Bild: Hanna Ross

Ettåring med ambition att göra Sverige bäst på rasismforskning

2018-02-21 | Sholeh Irani padlock

INRIKES

Det var den 3 mars 2017 som Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (Cemfor) vid Uppsala universitet invigdes. Förra helgen firade Cemfor ettårsjubileum och har en dröm att förverkliga: ”Om Sverige var världsledande i rasbiologi på 1920-talet ska vi vara världsledande i rasismforskning på 2020-talet”.

RELATERADE ARTIKLAR:

2017-10-17 | Konferens om rasism samlade hundratals

2017-09-01 | Stor brist på kunskap om rasism på arbetsmarknaden

2016-11-12 | Tio år med Antirasistisk akademi

2015-07-02 | Att [få] tala för sig själv

2015-06-26 | Vetenskaplig kloning

2015-06-17 | Nyliberal ”tolerans” bakbinder och avpolitiserar antirasismen

2015-06-16 | Rasismen kläs på nytt i en gammal toleransdräkt

2015-06-12 | #columbusing: Vita forskares excellens i rasismforskning

2014-09-15 | Hur mycket rasism tål Sverige?

2013-12-22 | Massiv manifestation mot rasism och för mångfald

2012-12-21 | Nationell identitetskris pågår

2012-11-23 | Vithet i fokus på historisk konferens

Vid Cemfors ettårsfirande i Uppsala talade forskare och professorer – bland dem Ylva Habel, Anne Kubai, Mehek Muftee, Shahram Khosravi och Per-Erik Nilsson – om sina pågående forskningsprojekt. Artister bjöd på musik- och kulturframträdanden: Barbara Hendrix, urfolksfeministen Timimie Märak, poeten Amer Sarsour, gruppen Bahtale Roma samt sångaren och författaren Hans Caldaras.

Cemfor:s uppdrag är att utveckla rasismforskning som kunskapsområde och vetenskapligt fält vid teologiska institutionen i Uppsala universitet. Vid starten för ett år sedan hade centrumet tre forskare. I dag är de 13. Och Cemfor planerar att växa ännu mer.

– Om Sverige var världsledande i rasbiologi på 1920-talet skall vi vara världsledande i rasismforskning på 2020-talet, förutspår Mattias Gardell.

Professorerna Irene Molina och Mattias Gardell är vetenskapliga ledare för Cemfor. I sin föreläsning, ”Rasism som kunskapsfält”, sade Gardell stolt:

– Vi skriver historia. Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism är den första centrumbildningen av sitt slag i svensk universitetshistoria och tämligen unik också i det internationella forskarsamhället, vilket förklarar det entusiastiska mottagande vi fått från rasismforskare världen över, där flera av de internationellt mest namnkunniga rasismforskare, vars studier många av oss varit så inspirerade av, förklarat sig villiga att ingå i vårt internationella vetenskapliga råd.

Rasismforskning utgör enligt Cemfor ett brett kunskapsområde, som inkluderar bland annat strukturell rasism, granskningar av vardagsrasism, kulturvetenskapliga studier av rasstereotyper, genusvetenskapligt informerade studier av könade rasismer, analyser av rasism som begärsordning, språkvetenskapliga rasismstudier, granskningar av rasism inom rättsväsende och myndighetsutövning.

Bahtale Roma. Foto: Hanna Ross

Samspel mellan olika maktordningar

Det är rasismen i dess olika former som studeras inom Cemfor. Inte bara rasism som ideologi, föreställning, ideologi eller attityd utan också rasism som praktik, handling och erfarenhet. Den mångvetenskapliga rasismforskningen som Cemfor bedriver inkluderar därför också intersektionellt orienterade undersökningar av rasism, klass, kön och sexualitet.

Irene Molina talade om förhållandet mellan rasism – som ideologiskt och samhällsstrukturellt system för fördelning av privilegier – och intersektionalitet. Begreppet intersektionalitet introducerades 2002 i Sverige i antologin Maktens olika förklädnader: Kön, klass och etnicitet i det postkoloniala Sverige, som hon var redaktör för tillsammans med Diana Mulinari och Paulina de los Reyes.

– Kunskapen om samspel mellan olika maktordningar är det centrala bidraget från intersektionalitet. De historiska rötterna till samspelet mellan olika maktordningar är viktiga att känna till för att förstå hur vardagen ter sig för de grupper som diskrimineras genom dessa maktordningar.

Om forskningen och debatten kring intersektionalitet omvandlas till en politisk kraft, kan den lyckas avslöja och skapa debatt kring multipel diskriminering, anser Molina. För att förtydliga användningen av intersektionalitet i rasismforskningen nämnde Molina den uppdragsforskning som Cemfor utför för Länsstyrelsen i Stockholms län genom att kartlägga lägre löner för svarta arbetarkvinnor.

– Beror det på kön? Beror det på hudfärg? Beror det på att de är fattiga? Det är troligast att svaret måste sökas i skärningspunkten mellan dessa tre eller fler maktordningar som definierar människors integrerade positioner i samhällsstrukturerna.

Symbolisk betydelse

Rasismforskningscentrumet är det första som etablerats i Sveriges historia. Uppsala är ett känt namn inom akademiska världen. Namnet blev känd med Statens institut för rasbiologin. Mattias Gardell menade i sitt tal att satsningen på ett rasismforskningscentrum just i Uppsala är signifikant och tecken på utveckling inom forskningen.

– Att Sveriges första rasismforskningscentrum etablerats just i Uppsala har stor symbolisk betydelse givet stadens och lärosätets betydelse för den så kallade vetenskapliga rasismens historia, med Carl von Linné och Statens institut för rasbiologi.