Sanna Ericsson.

När kvinnor är i ekonomiskt överläge ökar risken för våld

2020-08-20 | Jenny Rönngren padlock

EKONOMI

Hur kommer det sig att de EU-länder som toppar jämställdhetsindex också är de där kvinnor rapporterar mest utsatthet för våld? En artikel i Sanna Ericssons nya avhandling om kvinnors ekonomiska egenmakt och våld i hemmet ger en pusselbit till de motsägelsefulla siffrorna.

RELATERADE ARTIKLAR:

2020-07-31 | Feminister över hela världen försvarar Istanbulkonventionen

2019-05-07 | Bakslag för jämställdheten i EU: ”Utan mål funkar ingenting”

2019-10-18 | Långt kvar till målet om jämställdhet för alla EU-länder

2019-05-07 | Våldet mot kvinnor kostar två svenska statsbudgetar per år

2017-10-06 | EU har nu verktyg för att satsa på kvinnors egenmakt

2015-07-17 | Mest jämställdhet och mest våld i Sverige av EU-länderna

2014-12-19 | Motsägelsefulla siffror om våld och jämställdhet förbryllar EU

2014-03-05 | Sverige toppar larmrapport från EU om mäns våld mot kvinnor

2013-11-08 | Reell jämställdhet finns inte i det mest jämställda av länder


Forskningsresultaten ingår i avhandlingen Reaching for equality som nationalekonomen Sanna Ericsson doktorerade med vid Lunds universitet i början av sommaren. I en av studiens tre artiklar, med rubriken Våldsamt ojämlika, visar hon hur risken för att kvinnor ska utsättas för våld i heterosexuella äktenskap ökar då kvinnors relativa ekonomiska position förbättras i jämförelse med männens.

Resultaten ligger i linje med den bild som framträdde i rapporten Våld mot kvinnor: en undersökning omfattande hela EU, som publicerades 2014 av EU:s människorättsbyrå FRA. Att förekomsten av mäns våld mot kvinnor är störst i de länder som ligger högst på jämställdhetsindex förbryllade många.

– Anledningen till att jag gjorde det här projektet överhuvudtaget är att jag läste den FRA-studien och var också förvånad över det de hittade, berättar Sanna Ericsson.

En förklaring som experter framhållit, och som även Ericsson höll för sannolik, är att ökad jämställdhet ökar rapportbenägenheten. Men det har också funnits teorier om en ”male backlash” – att ökad ekonomisk frihet för kvinnor leder till bakslag i mäns beteende.

– Jag tänkte att det här skulle jag kunna kolla på med den svenska sjukhusdatan som är mindre färgad av skillnader i rapportbeteenden. Sedan hittade jag fortfarande en ökande relation, vilket inte var vad jag förväntade mig men som då faktiskt går i linje med det FRA-studien hittar.

I strävan att hitta orsakssamband har Sanna Ericsson varit noggrann med metoden. Till exempel har hon valt att använda måttet förväntad inkomst och inte den faktiska inkomsten, som skulle kunna vara en effekt av – istället för orsak till – våld.

– Då är det kanske inte ett orsakssamband som går från inkomst till våld utan skulle snarare kunna vara att kvinnor som utsätts för våld är mindre aktiva på arbetsmarknaden, kanske måste vara hemma från jobbet mer och därför tjänar mindre.

Ericsson har även kontrollerat noga för demografiska faktorer som utbildningsnivå, ålder, hushållsinkomst och mannens inkomst. Och hon har utsatt resultaten för så kallade robusthetstest, för att se om de står sig när olika variabler förändras – vilket de gör.

– Jag känner mig så trygg som man kan bli. Man kan aldrig bli helt hundra, men jag hävdar att det är ett orsakssamband.


På vilket sätt kan EU ha glädje av din studie?

– Dels tror jag min studie stödjer att det kan ligga någonting i den positiva relationen mellan jämställdhet och våld som de hittar. Inte att den stämmer rakt av, utan snarare att min studie ger stöd för att det är något som pågår här med just jämställdhet, och att männen halkar efter och kanske utagerar på ett våldsamt sätt. Jag tycker att min studie kan användas som stöd för att man borde forska mer på detta. Det hade varit jätteintressant att se samma typ av studie gjord inom andra länder och se om man hittar samma typ av relation.

För enligt Sanna Ericssons studie är det inte bara är misshandeln av kvinnor som ökar i relationer där kvinnors ekonomiska position förbättras jämfört med männens. Även sannolikheten att deras äkta män söker sjukhusvård av skäl relaterade till depression, stress, ångest, missbruk, eller för att de själva har utsatts för misshandel, ökar.

Samtidigt finns det en amerikansk studie som visat på minskad risk för våld när lönegapet minskar. Den är inte riktigt jämförbar, men Ericsson avfärdar inte möjligheten att jämlika inkomster i heterosexuella förhållanden skulle kunna minska risken för mäns våld – oavsett om det är kvinnan eller mannen som tjänar mer.

– Om jag bara tittar på relationen mellan gifta makars lönegap och risken att utsättas för våld ser jag just det här att det är en u-formad relation. Om mannen tjänar nästan allt så är det en hög risk för våld. Sedan sjunker risken ju mer kvinnan tjänar och det är ganska låg risk där de tjänar liknande. Och sedan när kvinnan börjar tjäna mer än mannen så ökar risken igen och är återigen ganska hög när hon tjänar nästan allt. Så den relationen ser vi men den skulle jag bara säga är en korrelation och inte ett orsakssamband, för då tittar jag på deras faktiskt realiserade inkomst, säger Sanna Ericsson.

Den bakslagseffekt som hon har kunnat visa på är starkare när kvinnan är äldre, har högre utbildning och i långvariga äktenskap. Det är grupper som enligt Ericsson ofta förbises i debatten, och hon menar därför att det är viktigt att nå ut med insatser även till dessa kvinnor.


Har du identifierat fler behov utifrån dina forskningsresultat?

– När kvinnan får en bättre ekonomisk position jämfört med sin man bryter det mot traditionella könsroller, vilket kan vara det som ligger till grund för den negativa bakslagseffekt som jag hittar. Så att jobba mycket med könsroller och genus och i tidiga åldrar hos barn tror jag är väldigt viktigt.


För att öka acceptansen då för de som inte följer mönstret?

– Ja, att omdefiniera traditionella könsroller tror jag egentligen är den långsiktiga lösningen på ett sånt här problem.


Samtidigt ökar risken att utsättas för våld när kvinnan bryter mönstret och tjänar mer, blir inte det en paradox?

– Jag får ofta den frågan, om det inte hade varit bättre att kvinnan tjänar mindre helt enkelt, för uppenbarligen är det dåligt för dem att tjäna mer. Och det är inte poängen med min studie. Jag tycker det är viktigt att se att vi i ett så pass jämställt land som Sverige fortfarande får bakslagsreaktioner när kvinnors ekonomiska position stärks. Det är ju jätteviktigt att se att det existerar även här. Jag tycker fortfarande att man ska jobba för att kvinnor ska få det bättre ställt i samhället och lika lön och jämställd ekonomi, men att man då samtidigt måste jobba med könsroller för att inte få den här negativa effekten.


Och oönskade effekter längs vägen får vi helt enkelt stå ut med?

– Vi ska aldrig stå ut med våld, men jag hoppas ju att det här är en övergående effekt. Det får framtiden utvisa. Förhoppningsvis är det inte såhär det kommer se ut i fortsättningen.

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.

annons: