Seher Yilmaz är ordförande för Rättviseförmedlingen.

Inte ens var tredje intervjuad i svenska medier är en kvinna

2017-11-21 | Felicia Mulinari padlock

FEMINISM

Under måndagen kom Rättviseförmedlingens nya kartläggning av könsbalansen i svenska nyhetsmedier. Inte ens var tredje intervjuad person är en kvinna.
– Medier förstärker vår uppfattning om vad som är viktigt och oviktigt. Medier har en agendasättande funktion. Om vissa har mer utrymme och pratar mer, är det lätt att människor tänker att vad de som får mer utrymme säger är viktigare, säger Maria Edström, forskare på institutionen för journalistik, medier och kommunikation.

FAKTA/Rättviseförmedlingen

Rättviseförmedlingen är en partipolitiskt obunden ideell organisation vars verksamhet går ut på att använda dess nätverk av över 130 000 följare i sociala medier till att helt gratis bredda olika sammanhangs urvalslistor.


FAKTA/Maria Edström

Doktor på institutionen för journalistik, medier och kommunikation i Göteborg. Under 2009-2011 koordinerade hon den nordiska delen av Global report on the status of women in the news media som organiserades av International women’s media foundation, var med och startade det mediekritiska nätverket Allt är möjligt, är medredaktör för Making change, en antologi med exempel på jämställdhetsarbete i nordiska medier och har skrivit ett kapitel i boken Women and men in the news och satt med i Granskningsnämnden för radio och tv 2007-2015


RELATERADE ARTIKLAR:

2016-09-30 | Tidningsutgivare okunniga om jämställdhetsåtaganden

2014-05-16 | Ny reportageserie om feministiska medier

Under måndagen kom Rättviseförmedlingens kartläggning av vilka som kommer till tals i de artiklar som publiceras på de största svenska nyhetssajterna. Det är tredje året som Rättviseförmedlingen granskar och för tredje året i rad är kvinnor och människor med utomnordisk bakgrund underrepresenterade i medierna. Endast 30,5 procent av personerna som kommer till tals i nyheterna är kvinnor, trots att verkligheten ser helt annorlunda ut.

– Bristen på mångfald i nyheterna riskerar att stärka stereotypa föreställningar om vem som kan göra vad. Under halva min livstid har andelen kvinnor i media legat på ungefär samma nivå. Det är inte rimligt, säger Rättviseförmedlingens ordförande Seher Yilmaz.

Sedan mätningen förra året har dock andelen svenskar med utomnordisk bakgrund som kommer till tals ökat med fem procentenheter, från 8,1 procent till 13 procent. De är fortfarande tydligt underrepresenterande då andelen svenskar med utomnordisk bakgrund bland invånarna i Sverige är 20,5 procent, enligt SCB. Men även i kategorin ”talespersoner” och ”experter” har dessa grupper fått komma till tals mer jämfört med förra året, något som Rättviseförmedlingen tolkar som att medier blivit bättre på att hitta ett bredare urval av experter och att organisationer har fler människor med utomnordisk bakgrund som representanter.

Samtidigt med rapporten lanserar Rättviseförmedlingen sitt nya digitala räkneverktyg Mediemätaren – med tanken att det ska hjälpa svenska nyhetsmedier att förbättra representationen i sina publikationer.

Maria Edström är forskare på Institutionen för journalistik, medier och kommunikation i Göteborg och har bland annat arbetat med dessa frågor.


Vad får den här underrepresentationen av kvinnor och människor med utomnordisk bakgrund för demokratiska konsekvenser?

– Medier förstärker vår uppfattning om vad som är viktigt och oviktigt. Medier har en agendasättande funktion. Om då vissa har mer utrymme och pratar mer, är det lätt att människor tänker att det är viktigare vad de som får mer utrymme säger. Framförallt är det repetitionen som är problemet. Problemet är inte en enskild artikel eller ett enskilt nyhetsinslag som lyfter män, utan just repetitionen som gör att vi lär oss att tänka att det kvinnor har att säga är mindre viktigt.

– Det här handlar inte bara om kön, utan behöver förstås utifrån flera olika aspekter. Andelen utomnordiska personer har ökat, men det är framförallt andelen utomnordiska män som har ökat. Jag kan tänka mig att det på många redaktioner finns en medvetenhet om att det är för homogent, och ett tänkande om att de ska fråga fler med utomnordisk bakgrund. Men då är de första de kommer att tänka på männen i den gruppen, inte kvinnorna.


Vad betyder Sveriges siffror i en internationell kontext?

– Det globala snittet är 24 procent, och Sverige ligger på 31 procent i samma mätning och det är ungefär som Rättviseförmedlingen visar. Det här betyder är att det globala snittet, med massa länder som har alla möjliga typer av jämställdhetsproblem i samhället i övrigt ligger väldigt nära Sverige siffror, som annars brukar toppa i jämställdhetsindex. Det är lite paradoxalt. Det är kanske lättare att förstå att kvinnor inte förkommer i medier i ett land där kvinnor inte får köra bil eller gå i skolan. Media vill gärna fokusera på makthavare, vilket brukar komma upp när vi pratar om obalansen. Men i Sverige vet vi att det finns kvinnliga makthavare, så då håller inte det som en förklaring.

– Vi har ju en könsstereotyp arbetsmarknad och det återspeglas i medierna. Men också där borde man ställa frågor; vilka branscher bevakas, vilka bevakas inte. Hur tänker när man ska skriva om arbetsskador, frågar man då någon som sitter i kassan?


Vad behöver göras för att obalansen ska minska?

– Det är ett delat ansvar mellan bransch, politiker, lagstiftning, och enskilda journalisters medvetenhet. Det är verkligen ett problem som går från individ till strukturnivå. Branschen kunde ställa högre krav, enskilda företag kunde ställa högre krav på sig själva och journalistutbildningen hade behövt förändras.

– Det är bra att Rättviseförmedlingen upprepar sin studie. Det är tredje gången de gör det nu och varje gång väcker detta en diskussion, men sedan händer det inte så mycket mer. Nu lägger många förhoppningar på #metoo-kampanjerna, men det återstår ju att se hur det blir nästa år, om det verkligen sker strukturella förändringar.


Rättvisaren 2017 i korthet:

  • 30,5 procent av personerna som kommer till tals i svenska medier uppfattas vara kvinnor.

  • 13 procent av svenskarna som kommer till tals i nyhetsmedier uppfattas ha utomnordisk bakgrund, en ökning med nästan 5 procentandelar.

  • Ökningen beror på två saker: dels har medierna blivit bättre på att intervjua experter med utomnordisk bakgrund, dels har andelen talespersoner med utomnordisk bakgrund ökat.

  • Kvinnor och svenskar med utomnordisk bakgrund är fortfarande kraftigt underrepresenterade i nyheter om ekonomi och näringsliv.

  • Kultur- och nöjesartiklar uppvisar absolut bäst könsfördelning med 44,9 procent kvinnor och 54,8 procent män.

Analysen innefattar 2 200 slumpmässigt utvalda webbartiklar från 11 svenska nyhetssajter (publicerade varannan månad från januari fram till juni 2017). I studien ingår följande publikationer: Aftonbladet, Dagens industri, Dagens nyheter, Expressen, Göteborgsposten, Metro, Nyheter 24, Svenska dagbladet, Sveriges radio (sr.se), Sveriges television (svt.se/nyheter) och Sydsvenskan.

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.