Ängla Eklund är jurist och ordförande för Institutet för juridik och internet.

96 procent av anmälningarna om nätkränkningar läggs ner

2019-04-16 | Katarina Hörlin padlock

INRIKES

Kunskapen om internetrelaterade brott ökar inom polisen och rättsväsendet. Men ännu är resurserna för begränsade. 96 procent av anmälningarna leder inte ens till förundersökning. Det säger expert Ängla Eklund vid Institutet för juridik och internet.

RELATERADE ARTIKLAR:

2019-04-24 | Allvarliga konsekvenser av sexualbrott på nätet

2019-04-16 | Mord och förnedring – fängelse för influencer i viktig dom

Uppföljning nästa vecka: Jourtjejer och unga feminister vars anmälningar aldrig utreddes berättar om konsekvenserna av kränkningar på nätet och varför de behöver tas på större allvar.

”En förutsättning för straffansvar för förtal är att en uppgift lämnas som är ägnad att utsätta en person för andra människors missaktning. Den som visar en enskild person på film anses därigenom ha lämnat de uppgifter om denne som filmen förmedlar. Bedömningen av vilka uppgifter som kan anses vara nedsättande och därmed föranleda missaktning ska göras ur den kränktes och hans eller hennes omgivnings synvinkel.”

Så skriver Solna tingsrätt i den del av domen som rör filmerna av den unga kvinnan som som den nu dömde mannen la ut på sina sociala medier.

Rätten konstaterar att den åtalade måste i vart fall ha insett risken för att spridningen av filmerna skulle utsätta NN för andras missaktning och att han var likgiltig inför den effekten. Därför döms han för förtal. Med hänsyn till filmernas innehåll, sättet de spreds på och den stora spridning de fick var gärningen ägnad att medföra allvarlig skada för NN.

”Brottet ska därför bedömas som grovt” skriver tingsrätten i domen.

Kunskapen ökar

Institutet för juridik och internet (IJI) är en politiskt oberoende expertorganisation. Det grundades 2013 för att arbeta mot internetrelaterade kränkningar. Vi ringer Ängla Eklund, jurist och ordförande för IJI.

– Utan att ha läst den specifika domen i detalj så handlar det såvitt jag förstår delvis om att han filmar henne när hon utsätts för kränkande behandling medan hon sover och sedan duschar och dessutom att materialet sedan sprids. Det är ju uppenbart kränkande handlingar och som jurist kan jag bara säga att det är bra att han döms för dessa kränkningar, säger Ängla Eklund, som samtidigt bekräftar den bild Feministiskt perspektiv fått att många anmälningar inte ens leder till förundersökning.

– Så är det tyvärr också fortfarande. Vi märker att kunskapen hos polisen blivit bättre, en del är väldigt duktiga på dessa brott, men resurserna är för begränsade, säger Ängla Eklund.

Vid årsskiftet 2018 infördes ett nytt brott, olaga integritetsintrång. Det innebär att genom att sprida en bild på någon som befinner sig i en utsatt position, är naken, eller på annat sätt får sin frid eller frihet kränkt ska dömas till böter eller fängelse i två år. Är brottet grovt kan det bli fyra års fängelse.

– En viktig skillnad jämfört med förtal är att i brottet olaga integritetsintrång har åklagaren en skyldighet att väcka åtal om det finns anledning att misstänka brott. Det behövs inte alltid när det gäller förtal då den omfattas av en åtalsbegränsning.

Utrymme för förbättringar

Den nya lagen kan om den används rätt bli ett viktigt verktyg att hantera det som kallats hämndporr, hoppas Ängla Eklund. Hämndporr är ett begrepp som används i betydelsen att sprida naken- och sexbilder mot någons tillåtelse. Ett internetrelaterat brott som kvinnor oftare utsätts för än män. För män är det vanligare med hot om våld

Feministiskt perspektiv berättar om de hot som andra kvinnor utsatts för av den nu dömde mannen: Både hot om att lägga ut adressen till sina följare och om sexuella övergrepp. Men förundersökning inleds inte.

– Det bekräftar tyvärr bilden som en kartläggning från Brå, som visserligen är några år gammal, men ännu stämmer enligt vår erfarenhet och den visar att 96 procent av anmälningarna av internetrelaterade kränkningar läggs ner, säger Ängla Eklund.