1. Elin Abrahamsson, Enahanda läsning: en queer tolkning av romancegenren, Institutionen för etnologi religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms universitet, 2018

Avhandlingen analyserar receptionen av Fifty Shades of Grey och Twilight. Den utför en kritisk analys av den syn på romancegenren som receptionen av dessa romaner ger uttryck för i förhållande till att genrens huvudsakliga läsekrets består av kvinnor och att även författarna nästan undantagsvis är kvinnor. Hur konstrueras läsarna av romancegenren av att den betraktas som lågstående pornografiskt skräp – som tantsnusk? Analysen använder sig av begreppet onani både för att fördjupa förståelsen av vad kritiken mot detta slags litteratur egentligen säger och för att dekonstruera den.

Avhandlingen går igenom recensioner och diskussioner kring Fifty shades of grey och Twilight i svensk media och analyserar hur läsarna porträtteras och påstås läsa romanerna (absorberade i sig själva, överdrivet intresserade, onanistiskt). Denna bild sätts i kontexten av de västerländska diskurserna om onani, kvinnosjukdom och privat läsande.

Här tar avhandlingen en ny vändning. Den ställer frågan: vad händer om vi tar kritiken bokstavligt och försöker förstå läsningen av romanceromaner som sexuell aktivitet som kvinnor ägnar sig åt? Vad händer om vi analyserar denna aktivitet utifrån andra vågen-feminismens sökande efter separatistiska kvinnorum som sätter homoerotiska och autoerotiska relationer, positioner och identifikationer i rörelse?

Avhandlingen argumenterar att romanceromanerna använder sig av detaljerade och intima beskrivningar för att skapa sexuell laddning och frusna ögonblick som möjliggör oavbruten erotisk kontemplation, utifrån teorier om queer temporalitet.

2. Kerstin Adolfsson, Blaming victims of rape: Studies on rape myths and beliefs about rape, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2018

Utgångspunkten för avhandlingen är att victim-blaming kan vara en förklaring till att våldtäkter har låg anmälningsfrekvens, låg andel fällande domar och att offer som rapporterar våldtäkter tenderar att hoppa av under processen. Offer är rädda för att bli illa behandlade, misstrodda och anklagade.

Genom tre olika studier som använder sig av variationsanalys (ANOVA) undersöks om situationsspecifika variabler eller deltagares personliga uppfattningar är mest avgörande för att förstå victim-blaming och om offrets respektive undersökningsdeltagarnas ålder och kön, samt olika beskrivningar av våldsanvändning och antal förövare påverkar vem som tillskrivs skuld i en fiktiv våldtäktssituation. Undersökningen omfattar även professionella som möter och behandlar våldtäktsoffer.

Undersökningens resultat visar att offrets ålder inte påverkade skuldpåläggningen medan deltagarnas ålder och kön påverkade resultatet olika beroende på beskriven våldtäktssituation. Sympati för offret visade sig vara det som påverkade skuldpåläggningen mest.

Beskriven våldsanvändning visade sig inte ha någon effekt på vem som tillskrevs skuld men beskrivningar av våldtäkter med flera förövare tenderade att resultera i att offret tillskrevs mer skuld än våldtäkter med enbart en förövare. Perception av samtycke, sympati för offret och acceptans för våldtäktsmyten hade störst prediktionsvärde. Personliga uppfattningar snarare än specifika faktorer i våldstäktssituationerna var mest bestämmande angående vem som tillskrevs skuld. Utifrån studiens resultat drar avhandlingen slutsatsen att arbetet mot victim-blaming bör fokusera på att motverka acceptans för våldtäktsmyten, stärka sympati för våldtäktsoffer och öka medvetenheten om begreppet samtycke.

3. Renée Andersson, Gender mainstreaming as feminist politics: A critical analysis of the pursuit of gender equality in Swedish local government, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet, 2018

Avhandlingen utför en kritisk granskning av gender mainstreaming som en strategi för att öka jämställdhet i stater, institutioner och organisationer genom en närstudie av ett gender maintreaming projekt i en kommun i Sverige. Frågeställningen är: bidrar gender mainstreaming till ett mer jämställt samhälle?

