I egenskap av talesperson för Centerpartiets integration- och migrationsfrågor medverkade Johanna Jönsson på konferensen Kvinnor på flykt tillsammans med samtliga demokratiska riksdagspartiers kvinnoförbund. Hon är riksdagsledamot för Stockholms kommun och på sin blogg skrev Jönsson att hon ”blev lite lätt provocerad av att även de partier som nu vill försvåra för flyktingar att söka skydd pratade sig varma för lagliga vägar och anhöriginvandring. Men det gäller väl att anpassa sin ryggrad efter publiken gissar jag”.

– Sällan leder den typen av korta konferenser till något konkret, personerna från varje parti går dit, säger vad publiken blir glad av att höra. Jag blev upprörd över att Carina Ohlsson (S) stod där och var emot partiets egen politik medan hon faktiskt är partiets migrationsansvariga! Jättekonstigt att hon står där och är kritisk. På konferensen försvarade ingen den nya linjen, den linje med ytterligare restriktioner i asylpolitiken som alla partier utom V och C står för. För mig var det underligt, säger hon till Feministiskt perspektiv.

Menar du att de demokratiska riksdagspartierna inte kan samarbeta kring ett kvinnoperspektiv när det gäller migrationspolitiken?

– Jag önskar verkligen det. Men vad de andra partierna (utom C och V) är intresserade av är att minska antalet människor som söker asyl i Sverige. Det skulle vara bra om kvinnor internt, inom partierna protesterade. Det som man talar om i partierna, inte minst många kvinnor, är ytterligare restriktioner utöver det man röstade på i riksdagen. Jag är väldigt rädd att detta fortsätter och kämpar allt jag kan att det inte ska bli så.

Johanna Jönsson hyser en genuin och stark oro över flyktingars situation och hur de behandlas både av Sverige och omvärlden. Hon är djupt besviken på det som hon kallar för hyckleriet och det politiska spel som pågår.

Hur känner du som person för den här situationen, människor som flyr för sina liv och hur det blir allt svårare för dem att söka skydd?

– Jag är alltid person, aldrig bara politiker. Det är svårt just nu... sedan julen och efter att regeringen kom med sitt lagförslag på hårda restriktioner har samtalsklimatet totalt förändrats, det känns som om det inte finns något motstånd längre, få personer fortsätter säga något emot, människor har släppt allt och gått vidare i sina liv och bara lever på. Just nu sitter människor ifrån Syriern vid gränsen till Turkiet och fryser. Vi är i högsta grad delaktiga i den situationen, vi har betalat Turkiet för att göra så här. Jag känner för tillfället att jag inte riktigt vet vad mer jag ska göra, det är så jag känner – stark frustration och ilska på mig själv att jag inte gör mera, inte lyckas göra något åt det här.

– Jag brottas mycket med hela min tillvaro just nu. Det är vad många andra gör också, vissa klarar inte av den verklighet som tvingar en att ifrågasätta, fast man förstår att man måste ifrågasätta sina val och prioriteringar. Det gör att många stänger av och blir arga, hittar på ursäkter om att de människorna som flyr inte är värda att komma hit, målar upp dem som onda som ljuger.

Ytterligare restriktioner

Stödjer Centerpartiet regeringens förslag om tillfälliga uppehållstillstånd?

– Nej! Det vi stödjer är den överenskommelse som vi gjorde i oktober. Där vi lyckades få med en mängd undantag för att förslagen inte skulle drabba barnfamiljer. Regeringens förslag innebär att alla drabbas.

– Centerpartiet vill utöka möjligheten till familjeåterförening, även när det gäller de utanför kärnfamiljen, så länge en kan stå för kostnaderna.

Det talas om könsobalans och att de nyanlända består till 70 procent av män. Enligt regeringens förslag, som är på remiss nu, ska tillfälliga uppehållstillstånd gälla och möjligheterna till familjeåterförening begränsas kraftigt. Då blir det mycket svårt, nästan omöjligt för de flesta att ta hit barn och fru, vad tycker du om förslaget och dess konsekvenser?

