Antalet fjärilar har reducerats kraftigt i takt med att deras naturliga miljöer exploateras.

Bild: Wilfredor @wikimedia commons

Miljöaktivister och djungelns försvarare dödas på beställning

2020-02-28 | Ana Valdés padlock

KRÖNIKA/UTRIKES

”De multinationella företag har på nytt börjat att använda före detta gerillamän och arbetslösa soldater som en armé av legoknektar som riktar sina vapen mot de som skyddar miljön.” Ana Valdés om morden på urfolksledare och Farc-medlemmar som gör motstånd mot exploatering.

RELATERADE ARTIKLAR:

2019-10-30 | Demokratisk tillbakagång kan vändas med djupgående krav

2019-10-29 | Varje vecka mördas tre miljöförsvarare

2019-08-09 | Växande våld mot urfolk som försvarar mark och miljö

2018-12-18 | Miljöaktivister riskerar dödstraff – akut läge i Iran

2018-08-24 | Urfolksledaren Juana Raymundo mördad i Guatemala

2018-12-04 | Två kulor i bakhuvudet – ökat våld mot mapuchefolket i Chile

2018-10-12 | Än i dag rättfärdigar koloniala rasföreställningar exploatering

2018-05-08 | I frontlinjen av klimatförändringarna

2017-07-18 | Mördade urfolksledaren Berta Cáceres dotter kräver svar

2016-03-08 | Därför mördades Berta Cáceres

Fabiola Calvo berättar lågmält om en av de värsta dagarna i hennes liv. Det var den 20 november 1985, dagen då hennes bror Oscar William Calvo dödades av militärerna. Han hade varit en känd vänsterledare som arbetade inom demokratins ramar, han föreslog att Colombia skulle ha en ny författning mer överens med dagens behov.

Fabiola Calvo, som levde flera år i exil, är journalist och en av initiativtagarna till Red internacional de periodistas con vision de genero (RIPVG), ett nätverk av latinamerikanska och spanska journalister där det också ingår svenska journalister. Nätverket försöker lobba och påverka regeringar för att öka skyddet för kvinnliga journalister som är hotade eller censurerade.

I nätverket finns den mexikanska journalisten Lydia Cacho, mordhotad och kidnappad 2005, som än i dag inte fått se sina kidnappare bakom galler. I Colombia har trettiotals kvinnliga journalister utsatts för mordhot. Många har valt att gå i exil.

Värdigt motstånd

Den colombianska regeringen skrev 2016 på ett fredsavtal med gerillan Farc. Avtalet signalerade slutet på 52 år av krig. Men avtalet innebar inte att freden uppstod. Farc-medlemmarna accepterade motsträvigt att lämna från sig vapen. De blev benådade och kunde återgå till det civila livet. Regeringen erbjöd att skapa åt dem jobb och ge stipendier för de som ville studera.

Men det var inte alla Farc-medlemmar som var nöjda med avtalet, som de såg som ett nederlag. Luciano Marín, som hade varit Farc:s språkrör under fredsförhandlingarna, har gjort en ny kallelse till vapen och tillsammans med trettiotals medlemmar gått in i djungeln igen. De försöker alliera sig med ELN, en marxistisk gerillagrupp som inte omfattades av fredsavtalet och som fortsätter sitt krig mot regeringen. De är mest aktiva vid gränsen mot Venezuela och har tagit emot många nya medlemmar därifrån, som har rymt från kaoset i sitt land.

Att Marín backade ur fredsavtalet var väntat, den colombianska regeringen har inte följt sin del av avtalet. Det är få medlemmar ur Farc som har fått jobb och för många av dem fanns inga civila liv att gå tillbaka till. De hade växt upp i djungel, många var studenter, andra var barn till Farc-soldater. De hade inga bostäder att återvända till, inga anhöriga som kunde hjälpa dem.

Dessutom är många Farc-medlemmar dödsdömda. Hämnd- och revanschsugna paramilitärer avrättar dem på löpande band och de dör ofta med urfolksledare som har stött gerillan under Farc:s tid i djungeln. Farc och urinvånarna i Colombia skyddar djungeln från spekulation och avhyvling. Mer än 169 medlemmar ur Farc har dödats av paramilitära styrkor och regeringen gör lite för att utreda dessa mord. Och 14 indianska ledare, män och kvinnor, har också fallit offer för den oheliga alliansen mellan multinationella företag och paramilitärer.

Djungelns försvarare och miljöaktivister dödas i Latinamerika på beställning. I Mexiko dödades nyligen två män som hade blivit emblematiska för sitt arbete för att skydda monarkfjärilen, en av Mexikos mest unika sevärdheter, hundratals miljoner stora fjärilar som vandrar in och ut USA och Mexiko.

Värdigt motstånd

Homero Gomez och Raul Hernandez Romero dödades av okända. Polisen och andra aktivister misstänker att lejda mördare, på uppdrag av skogsföretag, står bakom morden. Antalet fjärilar har reducerats kraftigt beroende på skövlingen av skogar och användning av Monsantos Round up som bekämpningsmedel.

De multinationella företag har på nytt börjat att använda före detta gerillamän och arbetslösa soldater som en armé av legoknektar som riktar sina vapen mot de som skyddar miljön.

Företag som Coca-cola och Dole, arvtagare till ökända Chiquita bananer, som också går under namnet Chiquita brands, ingår i gruppen av företag som är svartlistade av aktivister eftersom de är ökända för att beställa mord på fackliga ledare och miljöaktivister. I en av få rättegångar mot en mördare avslöjades att Chiquita bananer hade fått in i en last med flera tusen k-pistar och pistoler som gavs som ett bidrag till ”rensning av dissidenter”.

Svaga regeringar lyckas inte att skapa protokoll och verktyg som garanterar människor i regionen ett värdigt liv. Homero Gomez predikade bland folk behovet att göra motstånd och avkräva politikerna lagar och kontroller som hindrar företag från att överexploatera skogarna.

Det är bland annat detta som gjorde honom måltavla för de som mördade honom.