Together for yes – Tillsammans för ett ja, vill få bort det åttonde tillägget som de facto förbjuder abort på Irland från grundlagen.

Bild: Skärmklipp, Together for yes

Idrottsprofiler på Irland tar ställning inför abortomröstning

2018-04-25 | Bella Frank padlock

SPORT

I lördags deltog flera profiler från idrottsförbundet Gaelic athletic association (GAA) i ett lanseringsmöte för att uppmana folk att rösta nej till att ta bort det åttonde tillägget i den irländska grundlagen som förbjuder abort. GAA har nu på central nivå meddelat att inga av deras lokaler får användas i politiskt syfte inför folkomröstningen. Samtidigt har en rad andra idrottsprofiler gått med i ja-kampanjen för att uppmana män att rösta ja under hashtaggen #men4yes.

RELATERADE ARTIKLAR:

2017-10-03 | Irland: Tiotusentals manifesterade för rätt till abort

2016-09-27 | Irland: Tiotusentals krävde folkomröstning om abort

2015-05-15 | Ingen ny folkomröstning om abort på Irland

2014-12-19 | Hjärndöd gravid kvinna hålls vid liv på Irland

2014-09-26 | Irland: ”Nästa steg måste bli att ändra grundlagen”

2014-08-29 | Demonstranter kräver ny abortlag på Irland

2014-08-22 | Irland: Efter ny aborttragedi ställs krav om lagändring

2014-08-17 | Irland: Hon ville ha abort – tvingades till kejsarsnitt

2012-11-16 | Dödsfall på Irland avslöjar fegheten i abortfrågan

GAA är det största idrottsförbundet på Irland, som organiserar både flera gaeliska idrotter och irländsk kultur. I lördags hölls ett lanseringsmöte för GAA Athletes for a No Vote på en GAA-klubb i Ballyfermot utanför Dublin på Irland. I mötet deltog bland andra Mickey Harte från GAA i Tyrone och Aoife Cassidy från Derry i Nordirland. Mickey Harte har varit kontroversiell tidigare då han bland annat vittnat till fördel för en man som fälldes för en grov våldtäkt 2013 med hänvisning att han var en del av ”GAA-familjen”.

Gruppen som deltog i lördagens möte sade att de motsätter sig att det åttonde tillägget – enligt vilket fostret tillskrivs samma rätt till liv som den gravida kvinnan som bär det – tas bort eftersom de anser att det vore att ”exkludera en grupp människor – de ofödda – från samhället”. Mickey Harte har sagt att folkomröstningen handlar om att välja mellan en ”kultur av död eller en kultur av liv”. Gruppen sade också att ”som samhälle har vi mycket mer, så mycket mer att erbjuda kvinnor än våra barns död”.

Män tar ställning för ja

Efteråt har klubben där mötet hölls i lördags tagit avstånd från evenemanget och säger i ett uttalande att Ballyfermot De La Salle GAA inte har någon koppling till lanseringsmötet. ”Den [klubben] fick ingen kommunikation i förväg från någon som var involverad i lanseringsmötet, och klubben fick först kännedom om mötet via medierapporteringen i morse. Det vore helt olämpligt för klubben att bli förknippas med lanseringen eftersom GAA och dess klubbar inte involverar sig i politiska frågor”, skriver de, rapporterar the Irish Times. Efter mötet har också GAA centralt gått ut i brev till alla sina regionala medlemsklubbar och sagt att det inte är tillåtet att använda organisationens lokaler för att främja någon av sidorna i folkomröstningen eller att förespråka ja eller nej i samband med GAA-evenemang. Däremot finns det inget som hindrar enskilda GAA-medlemmar från att jobba för ja- eller nejsidan.

I tisdags denna vecka gick flera idrottsprofiler ut till stöd för ja-kampanjen, bland andra den tidigare rugbyspelaren Gordon D’Arcy och tidigare boxaren Andy Lee. ”Det åttonde tillägget står i vägen för ett mer medkännande Irland, där kvinnor har möjligheten att få den vård de behöver och ta de beslut som de behöver göra.”, skriver Gordon D’Arcy på Twitter. Den tidigare fotbollsspelaren Richie Sadler skriver på Twitter: ”Om män anser att samhället vi lever i ska vara medkännande, säkert och bry sig om kvinnor i varje utsatt krissituation, då måste de engagera sig och rösta ja”. Båda använde sig av hashtaggen #men4yes (män för ja).

Ja-sidan leder

Folkomröstningen på Irland äger rum den 25 maj och handlar alltså om huruvida det åttonde tillägget i grundlagen ska tas bort eller ej. I nuläget leder ja-sidan stort. I en undersökning som presenterades av the Irish Times i förra veckan har stödet för ja-sidan visserligen sjunkit från 56 procent i januari till 47 procent nu, men tar man bort gruppen som sannolikt inte kommer att delta i folkomröstningen samt de som ännu inte bestämt sig blir siffrorna tydliga: 63 procent kommer enligt undersökningen att rösta för att åttonde tillägget tas bort medan 37 procent uppger att de kommer att rösta nej. Blir det ett ja till att ta bort det åttonde tillägget har regeringen sagt att man kommer att lägga fram ett förslag om fri abort till tolfte graviditetsveckan.

Det var efter en folkomröstning 1983 som det åttonde tillägget fördes in i grundlagen där alltså det ofödda fostrets rätt till liv jämställs med den gravida kvinnans liv. Tillägget stärkte det abortförbud som redan rådde i landet. Sedan dess har det irländska samhället gått igenom stora förändringar. Dels har den katolska kyrkans inflytande i landet minskat kraftigt, dels har flera uppmärksammade fall tvingat fram en gradvis öppnare debatt kring abort – som X-fallet 1992, eller då Savita Halappanavar dog i blodförgiftning 2012 efter att ha förvägrats en abort i samband med ett missfall. Läkaren och professorn Peter Boylan som 2017 talade inför en kommitté i det irländska parlamentet (Oirechtas) sade då att det var åttonde tillägget som orsakade Savita Halappanavars död.

– Hon dog som en konsekvens av det åttonde tillägget, sade han.

Om ja-sidan vinner i folkomröstningen kommer det åttonde tillägget att tas bort för att ersättas med ett 36:e tillägg som i så fall kommer att lyda: ”Åtgärder får vidtas i lagstiftningen för att reglera lagstadgande om avbrytande av graviditet.” Därefter måste parlamentet ta ställning till det planerade lagförslaget från regeringen om fri abort till tolv veckor.