– Det är helt fel, de förstår inte vad det leder till, det är vidrigt och jag är trött på det sättet man behandlar människor. Under tiden folk sitter här och väntar på utredning, sitter deras familj i Turkiet och väntar. De tar sina sista pengar och sätter familjen på en båt med alla risker det innebär. Därför är nu 60 procent av de som kommer via Grekland barn och kvinnor. De lagliga vägar som finns för dessa människor att återförena sig suddas medvetet bort och det är hyckleri när man samtidigt pratar om lagliga vägar. Se till att männen kan återförenas med sina anhöriga då. Samma politiker som pratar om vikten av könsbalans tycker samtidigt att man inte ska få ta anhöriga hit.

– Om det fanns lagliga vägar skulle vi inte ha könsobalans! Att öka andelen kvotflyktingar som oftast är kvinnor och barn, löser detta på marginalen. Vi tar emot omkring 1 900 kvotflyktingar per år. Sedan tycker jag att det är en fara att inte se männens behov i det här. Visst är de mest utsatta under flykt främst kvinnor och barn. Men utsattheten kan finnas hos männen också, hos de handikappade, hbtq-personer. Det blir konstigt att bortse från männen och ta kvinnor, bara för att de är kvinnor.

Alla rapporter från människorättsorganisationer och FN, visar att kvinnor och barn utsätts för våldtäkter och misshandel, bland annat, under flykten. Detta gör dem till de mest utsatta.

– Därför kan kvinnor inte fly, de skickar männen istället, det är därför lagliga vägar, på ett tryggt och säkert sätt, är viktiga just för kvinnor. Men det finns rapporter om att unga pojkar och män väldigt ofta utsätts för sexuella brott. Det är väldigt viktigt att prata om detta och sluta demonisera unga män. I vissa konflikter och förtryck är männen faktiskt mer utsatta än kvinnor, som kan stanna hemma och inte riskerar att till exempel skickas till krig. Jag gillar inte att måla upp männen som onda. Detta befäster en bild som leder till större konflikter i samhället.

Flyktingmottagning

De flesta partier, inklusive MP och S, skyller på sina kommunpolitiker, att de inte klarar situationen med många nyanlända på en gång och därför anser att restriktioner i asylrätten behövs. Hur är det med Centerpartiets kommuner?

– Det är väldigt intressant att de gör så. En ganska dålig ursäkt att skylla ifrån sig med. Våra kommunpolitiker säger att det ändå går att hantera situationen med flyktingmottagningen. När jag är ute pekar de på lösningar, de kräver inte att det inte ska komma flyktingar. Det finns ju problem, men de säger att de ändå kan klara situationen. Centerstyrda kommuner tar emot många flyktingar, ligger topp tillsammans med socialdemokratiskt styrda kommuner, men vi försöker att förenkla mottagningen och förändra systemet. Våra politiker är pragmatiska, de är vana kommunpolitiker med inställningen att hitta lösningar.

Centerpartiet har kommit ut med en rapport med 21 förslag för mindre krångel och sänkta kostnader i asylmottagandet: Kapa krånglet i kommun-Sverige. När det gäller ensamkommande barn föreslår ni att de ”från 15 års ålder och uppåt ska placeras i vanliga asylboenden som grundregel”. Hur kan det vara ett bra förslag utifrån barnens välbefinnande?

– Den formuleringen är inte rätt. Vi har föreslagit särskilda kommunala asylboenden för utsatta grupper, som barnfamiljer, sjuka, äldre och ensamkommande, alla flyktingar med särskilda behov.

”Ensamkommande från 15 år och uppåt ska istället för att placeras i HVB-hem som grundregel placeras i reguljära asylboenden. De ska därmed få samma ersättning som vuxna asylsökande, 24 kronor om dagen för den som har boende där mat ingår, och 71 kronor om mat inte ingår". Ni föreslår att barn ska få samma ersättning som vuxna asylsökande, då behandlas 15-åringar som vuxna som ska klara sig, hur är det bra?

– Nej. Om de vuxna säger vi att de ska få fördubblad dagersättning och själva fixa boende. Vi säger att ensamkommande ska inte bo på HVB-hem, dessa hem är inte avsedda för den gruppen, de far illa i de hemmen, man samlar ensamkommande i den typen av miljö, de umgås med varandra hela tiden, i asylboenden är man blandade.

En fördel med HVB-modellen är att myndigheter är skyldiga att ha koll på hur ungdomarna behandlas, om de ska bo själva i egna lägenheter på asylboenden, hur vet man vad som händer dem?

