På kvällen den 2 augusti lämnade den höggravida Hazal Ölmez, verksam på tidningen Evrensel, sin arbetsplats i centrala Istanbul och gav sig iväg för att handla i stadsdelen Kocamustafapasa. Utanför en butik drog någon i hennes hår bakifrån. När hon vände sig om möttes hon av ”en hatisk blick av en kvinna i niqab”. Kvinnan var i sällskap med två män. ”Varför klär du dig omoraliskt? Du är kuppmakare! Du är Gülenanhängare”, skrek kvinnan i niqab varpå hon uppmanade förbipasserande att lyncha ”kuppmakaren” och ”Gülenanhängaren”, berättar Hazal Ölmez till tidningen Evrensel.
Den livrädda Ölmez försökte göra sig fri men misslyckades. De ilskna männen kastade henne på marken och började misshandla Ölmez.
Tidningen Evrensel rapporterar att angriparna gång på gång skrek att: ”Ytterligare fyra omoraliska kvinnor bor i detta kvarter. Snart är det deras tur”. Tidningen drog också slutsatsen att angreppen mot modernt klädda och sekulära kvinnor långt ifrån är spontana, utan planerade långt i förväg.
Många gick förbi den misshandlade Hazal Ölmez men ingen vågade hjälpa henne förrän en 60-årig kvinna ställde sig mellan offret och gärningsmännen. Och när Ölmez lyckades ta sig till läkare vägrade läkaren skriva ut ett intyg om att hon misshandlats.
Kvinnoorganisationer larmar
Två dagar efter misshandeln av Hazar Ölmez, demonstrerade kvinnor från olika organisationer tillsammans under paroller som ”för demokratins försvar”. De gick från tunnelbanestationen i Vezneciler till Sarachane-parken i Istanbul. Trots att de bar plakat som ”Enda alternativet mot kupper är fred, kvinnor vill inte ha krig!” eller ”Freden börjar när vi förstår varandras lidanden” blev de omringade av APK-fanatiker som började skandera till polisen när de anlände att:
– Om ni inte stoppar demonstrationen så kommer vi att göra det.
Exempel som dessa går att läsa om dagligen i turkisk alternativmedia numera. Därför larmar allt fler kvinnoorganisationer och kvinnorättsaktivister om att våldet mot kvinnor ökar på gator och torg. Den ansedda och respekterade kvinnoföreningen Ucan Süpürge i Ankara protesterade nyligen mot våldet mot kvinnor.
– I krig, och våldsamma miljöer som under militärkupper, ökar våldet och diskrimineringen mot kvinnor, inte bara till synes, utan även i tillämpningen. Dessa konflikter innehåller stora doser av militarism, nationalism och religiös fanatism. Därmed motarbetas automatiskt kampen för frihet, jämställdhet och fred. Utrymmet att leva i blir allt trängre för våra kvinnor. Detta har pågått länge, säger Selen Dogan, ordförande i Ucan Süpürge.
– Militärkuppförsöket den 15 juli eller andra antidemokratiska rörelser försvårar ännu mer för kvinnor att erhålla sina mänskliga rättigheter. Militärkuppförsök används som förevändning för att kvinnor ska nekas sina rättigheter. ”Det är inte rätt tidpunkt att ta upp kvinnoproblem nu”, hävdar makthavare så fort kvinnornas utsatthet kommer på tal. Vi bor i ett land vars makthavare inte tycker om kvinnor, ett land som alienerar, försvagar och förtrycker dem och eliminerar deras potential. Och avlägsnar dem från maktkorridorerna, tillägger Selen Dogan.
Feminister uppfattas som hot
Men det finns tydligen grader i helvetet. Om president Recep Tayyip Erdogan lyckas kontrollera hela statsapparaten väntar ännu sämre tider för Turkiets kvinnor, varnar kvinnorättsaktivisterna.
– Det väntar inga goda tider för kvinnor oavsett klädkod. Islamisternas konservativa kvinnosyn som går ut på att definiera familjen genom kvinnan kommer vara det största hindret. Feminister som betraktar kvinnor som egna individer utpekas som hot i Turkiet, säger en docent vid Istanbul universitetet till Feministiskt perspektiv. Av säkerhetsskäl vill docenten vara anonym.
– Genom att staten tar bort sin hand från socialpolitiken tvingas familjen överta statens funktion. Kvinnor tvingas främst ta hand om vård av barn, äldre och sjuka. När staten tvingar dessa uppgifter på kvinnor sparar staten mycket pengar. Feministernas familjekritik är inte bara en sociologisk fråga, utan den leder även till ekonomiska konsekvenser. Det är i denna kontext man ska analysera varför Erdogan kräver tre barn av varje turkisk kvinna och utser som förste turkiske makthavare en ministerportfölj för familjen och socialpolitiken, fortsätter docenten och tillägger kortfattat att feministerna aldrig tilläts bli starka i Turkiet.
– Från och med nu kommer feministerna marginaliseras ännu mer och har ingen möjlighet att bli starka i Turkiet. Feminismen kommer flyttas till en steril arena och berövas sin problemformuleringsrätt i frågor som berör politiken, avslutar docenten.
I söndags hölls också en massdemonstration som utlystes av president Erdogan för att manifestera makt och stöd för sina krav, bland annat införandet av dödsstraff. Ett hav av flaggor täckte gatorna i Istanbul och andra städer. Samtliga parlamentspartier var inbjudna att delta utom pro-kurdiska Folkens demokratiska parti, HDP.
MEST KOMMENTERAT
SENASTE KOMMENTARERNA
Eva Schmitz - Jag vill bara hänvisa till min avhandling från 2007: Systers
Om Var Grupp 8 en feministisk organisation?
Abraham Adolfsson - Och härtill bör kanske sägas att jag är Finne och uppvuxen i
Om #bildskolan 21: Att äta Den Andre
Abraham Adolfsson - Ja, det är väl jättebra att ha ett intresse att ta till sig
Om #bildskolan 21: Att äta Den Andre
Per A.J. Andersson - Betalda övergrepp? Hmm… Brott ska lagföras, inte klumpas iho
Om Porr handlar om betalda övergrepp
Eva Annonssida - Finns ingen kärnvapen på marknadstorg.se
Om Nobels fredspris till kampanj för att avskaffa kärnvapen
gudrun tiberg - Hello nya Fempers nyheter! Underbart att allt blir tillgän
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
Eva NIkell - Jag är definitivt med dig, även om jag tyvärr inte sitter i
Om Rödgrönt ointresse för fred och nedrustning borde oroa många
Barbro Frost - Radikala och bra synpunkter.
Om Var inte målet att vi skulle jobba mindre?
Arina Stoenescu - Heja och tack för att ni finns! Glad första maj!
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
Frederick Lidman - Lite osäker på vad det här betyder i praktiken. Sidan femini
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
MEST LÄST