Liza Maza.

Liza Maza stoppad från att vittna vid offentlig tribunal i USA

2015-07-17 | Gordana Malešević padlock

UTRIKES

Liza Maza, tidigare ledamot i den filippinska nationalförsamlingen för kvinnopartiet Gabriela, har fått sitt resetillstånd till USA indraget av Obamaadministrationen. Enligt Emmi de Jesus, nuvarande ledamot i nationalförsamlingen för samma parti, höll Liza Maza på att gå ombord på planet som skulle ta henne till Washington DC när hon stoppades.

RELATERADE ARTIKLAR:

2015-07-14 Sweetie visade vägar att hindra sexövergrepp på nätet

2015-02-06 Filippinernas kvinnoparti kämpar mot fattigdom

Liza Masa är inbjuden att delta i en offentlig tribunal, där experter undersöker brott mot de mänskliga rättigheterna i Filippinerna under president Benigno Aquino och Barack Obama.

Medan det pågår en upptrappning av konflikten mellan Kina och USA gällande Sydkinesiska sjön, som skapar oro i regionen, hålls International People’s Tribunal i Washington DC 16-18 juli.

Liza Maza är inbjuden att delta i denna offentliga tribunal vid vilken amerikanska drönarfartyg i vattnen vid Ticao, territoriell integritet, brott mot filippinsk suveränitet, ökad amerikansk militär närvaro – som bland annat lett till ökade våldtäkter i landet – och situationen för mänskliga rättigheter i Filippinerna nu diskuteras.

Permanent militär närvaro

I juli 1946 utropades den självständiga republiken Filippinerna, men det var en självständighet som reglerades genom avtal med USA enligt vilka USA fick upprätta militärbaser i landet och endast amerikanska vapen fick importeras, parallellt med att tullfrihet infördes mellan USA och Filippinerna. De demokratiska institutionerna i Filippinerna är uppbyggda efter amerikansk förebild och makten är i händerna på en liten jordägande elit vars familjemedlemmar innehade höga positioner inom kolonialförvaltningen. Korruption är ett stort problem, både inom politiken och rättsväsendet. Filippinerna är ett vapentätt och ett militariserat samhälle. Regeringsarmén och den nationella polisen, men också muslimska separatister och vänstergerillan NPA anklagas för grova brott mot de mänskliga rättigheterna.

USA har militärbaser och stora styrkor i Japan och Sydkorea, men drog ned sin närvaro i Sydostasien dramatiskt i början av 1990-talet då baserna Clark Field och Subic Bay stängdes på Filippinerna. Detta förändrades i och med The Enhanced Defence Cooperation Agreement (EDCA) som ingicks mellan Benigno Aquino och Barack Obama i april 2014. Nu får amerikanska trupper åter tillträde till Sydostasien – mitt under pågående diskussioner om territorium med Kina. Den amerikanska administrationen säger att överenskommelsen gäller i tio år medan andra menar att avtalet försäkrar USA en permanent roterande militär närvaro i Filippinerna. Oavsett vem uttolkaren är ses överenskommelsen som en byggsten i Obamas strävan att öka USA:s ekonomiska och militära inflytande i regionen.

Majoriteten av den filippinska befolkningen är missnöjd med avtalet och den ökade militarisering som avtalet medför, och stora folkliga protester mötte Barack Obama när han besökte Manila vid undertecknandet av överenskommelsen, protester som slogs ned med brutalt våld.

Hemliga drönaroperationer

Den före detta kongressledamoten Cynthia McKinney, människorättsjuristen Azadeh Shahshahani, ekonomiprofessorn Pao-yu Ching och den amerikanske juristen (tidigare anställd vid justitiedepartementet) Ramsey Clark ingår i den offentliga tribunalens expertpanel som ska lyssna på filippinska vittnesmål.

Bland de filipiner som skulle vittna i The International Peoples’ Tribunal finns Amiral Lidasan, talesperson för den moriska organisationen Suara Bangsamoro, Neri Colmenares, ledamot i nationalförsamlingen för det vänsterorienterade Munapartiet och Liza Masa, tidigare ledamot i nationalförsamlingen för kvinnopartiet Gabriela.

Lidasan vittnar om hemliga amerikanska drönaroperationer och den amerikanska militärens närvaro i det muslimska Mindanao. Colmenares kommer att vara expertvittne gällande EDCA och Liza Maza skulle ha vittnat om den påverkan som amerikanska militärers närvaro har på kvinnor och barn. Maza har alltså i sista minuten blivit stoppad från att delta, och enligt partikolleger har flygplatsansvariga låtit meddela att det är på order från USA:s departement för inrikes säkerhet.