrad, men optimistisk. Lisbeth Forsberg, ordförande för Solrosupproret, har kämpat i tio år mot utförsäkringar.

Bild: Peter Milevi @peterfoto.se

”Jag hoppas att fler ska få den sjukpenning de har rätt till nu”

2020-11-27 | Jenny Rönngren padlock

EKONOMI

– Jag tycker det här är jättebra, det kommer att göra stor skillnad för många, särskilt de som har en anställning. Sedan är jag lite luttrad efter alla år. Det är viktigt att se om det blir en förändring i verkligheten, säger Lisbeth Forsberg, ordförande i Solrosuppropet, efter regeringens och januaripartiernas besked om sjukförsäkringen.

RELATERADE ARTIKLAR:

2020-11-24 | Skamligt skuldbeläggande av omsorgspersonal

2020-11-20 | Allt fler får avslag på sjukpenning vid lång sjukskrivning

2020-11-17 | Allt längre sjukfall på grund av psykisk ohälsa

2020-06-17 | Kvinnor ska inte vara samhällets krockkudde

2019-12-19 | Uppror samlas i nytt välfärdsinitiativ

2019-05-07 | Omänskligt neka kroniskt sjuka sjukpenning

2019-04-18 | De slår vår sjukförsäkring i spillror

2019-01-25 | Brett politiskt stöd bakom åtstramad sjukförsäkring

2018-06-28 | Vägledande dom kan påverka prövning av sjukpenning

2018-01-30 | Ministerns plan för fungerande sjukförsäkring blir slag i luften

2017-12-19 | Pomperipossa och professorn samtalar om socialförsäkringen

2016-08-12 | ME-patienter blir ofta ifrågasatta inom primärvården

2015-12-15 | Efter stupstocken – nu måste rehabiliteringen individanpassas

2014-11-21 | Socialförsäkringen – ett skyddsnät med akuta brister

2014-10-20 | Bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen slopas

2014-09-11 | #val2014: Utförsäkringarna – en glömd valfråga

2013-02-06 | Rehabilitering med genusperspektiv

2012-04-13 | Protester mot fortsatta utförsäkringar

2012-03-16 | #ohälsans kön: Låglönestressen

2011-05-06 | Stor grupp sjuka utan stöd och rehabilitering

2011-04-29 | Protester mot utförsäkringar fortsätter i Solrosuppropet

Det var Vänsterpartiet som tog ett initiativ i riksdagens socialförsäkringsutskott för att få bort stelbenta tidsgränser i sjukförsäkringen. I ett livesänt eftersnack berättade Ida Gabrielsson, partiets socialförsäkringspolitiska talesperson, om turerna. Förslaget som regeringen och januaripartierna nu ställt sig bakom är baserat på delar av utredningen En trygg sjukförsäkring som nu är ute på remiss.

Specifikt gäller det den så kallade 180-dagarsregeln. Enligt nuvarande regler ska arbetsförmågan hos den som är sjukskriven prövas mot hela arbetsmarknaden när sjukskrivningen pågått i 180 dagar. Möjligheten att göra undantag från den regeln utvidgas. Vänsterpartiet vill nu veta vad som kommer att hända med de som är sjuka nu och hinner bli utförsäkrade innan ny lagstiftning träder i kraft, samt hur Försäkringskassan förväntas att agera i praktiken. Ida Gabrielsson berättade också att hon fått besked om att regeringen även planerar att lägga fram en proposition som ska omfatta hela utredningen.

– Vi kommer att ligga på som iglar och följa det här. Ändå känns väldigt bra att vi för första gången på många år har en positiv nyhet när det gäller sjukförsäkringen, säger Gabrielsson.

Lättnad – men inte för alla

Feministiskt perspektiv kontaktade Solrosuppropets ordförande Lisbeth Forsberg för en kommentar. I skrivande stund har hon inte hunnit läsa det färdiga förslaget, men följt debatten och noterar att coronapandemin fått politikerna att sätta fart.

– Den har blivit en blåslampa. Jag välkomnar att de inser att sjukförsäkringen behöver göras om, och det gäller inte bara dag 180. Vi tycker att hela rehabiliteringskedjan ska tas bort och ersättas med individuella stödpunkter istället där man kan följa upp, utvärdera och planera.

Och det är inte Solrosuppropet ensamma om att tycka. När Vänsterpartiet 2019 föreslog att rehabiliteringskedjan skulle slopas helt, som del i en motion om en ny sjukförsäkring, blev det avslag från riksdagsmajoriteten.  

– Att det heter rehabiliteringskedjan är väldigt missvisande, för det är inget annat än administrativa tidsgränser för att få ut folk ur sjukförsäkringen. Det handlar ingenting om att försöka få folk friska, säger Lisbeth Forsberg.