Förhållandet mellan gender mainstreaming och new public management undersöks och kopplas till hur feministisk politik förvandlas till neoliberal offentlig administration. Avhandlingen kommer fram till att gender mainstreaming producerar en jämställdhetspolicy skild från partipolitik och blir på så sätt ”allmänhetens bästa”. Detta producerar icke politisk politik, en styrningsteknologi som favoriserar konsensus och som artikuleras som konfliktfri.

Den undersökta kommunala gender mainstreaming-strategin skapade inte rum för att adressera könsbaserat våld eller kvinnorörelsens röster. Avhandlingen drar slutsatsen att gender mainstreaming inte innebär att feministisk politik gynnas, vilket kan ha som konsekvens att verklig politisk förändring förhindras.

4. Klara Goedecke, ”Other guys don’t hang out like this”: gendered friendship politics among Swedish, middle-class men, Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet, 2018

Syftet med avhandlingen är att fördjupa förståelsen för manlig vänskap i relation till genus, sexualitet, makt, maskulina positioner, feminism och jämställdhet. Empirin består av intervjumaterial med ett tjugotal män mellan 25 och 49 år. Vänskap diskuteras i relation till queera temporaliteter.

Resultaten visar att vänskap är knuten till produktionen av manliga positioner där stoiska, tävlingsinriktade och homofoba vänskaper mellan macho-män ställs som kontrast till de intervjuades vänskaper. Meningsskapande kring vänskaper inbegriper diskurser om sexualitet, klass och svensk jämställdhetsideologi. Vänskaper är uttalat politiserade som verktyg för social förändring och förhandlingar kring jämställdhet. Den könade vänskapspolitiken bidrar både till att reproducera, normalisera och störa könsrelationer och förväntningar på män. Detta komplicerar och fördjupar diskussioner om mäns vänskaper och relationer som processer av social förändring.

5. Anneli, Gustafsson, Riksdagsdebatt iscensatt: ett feministiskt teatralt perspektiv på subjektskonstruerande makt i det demokratiska samtalet, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, 2018

Avhandlingen undersöker produktionen av det demokratiska subjektet i parlamentarisk debatt. Är det möjligt för vem som helst att vara ett trovärdigt demokratiskt subjekt? Eller förutsätter den demokratiska debatten att en iklär sig en specifik sorts kropp? Avhandlingen argumenterar för att svaret på dessa frågor inte kan sökas enbart i intellektuella och språkliga aspekter av demokratiska debatter utan måste studeras i sin materiella iscensättning.

Empiriskt grundar sig avhandlingen på etnografiska fältstudier i riksdagen 2008/2009 och en fördjupad analys av två partiledardebatter i riksdaden 2010. Tre parlamentariska ideal om hur demokratiska debatter materiellt iscensätts som dramer identifieras: den jämlika, folkets representation och kampen.

Resultaten visar att dessa olika ramar för hur det demokratiska subjektet borde röra sig, bete sig, låta och se ut producerar en ofrånkomlig ambivalens. Ingen fysisk kropp kan helt motsvara de fysiska egenskaper som fästs vid det demokratiska subjektet.

6. Tomas Karlsson, Låtsaskrigen: föreställningar om krig, maskulinitet och historia i krigsspel under 200 år, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet, 2018

Avhandlingen undersöker förståelser av krig, maskulinitet och historia i krigsspel från 1800-talet och framåt baserat på regelböcker för krigsspel, dataspel, specialiserade tidskrifter, forskningsrapporter och arbeten om militärteori. Resultaten visar att autenticitet i krigsspel är relaterat till deras militära användbarhet som träningsverktyg för det militära etablissemanget och till konstruktionen av manliga krigshjältar.

I krigsspel uppmanas spelare att spela vissa roller och de utgör på så sätt en del av en idealiserad maskulin militär historisk kultur. Berättelser om en manlig krigshjälte som varit en stor ledare eller en teknologiskt kunnig, modig och tillförlitlig soldat har varit ett återkommande tema under hela undersökningsperioden.

7. Rahel Kuflu, Bröder emellan: identitetsformering i det koloniserade Eritrea, Institutionen för historia och samtidsstudier, Södertörns högskola, 2018

Avhandlingen undersöker individuell och kollektiv identitetsbildning i Eritrea under den första perioden av italiensk kolonialism (1890-1916). Samspelet mellan koloniala och patriarkala strukturer och relationerna mellan afrikanska evangelikanska reformister och svenska missionärer står i fokus. Teoretiskt är studien afrocentriskt i meningen att den övervägande uppmärksammar afrikanskt agentskap och inspireras av teorier om svart diasporisk identitetsbildning. Källorna består av rapporter och skrivelser från svenska missionärer på fältet, liksom brev från missionsledningen i Stockholm. Dessa källor innehåller rikligt med redogörelser från handlingar utförda av afrikaner och används enbart för att få tag på denna information. Andra källor utgörs av brev som skrevs av afrikanska evangelikaner som anställdes av svenska missionärer.

Avhandlingens visar att både koloniala och patriarkala strukturer hade inflytande på identitetsbildningen hos evangelikaner och andra afrikaner som gick på svenska missionsskolor.

8. Pär Löfstrand, Communicating, negotiating and stereotyping: the roles of context, situation and gender in small group decision-making, Avdelning för psykologi, Mittuniversitetet, 2018

Avhandlingen, som är en kort sammanläggningsavhandling bestående av fyra hårt avgränsade artiklar, studerar stereotypers betydelse i beslutsfattande. Syftet är att fördjupa förståelsen om hur stereotyper påverkar gruppers beslut och ökar risken för diskriminerande beslut med fokus på hur stereotyper kommuniceras och förhandlas i beslutsituationer.

Avhandlingens resultat stärker tidigare forsknings bild att stereotyper har en betydande inflytande vid beslutssituationer samt att hur stereotyper kommuniceras och förhandlas är beroende av kontextuella faktorer. Avhandlingen avslutas med att konstatera att människor kan ses som både sociala djur, sociala varelser och relationella varelser.

9. Maria Lönn, Bruten vithet: om den ryska femininitetens sinnliga och temporala villkor, Institutionen för kultur och lärande, Södertörns högskola, 2018

Avhandlingen undersöker hur vissa former av vit kvinnlighet privilegieras medan andra ses som brutna i förhållande till en hierarki av vit kvinnlighet i relation till föreställningar om plats och linjär modernitet. Den följer hur modeinriktade vita ryska kvinnor som bor i Stockholm, Sankt Petersburg och Moskva försöker förkroppsliga idéer om modernitet genom kropp och sinnen. Kroppsliga vanor och försök att kontrollera sinnliga uttryck som sätt att uppleva och uttrycka moderniteter analyseras genom en multisensorisk metod.

Ett av avhandlingens resultat är att vit kvinnlighet inte artikuleras isolerat utan alltid redan i förhållande till andra kroppar och objekt. Därför bör vit kvinnlighet ses som ett mellankroppsligt utbyte.

10. Gustaf Marcus, Paria: brottslingen och normaliseringen av människan i Strindbergs, Hanssons och Geijerstams författarskap, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (Isak), Linköpings universitet, 2018

Avhandlingen undersöker litterära gestaltningar av brottslingar hos August Strindberg, Ola Hansson och Gustaf af Geijerstam. Brottslingen framträder som en komplex figur som både porträtterades som avvikande och degenererad – i behov av normalisering – och som en avvikande individ som uttrycke sin frihet och individualitet. Strindberg konfronterade kriminalantropologin och dess fotografiska gestaltningar av abnormitet. Hansson och Geijerstam förhöll sig också ambivalent till vetenskapliga kartläggningar av det avvikande. Hos Hansson finns både en intim identifikation och ett våldsamt avståndstagande från brottslingen och Geijerstams skönlitteräta gestaltningar framstår som en kritisk kommentar till de egna socialvetenskapliga undersökningarna av det avvikande i den moderna staden.

I spänningsfältet mellan normalisering och idealisering uppträder individualiteten som både normaliseringens mål och utgångspunkten för en normaliseringskritik.

11. Per Nordén, Regnbågsungar: familj, utbildning, fritid, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet, 2018

I denna avhandling undersöks regnbågsbarns erfarenheter i privata, institutionella och offentliga sammanhang. Syftet är att skapa kunskap om hur sociala konflikter uppstår kring deras queera släktskapsstruktur. Analysen tar intryck av Butlers, Ahmeds, Halbertams och Stocktons arbeten för förståelsen av hur queera familjestrukturer spelar roll i vardagen.

Avhandlingen undersöker familjens och föräldrarnas komma-ut-processer och hur regnbågsbarn blir bemöta i skol- och fritidssammanhang. Den beskriver regnbågsbarns möte med heterosexism och transfientlighet och hur deras icke normativa familjestrukturer ständigt kräver förhandlingar.

12. Hélène Ohlsson, ”Gudomlig, ingenting mindre än gudomlig!”: skådespelerskan Ellen Hartmans iscensättningar på scen och i offentlighet, Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet, 2018

Avhandlingen undersöker den svenska skådespelerskan Ellen Hartmans (1860-1945) divakvinnlighet, karriärstrategier och skådespelarstil. Syftet är att lyfta fram hennes betydelse för svensk fin-de-siècle teater och öka kunskapen om skådespelerskornas historia, deras könsperformativitet och hur deras divakvinnlighet relaterar till karriär och skådespelarstil.

Resultaten visar ett nära samspel mellan de könade kontexter och strukturer som inramade Hartmans karriärstrategier och skådespelarstil. Enligt avhandlingen utmanade Hartman utmanade sin tids könsnormer, bidrog till kvinnors bemäktigande i Sverige och blev en pionjär av modern svensk skådespeleri.

13. Katrine Scott, Seeking middle-classness: university students in Iraqi Kurdistan, Genusvetenskapliga institutionen, Lund universitet, 2018

Avhandlingen problematiserar västerländska representationer av krigsdrabbade regioner genom att undersöka unga vuxnas vardagsliv bland universitetsstuderande i urbana irakiska Kurdistan. Studien inspireras av feministisk etnografi och består av deltagande observation och djupintervjuer med en grupp universitetsstuderande i Sulaimani, i irakisk Kurdistan 2012.

En mångfald berättelser presenteras som destabiliserar västcentrerade idéer om vad som är modernt, medelklass och normalt. Tre centrala teman strukturerar analysen av studenternas berättelser: politik, temporalitet och könad medelklassrespektabilitet. Vilka berättelser finns det om önskvärda medelklassliv? Hur formas och iscensätts berättelser om könade figurationer? Vad säger dessa berättelser om livet för relativt privilegierade universitetsstudenter i ett samhälle som nyligen erfarit krig? Vad kan berättelserna om önskvärda medelklassliv säga om andra berättelser om en krigsdrabbad region?

Genom begreppet normalitetssökande visar studien hur berättelser om medelklassighet spelar en bestämd roll hos universitetsstudenter som medlar mellan deras minne av krig och politisk konflikt och deras drömmar om fred och en framgångsrik medelklassframtid.

14. Johanna Sixtensson, Härifrån till framtiden: om gränslinjer, aktörskap och motstånd i tjejers vardagsliv, Institutionen för socialt arbete, Malmö universitet, 2018

Avhandlingen undersöker vardagslivet hos en grupp tonårstjejer i Malmö med fokus på hur tjejerna förhandlar med, reproducerar och förkroppsligar ojämlika sociospatiala könstrukturer, klassrelationer och rasialiseringsprocesser. Flickorna som ingår i studien skiljer sig åt i förhållande till klass, tillskriven ras och bostadsområde.

Fokusgrupper, individuella semistrukturerade intervjuer och parintervjuer utfördes mellan 2012 och 2013. Flickorna rekryterades genom gymnasieskolor och ungdomsprojekt i Malmö kommun. Totalt 22 flickor mellan 16 och 19 år deltog i studien. Deras berättelser visar att de lever under olika vardagsvillkor men samtidigt konfronteras med liknande maktstrukturer. Flickornas kroppsliga orienteringar påverkas på olika sätt av strukturella gränser som reglerar flickornas sociala och rumsliga rörelser.

Ojämlika könstrukturer manifesteras bland annat i pojkars kontroll över rummet, genom utsatthet för ryktespridning och genom flickornas förhandlingar med könsnormer. Stora materiella skillnader kommer fram. Flickor från välbeställda familjer har råd med utomlandsresor, lyxprodukter, kläder och sparkonton. Flickornas och familjernas konsumtionsmönster influeras av idéer om social status och klass. Konsumtionspraktiker, smak, kläder och rumsliga sammanhang används för att markera klass.

Möten med vardagsrasism är sammanflätade med normativa konstruktioner av svenskhet och behöver förstås i relation till en hierarkisk process av rasialisering där vithet konstrueras som norm. Ur berättelserna framträder ett paradoxalt mönster: å ena sidan verkar det vara oförutsägbart när vardagsrasism ska uppkomma, å andra sidan framstår möte med rasism vara förväntat i vissa rum och miljöer.

Flickornas berättelser bekräftar segregationsmönster i Malmö såsom de beskrivs i tidigare forskning, men berättelserna presenterar samtidigt nyanser. Flickornas erfarenhet av olika rumsliga miljöer verkar ambivalent och paradoxalt. Flickorna verkar medvetna om maktstrukturer och gränser och utvecklar sitt agentskap för at utmana dem. De förhandlar ideal, skapar alternativ och praktiserar motstånd mot kategoriseringar, sociala ideal och maktbärande normer.

15. Carolina Uppenberg, I husbondens bröd och arbete: kön, makt och kontrakt i det svenska tjänstefolkssystemet 1730-1860, Institutionen för ekonomi och samhälle, Göteborgs universitet, 2018

Denna gedigna avhandling analyserar skiftningar i maktrelationerna under den agrara revolutionen i Sverige. Positionerna som dräng, piga, husbonde och matmor var könade och hade både ekonomiska och moraliska dimensioner vilket på olika sätt påverkade hur tjänstefolksystemet förändrades. Analysen baseras på en maktbasteori, det vill säga ett perspektiv på hur maktanspråk får effekt genom materiella villkor. Källorna består av tjänstehjonstadgor, didaktisk litterarur, debattlitteratur och domstolsmaterial.

Genom att tillföra ett genusperspektiv synliggör avhandlingen den outtalade patriarkala förhandlingen som legitimerade ojämlikheten i tjänstefolkssystemet: en indirekt uppgörelse enligt vilken en man som underordnade sig husbonden en dag skulle bli överordnad i relation till sin hustru.

Avhandlingen, som innehåller rikligt med intressanta poänger, lyfter bland annat fram tjänstefolks möjligheter att en gång bli husbönder urholkades, att tjänstefolkspositionen blev feminiserad och att lönearbete blev en ny maktkälla för män. Utrymmet för förhandling av de egna villkoren var starkare för drängar än för pigor vars arbete var mer förgivettaget och osynliggjort än drängarnas.

16. Zimmerman, Fredrik, Det tillåtande och det begränsande: en studie om pojkars syn på studier och ungdomars normer kring maskulinitet, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet, 2018

Avhandlingen undersöker pojkars syn på studier i förhållande till maskulinitetsnormer och adresserar frågan om studieförmåga är könad genom 15 gruppintervjuer där olika slags observationer utfördes.

Två klasser, 9d och 9e, på nionde året i högstadier följdes under en tremånaders period. Klassen 9d bestod av 20 elever (13 flickor och 7 pojkar) och 9e bestod av 19 elever (9 flickor och 10 pojkar). Cirka hälften kom från arbetarklasshem och den andra hälften hade medelklassföräldrar. En fjärdedel av eleverna hade en historia av migration inom familjen.

Undersökningens resultat visar att även när det finns en studiekultur som tillåter pojkar att vara ambitiösa med sina studier utan sociala kostnader så presterar flickor bättre än pojkar. Detta kan bero på att flickor utvecklar sin förmåga att studera bättre på grund av sociala förväntningar på dem. Dessutom finns det motsägelsefulla normer som både tillåter och begränsar pojkar i att vara ambitiösa i sina studier.