– Nej, inte sin egen lägenhet, de får bostad men inte som på HVB-hem. I utslussningslägenhet, med stöd av kommunen, en god man som följer upp att de mår bra. Många ensamkommande bor redan i asylboenden, i Farsta har vi ett sånt ställe. Och det visar sig att det funkar bra, socialsekreterarna har koll, på de flesta asylboenden finns det personal hela tiden och det är en blandad miljö.

Vad är huvudsyftet med detta förslag, att minska kostnaderna för kommuners asylmottagning?

– Inte bara det, mest för att HVB-hem är inte bra för dessa unga killar. HVB-hemmen är extremt reglerade, måste ha till exempel omfattande brandsäkerhet. HVB-hemmen är tänkta som institutioner för ungdomar med stora problem, pyromaner till exempel. Sedan ska kommuner kunna klara av situationen, fortsätta klara av mottagandet. Det handlar om att välja om de asylsökande barnen ska vara här och starta ett nytt liv eller inte vara här, valet handlar om detta och någonstans måste man lösa situationen pragmatiskt.

Lägre ingångslöner

Bland Centerkvinnornas tio jämställda argument står det att ”Heltid ska vara norm, deltid en möjlighet – utan delade turer. Alla ska kunna leva på sin lön!”. Frågan är varför ska det inte gälla nyanlända och flyktingar att kunna leva på sin lön, många av dem kvinnor? Enligt Centerpartiets förslag ska de nyanlända få lägre ingångslön.

– Vi vill ha lägre ingångslön för alla, inte bara flyktingar. Det ska parterna på arbetsmarknaden förhandla om. Det handlar en särskild form för de första två åren av etableringen och detta har vi pratat om länge.

Tror du inte att detta förslag leder till att flyktingar hamnar i samma situation som kvinnor historiskt hamnat i, lägre löner och arbeten under deras kvalifikationer? Börjar en med lägre lön kommer en sällan i kapp. Kvinnor har inte gjort det än. Blir flyktingar med sådana villkor andraklassens medborgare som måste nöja sig med sämre arbetsvillkor?

– Fast de människorna är här ändå, antingen ska de leva på bidrag, helt utanför samhället, eller få möjligheten att komma in och börja jobba. Att skapa b-lag stämmer inte, det handlar om valet att ha ett arbete eller vara arbetslösa.

Men flyktingar föredrar inte att vara arbetslösa, det är samhället som på grund av diskriminering inte släpper in dem på arbetsmarknaden och erbjuder arbeten som motsvarar deras kvalifikationer...

– Jag är tydligt på att jag inte, på något sätt, tycker att flyktingar inte vill ha jobb, det är tydligt att människor som kommit hit vill jobba. Men det är våra system som sätter människor i passivitet, långa asylutredningstider, de sitter på anläggningar, har de ett yrkesutbildning eller högskoleexamen då ska den gås igenom, Socialstyrelsen har en massa regler för att den ska godkännas. Även om man ska bli frisör, måste man gå på speciella kurser, arbetsförmedlingen sätter människor i meningslösa sysselsättningar. Absolut finns det stor diskriminering på arbetsmarknaden, men ett stort problem är att de flesta jobb i Sverige kräver minst gymnasieutbildning, hälften av de som kommit hit saknar detta. Detta kräver en lösning, anser Johanna Jönsson.

Om företag behöver arbetskraft och måste anställa, vilket verkar vara fallet, varför ska de inte betala enligt kollektivavtal?

– Om man ska betala höga löner till anställda som inte kan producera fullt, kommer de inte anställas. Vårt förslag leder till att skapa nya jobb, inte sänka lönen för de arbeten som redan finns.

Ser du inga samhällsfaror med förslaget?

– Jag ser faror med det mesta, det finns inget system som är perfekt. Ultimata system som löser alla problem finns inte. Jag anser inte att man skapar andraklassens medborgare med lägre ingångslöner, de människorna finns här i dag alldeles oavsett, det vi försöker göra handlar inte om att ge företagen mer vinster, vi försöker genuint att skapa nya jobb så människor får ta sig vidare. Under tiden man lär sig svenska och etablerar sig kan flyktingar ta dessa jobb, sedan går man vidare.

Skulle Centerpartiet delta i en regering med stöd från SD?

– Nej!

Ett nej som hela partiet står bakom?

– Annie Lööf sade det tydligt på Agenda, hon sade nej och hon pratar för partiet. Jag kommer inte att stötta en regering med stöd från SD, det är min ståndpunkt.