Fortsatt överlevnadskamp för Feministiskt perspektiv

2018-11-16 | Jenny Rönngren padlock

KULTUR

De senaste veckorna har en intensiv kamp förts för Feministiskt perspektivs överlevnad.
– Den massiva mobiliseringen gör att vi nu går direkt på helårsmätning, säger tidningens chefredaktör Anna-Klara Bratt och konstaterar att närmare 600 helt nya prenumeranter registrerat sig sedan i slutet av oktober.

RELATERADE ARTIKLAR:

2018-06-01 | Nytt mediestöd kan bli slutet för Feministiskt perspektiv

2018-05-04 | Sänk momsen på digital journalistik!

2016-11-08 | Nytt mediestöd ökar ansvaret för digitalt utgivarskap

2014-10-31 | Feminister bör skaffa sig sina egna medier

2014-05-16 | Ny reportageserie om feministiska medier

2011-08-26 | Feministiskt perspektivs presstödsansökan inlämnad

2010-11-04 | Europeisk trend med feministiska medier

Här kan du prenumerera på Feministiskt perspektiv!

Här kan du återuppta din prenumeration!

I slutet av oktober vände sig Feministiskt perspektivs redaktion till några av de närmaste hundra medarbetarna med en öppen fråga: Är det dags att lägga ner Feministiskt perspektiv?

Bakgrunden är att den mediestödsproposition, som slutligen blev resultatet av flera års utredningar av presstödet, inte mötte behoven av ett teknikneutralt mediestöd.

– Först tog det ett tag att ens ta in att att det inte blev några reella förbättringar för heldigitala tidningar. Vi är ju ensamma i vårt slag och branschföreträdare tycktes nöjda med beskedet. Sedan inträdde någon slags utgivningsteknisk förlamning, och ja valrörelsen, säger Bratt.

Feministiskt perspektiv hade, i väntan på vad propositionen skulle innehålla, pausat tekniska förändringar, satsningar och investeringar då det fanns förslag om att prenumerationskravet skulle upphöra, att rörlig bild eller ljud skulle införlivas i mediestödet och att distributionsstöd nu även skulle omfatta webbtidningar.

– Distribution är en knäckfråga för oss. Betallösningar, problem med hårt ställda spamfilter, krav på uppdateringar eller enkla saker som mobila lösningar är bara några delar av vår distributionskedja, ändå kan vi inte söka distributionsstöd.

Under senhösten stod det klart att upplagan sjunkit under en kritisk brytpunkt:

– Vi kom fram till att vi skulle säga som det var till medarbetare och vänner. Det vore konstigt att lägga ner tidningen utan att de hade fått säga sitt. Mycket talade också emot, främst höga och stabila läsesiffror och ökande annonsintäkter, men också kanske främst det politiska läge vi befinner oss i. Vi kände att vi behövs mer än någonsin, menar Bratt.

Och det skulle visa sig att medarbetare och vänner delade redaktionens uppfattning. Indrivning av utestående fakturor, prenumerationskampanjer och telefonsamtal till tidigare prenumeranter är bara några av de verktyg som använts och gett resultat.

– Gensvaret har varit fantastiskt och tillsammans har vi har fått över 600 nya prenumeranter på bara några dagar. Många trogna prenumeranter har letat fram fakturan i kampanjboxar eller skräpfilter och betalat den.

Feministiskt perspektiv kommer nu att göra en så kallad helårsmätning när 2018 är slut och hoppas nå upp till ett snitt på 2 000 prenumeranter under hela året.

– Vi är inte hemma, men stärkta av engagemanget tror vi oss kunna gå i mål vid årsskiftet. Beskedet att digitala tidningar och böcker, precis som de tryckta, kommer att omfattas av 6 procent moms från och med juli gör att vi även ser en ekonomisk lättnad vid horisonten.

Att ge ut Feministiskt perspektiv på papper för att erhålla distributionsstöd har inte intresserat styrelse och redaktion:

– Vi är precis i startgroparna att starta en engelskspråkig version av Feministiskt perspektiv och det känns på alla sätt mer angeläget än att trycka tidningen på papper. Det är en tung industriell process med miljönackdelar som dessutom inte lämpar sig för mindre upplagor. Tillgängligheten på nätet är så otroligt mycket högre – en digital tidning har du ju alltid med dig. Det känns helt enkelt inte konstruktivt. Även postgången lämnar mycket att önska och är dessutom dyr.

Hur många prenumeranter behöver Feministiskt perspektiv för att klara ett snitt på 2 000 för 2018?

– Det beror lite på hur många som betalar sina liggande räkningar, men omkring sex-sjuhundra till. Vi behöver både dem som redan ligger på en faktura för 2018 och nya prenumeranter. Eftersom upplagan mäts i snitt har vi en del att ta igen, säger Anna-Klara Bratt.

Men ett tag såg det ju ut att bara fattas 60-70 prenumerationer, vad handlade det om?

– Det handlade om att vad som saknades för att få en sådan här helårsmätning utan att behöva stå utan medel i januari. Normalt mäter man ett snitt med marginal på de första nio månaderna, och det var inför den mätningen det saknades prenumeranter. Det är krångligt att kommunicera det här. Vi fick tillräckligt med prenumeranter, men alla har inte hunnit betala sin faktura som också är utställd på 30 dagar och vi redovisar ju även inkomna, bokförda intäkter.

Är inte 2 000 prenumeranter en lågt ställd ambition?

– Jo, det är det absolut! Det är betydligt fler som läser vårt upplåsta material varje månad så det vore otroligt om vi inte skulle kunna få ihop fler prenumeranter. Det ironiska är att oavsett om vi får presstöd för en upplaga på 1 500, 2 000 eller 3 000 prenumeranter, vilket handlar om stora skillnader i stöd, så ska vi leverera lika mycket text. Vi har lagt våra marknadsföringspengar på mobil journalistik och poddar för vi tycker att det är några av våra viktigaste funktioner som digital tidning.

– Att beslutsfattarna inte inser vikten av ett teknikneutralt presstöd är ofattbart. Feministiskt perspektiv är den nu enda digitala, presstödsbaserade tidningen. Sedan vi startade har inga fler tillkommit, av för oss helt uppenbara skäl. Det är tur för oss att vi har så drivna och kloka medarbetare och läsare. Utan dem hade vi fått lägga ner till årsskiftet.