Fru Justitia.

Alla bakom #metoo – vinnare av Stora feministpriset

2018-01-10 | FemPers padlock

INRIKES

Stora feministpriset 2017 tilldelas alla dem som organiserat sig i #metoo. Kraften i #metoo är kollektivets och mottagarna av Stora feministpriset är många. Hundratusentals.
– Med priset vill vi uppmärksamma varenda person som återfinns bakom hashtagen #metoo, säger Feministiskt perspektivs chefredaktör Anna-Klara Bratt.

FAKTA/Stora feministpriset

Instiftades av Feministiskt perspektiv hösten 2015 och syftar till att uppmärksamma en person eller en medieaktörs insats inom offentligheten som på ett berikande vis testat gränser för vad journalistik och debatt kan vara – och som därigenom medverkat till en demokratisk utveckling av både kår och läsare.

Bakgrunden till priset är den totala mansdominans som genomsyrat prisgenren – år efter år. Det finns en könsmaktsordning som visar sig i produktions alla led; Vem som får tid och pengar att fördjupa sig, vad som anses intressant och vem som får störst rubriker, flest sidor.

Stora feministpriset har tidigare tilldelats mediekollektivet Rummet (2015) och journalisten Alexandra Pascalidou (2016).


RELATERADE ARTIKLAR:

2018-01-12 | #metoo: ”Vi har aldrig känt oss så starka som nu”

2018-01-09 | #metoo: Därför blev kampanjen så stor i Sverige

2017-12-13 | #metoo: Nu samlar Feministiskt perspektiv alla upprop

2017-10-20 | Viktigast att ta emot berättelserna

”Stora feministpriset 2017 tilldelas alla dem som organiserat sig i #metoo; dem som delat med sig av vittnesmål och upplevelser, administrerat grupper, skrivit upprop och demonstrerat. Hållit tal och burit utrustning. Till journalister och redaktörer som vågat använda sig av journalistiken för att avkläda missförhållanden, uråldriga strukturer och systematiska övergrepp. Till skådespelare, vårdbiträden, missbrukare eller jurister som tillsammans, genom personliga vittnesmål, tecknat en bild som många inte velat se, än mindre göra upp med. Kraften i #metoo är kollektivets och mottagarna av Stora feministpriset är många. Hundratusentals”, skriver Feministiskt perspektiv i ett pressmeddelande.

– Det har inte saknats kandidater, i år heller. Vid varje tillfälle som ett pris delas ut inkommer det nya förslag kopplat till den seglivade mansdominans som präglar prisgenren, men #metoo är det i särklass största som hänt under 2017. Med priset vill vi uppmärksamma varenda person som återfinns bakom hashtagen #metoo. Vad vi kan se fortsätter såväl vittnesmålen som uppropen att komma, säger Feministiskt perspektivs chefredaktör Anna-Klara Bratt.

Mottagare av Stora feministpriset är därmed bland annat alla som medverkat i uppropen #akademiuppropet, #allavi, #allmänhandling, #bortabrahemmavärst, #deadline, #dammenbrister, #intebättreförr, #exponerad, #hjälpaintestjälpa, #ickegodkänt, #imaktenskorridorer, #inationensintresse, #intedinhora, #kidstoo, #konstnärligfrihet, #larmetgår, #listanärstängd, #lättaankar, #medvilkenrätt, #nustickerdettill, #närmusikentystnar, #orosanmälan, #räckupphanden, #sistaspikenikistan, #skrattetihalsen , #slådövörattill, #teknisktfel, #theshowisover, #timeout, #tystdansa, #tystnadtagning, #underytan, #utanskyddsnät, #utantystnadsplikt, #vardeljus, #vikokaröver, #vispelarintemed, #vårdensomsvek, #utgrävningpågår, som samtliga finns samlade på Feministiskt perspektivs hemsida. Och fler är på väg in, bland dem #tystiklassen, #inteförhandlingsbart, #nykterfrizon, #visjungerut, #obekvämarbetstid, #killtheking, #givaktochbitihop, #nödvärn #tystdiplomati, #felfil, #visparkarbakut och #slutvillkorat.

Motiveringen lyder: #metoo har på ett flyhänt, kreativt och omstörtande vis, medelst sociala medier och kollektiva ansträngningar, skapat förutsättningar för reell förändring. Såväl på arbetsplatser som i hemmet och i offentligheten. #metoo har genom sin kraft, beslutsamhet och uthållighet skrivit om såväl inhemsk som internationell självbild. #metoo har också bildat ny skola och satt sökarljuset på branscher och grupper som sällan eller aldrig uppmärksammas i nyhetsflödet. #metoo har folkbildat och upplyst – utan vare sig medel eller egna kanaler.

Årets hedersomnämnande går till alla kvinnor, aktivister, feminister och rörelser som arbetat med dessa frågor innan #metoo exploderade i våra nya offentligheter. Till alla dem som arbetat oavlönat där samhället och förtroendet för dess instanser inte räckt till. Till kvinno- och tjejjourerna och dess riksorganisationer. Till Roks och Unizon.

Genom hedersomnämnandet vill Feministiskt perspektiv uppmärksamma varenda person som suttit i jourtelefon på konstiga tider utan vare sig ersättning eller tack. Till aktivisterna, journalisterna och forskarna som framhärdat – både i de enskilda fallen och den större bilden; de systematiska övergreppen, rättsväsendets tillkortakommanden, de outhärdliga vårdnadstvisterna. Till alla dem som vittnat i ensamhet – med eller utan namn.

– Det känns bra att kunna uppmärksamma alla dessa kvinnor som jobbar i det tysta med ett hedersomnämnande. De vars insatser inte sprids i sociala medier eller röner några stora rubriker. Med hedersomnämnandet vill vi uppmärksamma alla kvinnor och tjejer som som skyddar andra kvinnor och barn i det tysta, kvinno- och tjejjourer som är organiserade mot mäns våld, sexövergrepp våld i hederns namn runt om i landet, säger Helena Vikström styrelseordförande i föreningen Feministiskt perspektiv.

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.