Bild: Rättviseförmedlingen

Fortsatt överrepresentation av män i svenska nyhetsmedier

2018-11-27 | FemPers padlock

INRIKES

RELATERADE ARTIKLAR:

2017-11-21 | Inte ens var tredje intervjuad i svenska medier är en kvinna

2016-09-30 | Tidningsutgivare okunniga om jämställdhetsåtaganden

2015-06-23 | Dags att genusgranska mediernas innehåll

2015-03-27 | Pekingplattformens minst efterlevda åtagande

2014-05-16 | Ny reportageserie om feministiska medier

2013-07-19 | Jämställda medier högt på global demokratiagenda

Mer om Rättvisaren del 2.

Senaste svenska rapporten från Global media monitoring project Räkna med kvinnor.

Andelen kvinnor i svenska nyhetsmedier fortsätter att kretsa kring 30 procent. När Rättviseförmedlingen för fjärde året i rad presenterar sin granskning av könsbalansen är 32,1 procent av nyhetssubjekten kvinnor.

– Inte ens efter en brinnande #metoo-rörelse fick kvinnor mer utrymme i svenska nyhetsmedier, konstaterar Seher Yilmaz, Rättviseförmedlingens ordförande i ett pressmeddelande.

Även om siffran innebär ett framsteg med 1,6 procentenheter jämfört med hur det såg utt förra året samma tid, är skillnaderna så små att det inte går att dra några stora slutsatser om förändringarna. Sedan 2000 har andelen kvinnor i svenska nyhetsmedier legat kring 30-32 procent, enligt den globala nyhetsstudien GMMP som genomförs vart femte år.

– Om vi varje dag möts av en majoritet av män i nyheterna kommer vi till slut tro att män är mer lämpade att uttala sig än kvinnor, säger Seher Yilmaz.

Rapporten följer mönstret från tidigare års granskningar även vad gäller olika kategorier av innehåll, med förbättrad könsbalans på enstaka procentenheter, men när det gäller sport går andelen kvinnor bakåt. På sportavdelningarna är andelen kvinnor dessutom lägst, med 20,9 procent.

Granskningen av könsbalansen är andra delen av Rättviseförmedlingens rapportserie Rättvisaren. Del 1 presenterades i juli 2018 och fokuserar på vilka som kommer till tals i nyhetsmedierna utifrån vilken bakgrund personer uppfattas ha: utomnordisk eller svensk. 13,3 av svenskarna som uttalar sig uppfattas ha utomnordisk bakgrund, vilket är en ökning med 0,3 procentenheter sedan året innan. En underrepresentation, konstaterar Rättviseförmedlingen då andelen av befolkningen är 21 procent.