Enligt Magdalena Andersson ska den nya överenskommelsen, som beräknas kosta 300 miljoner kronor, ge lättnader vid diffusa diagnoser – exempelvis de som blivit långtidssjuka i covid-19. Det visar att finansministern är medveten om problemet, menar Lisbeth Forsberg som trots det är skeptisk:

– Det är många som går och är långtidssjuka i covid-19 som aldrig tog något prov, för vi kunde inte göra det i början. Det fanns inga test att lita på. Så just det här med diffusa diagnoser blir faktiskt ingen lättnad ifall Försäkringskassan håller fast vid sitt krav att man ska kunna uppvisa diagnos.

Redan utförsäkrade får hanka sig fram

Samtidigt berör inte januaripartiernas överenskommelse avsaknaden av individuell prövning när diagnos finns, och kommer inte heller att påverka situationen för alla de som redan är utförsäkrade.

– Det är ett stort problem. Hur gör vi med alla som har blivit utförsäkrade och det är inte bara nu de senaste två, tre, fyra åren. Det finns de som varit utförsäkrade i många år. En del lever med försörjningsstöd i kommunerna, trots att de har ett läkarintyg på att de inte har arbetsförmåga och det är helt fel. Och alla de som sökt försörjningsstöd och inte fått det, de finns ingenstans. De är anhörigförsörjda på nåt sätt, lever på en partner, släkting eller vän och får hanka sig fram bäst de kan. Blir du utförsäkrad och lever tillsammans med en partner som har en inkomst behandlar de inte ens din ansökan på kommunen.

Trots att Lisbeth Forsberg är luttrad är hon också optimist, vilket är nödvändigt för att orka fortsätta kämpa. Kanske kan uppgörelsen bli en vändpunkt, tror hon: 

– Det är ett annat resonemang från partierna, man kanske släpper lite prestige om man börjar förstå att alla kan drabbas av det här. Det är viktigt nu att hålla koll på vad som händer, att man bevakar och ser om det blir en ändring utifrån den här regeln, vad ändringen i så fall blir, och vilka som inte omfattas, som inte kommer få någon förbättring.

– I det stora hela tycker jag att det är positivt, och hoppas att fler ska få den sjukpenning de har rätt till nu.

Bryter långvarig socialpolitisk hegemoni

Åter till Vänsterpartiets eftersnack. Förutom Ida Gabrielsson medverkade även Pernilla Bergquist, medlem i Kommunal som tidigare arbetade i hemtjänsten och är utförsäkrad sedan 2014 trots att hon är ME-sjuk, Niklas Altermark, statsvetare från Lund som skrivit högaktuella boken Avslagsmaskinen om systemfelen i sjukförsäkringen, samt Yeshi Wondemeh, utredare på Kommunal. Samtliga ser torsdagens besked som en viktig delseger.

Pernilla Bergquist berättade om sina livsvillkor, hur hon hanterat att bli utförsäkrad och oron för hur det ska bli när alla sparpengar är slut och hennes föräldrar som är äldre inte kan hjälpa henne längre.

– Jag flyttat från min lägenhet och hyr ett litet rum, så jag har gjort ganska stora förändringar. Att hitta lösningar blir mindre negativt än att hålla på och kämpa mot Försäkringskassan, säger Bergquist.

Altermark lyfter fram att en hegemoni är bruten.

– Sedan början av 2000-talet har vi haft en offentlig diskussion som har handlat om farorna med för generösa välfärdssystem, att de bara kommer leda till att människor vill ligga på sofflocket och lata sig. Det är den problemformulering som har varit vägledande för socialförsäkringspolitiken, säger han och fortsätter:

– Förutom att förändringen som annonserades i dag förhoppningsvis kommer att leda till att människor får hjälp, att färre människor drabbas av de rigida bedömningarna efter 180 dagar, så är detta första gången på väldigt länge som hegemonin för en striktare socialförsäkring faktiskt bryts och en annan problemformulering inte bara existerar i debatten utan har väglett ett politiskt beslut.

Kampen borde vara större

Yeshi Wondemeh betonar att hela sjukförsäkringen behöver förändras, och menar att den i genomsnitt höga medellivslängden jämfört med andra länder används som bortförklaring när brister lyfts.

– ”Sveriges befolkning är frisk”, det är den friskaste befolkningen på jorden och ändå går folk och blir sjuka. Det heter victim blaming på forskarspråk, att man nästan skyller på de försäkrade som är sjuka för att de blir sjuka.

Det tidigare målet som regeringen satte upp för Försäkringskassan, om att minska sjukskrivningarnas omfattning till i genomsnitt nio dagar, tvingade enligt Wondemeh fram en handläggning där 180-dagarsregeln tillämpas väldigt hårt.

– Det innebär att man mer eller mindre säger nej på löpande band. Det leder väldigt många till fattigdom, till ännu mer ohälsa. Det skapar både klyftor i livsvillkoren för att ha bra hälsa, och klyftor i hälsa i samhället, vilket strider mot socialförsäkringens syfte. Syftet är ju att sprida risker, både i hälsa och i resurser. Särskilt sjukförsäkringen har allvarliga brister. Medborgarna har inte tillit till försäkringen. Varenda person ställer frågan, ”har jag verkligen en försäkring, kan jag lita på det?” och det är en berättigad fråga. Så kampen borde vara mycket större.

Eftersnack om sjukförsäkringen.