Sandra Dahlén är sexualupplysare och sexualpolitisk krönikör i Feministiskt perspektiv.

Bild: Ulrika Zwenger

Det kladdiga ordet slida

2017-09-23 | Sandra Dahlén padlock

INRIKES/SEXKRÖNIKAN

Sorgligt att det ska vara så besvärligt att säga ordet slida, som beskriver en samtidigt skör och tålig kroppsdel, anser Sandra Dahlén. I månadens sexkrönika förklarar hon varför slidan är så fantastisk och varför hon väljer att lyfta fram och hylla denna kroppsdel – vars namn så många drar sig för att uttala.

Sandra Dahlén är sexualupplysare, debattör och återkommande krönikör i Feministiskt perspektiv, samt författare aktuell med boken Hallongrottan (Leopard förlag, 2017).

RELATERADE ARTIKLAR:

2017-06-22 | Det sjuka könet

2016-12-16 | Sexiga klimakterietips

2015-06-22 | Penisfixering och orgasmproblem hänger ihop

2014-11-14 | Det flödar

2013-11-15 | Kroppens naturliga vätskor

2013-01-18 | Revolutionerande ord

Folk vill prata med mig om ordet slida. Jag har liksom tvingat på dem ordet då jag precis släppt en bok om den kroppsdelen. Vill man prata med mig om boken behöver man använda ordet. Och många tycker det är besvärligt att säga slida. En radiojournalist inleder en intervju i morgonprogrammet med att lyfta detta. Och medan vi pratar om det tänker jag på det sorgliga med att just det här ordet är jobbigt att säga.

Ordet beskriver en sådan fantastisk kroppsdel som kan vara så skör men också så tålig. Som kan omsluta ett finger eller en hel hand om den får rätt omsorg under upphetsningens svindlande höjder. Som kan bidra till att skänka så starka orgasmer. En kroppsdel som hos en del släpper ut barn och är omgärdad av våra bäckenbottenmuskler som bär upp hela kroppen.

Dessutom har många av oss har ganska mycket att göra med slidan i vår vardag. Vi stoppar in tamponger, menskoppar, geishakulor eller fuktgivande preparat. Vi stavtränar, torkar flytningar, har sex eller kanske svamp där. Ändå pratar vi sällan om den. Det är privat, kladdigt, genant. Och att det är genant skapar problem såsom uteblivna orgasmer, smärtor eller livsviktiga gynbesök.

I ett annat sammanhang undrar en feminist varför jag måste använda ordet slida, det känns inte bra, är ett oskönt ord, varför inte bara säga fitta istället? Jag förklarar att det bara finns ett annat ord att välja på, om vi inte vill använda metaforer, och det är vagina. Eftersom vagina är latin känns det för mig mer som ett kliniskt ord.

Slida känns bra för mig att säga men framförallt är det så att ordet slida inte är synonymt med fitta. Fittan är ett ord för hela könet medan slidan är en inre del. De yttre delarna sammanfattas i ordet vulva. Men slida används ofta som synonym för hela könet.

Under 1800-talet fick i alla fall västvärlden denna besatthet vid kvinnokroppens inre könsdelar. Klitoris och kvinnors orgasmer försvann ur medicinens litteratur och det var antingen fokus på reproduktion eller att de inre könsdelarna gjorde kvinnan instabil och därmed icke lämpad för intellekt, ägande och ledande. Hur det än var ville viktiga män in och rota. Freud spädde på slidfokuset med att hävda att den omogna flickan kan få orgasm via klitorisstimulering men den mogna kvinnan skulle fokusera på slidan och få orgasm via penissamlag. Och så ser många på slidan och sex än i dag.

Detta placerar slidan inom någon form av hora/madonna-komplex. Slidan är antingen upphöjd eller smutsig. Den är sällan mer än så – sällan vardaglig, föränderlig, stark, ren, skör. Detta komplex blir förtryckande. Och i skrivande stund ser jag i en snabbgoogling hur både Veckorevyn och Expressen använder ordet vagina för hela könet. Och jag förstår det för vi har inte tillräckligt med bra ord.

Snippa kan kännas barnsligt och fitta kan upplevas som för grovt. Och det är såklart lite trist när vanligt folk rör ihop orden men om jag får höra en barnmorska till säga att tjejer har en dålig relation till sitt kön för att det befinner sig inne i kroppen kommer jag att tappa tålamodet. Kanske kommer jag att skrika: Det är bara slidan som är inne i kroppen! Hela vulvan finns utanpå! Många tjejer har dålig relation till sitt kön för att samhället har det! Hoppas jag inte gör det, skriker alltså, det är aldrig bra att skrika när man jobbar.

En annan person vill också prata med mig om ordet slida och berättar hur hen avundas hur vagina uttalas på engelska. Det är liksom mer klös i det än i svenskans (eller egentligen latinets) vagina. Och jag tänker att det roliga är att både vulva och vagina börjar på bokstaven v vilket engelsktalande använder för att skapa lekfulla ord som exempelvis VaJayJay – som Oprah Winfrey uttryckte det när hon åkte en sådan där barnlinbana när man har en platta mellan benen och hon skrek ”My vajayjay is painin!”. Vajayjay kan alltså användas för hela könet och förstås av de flesta engelsktalande och sådana ord behöver vi fler av även på svenska. Men även om kroppsdelar hör ihop kan också varje del behöva preciseras.

Ingen skulle kalla handen för armen – bara för att de hänger ihop. Och det är behändigt att ibland ha ett ord för hela handen och ibland kunna precisera fingrar, fingertoppar, naglar, nagelband, handflata, handled och så vidare. Vi behöver helt enkelt ha fler neutrala ord för hela könet men också för könets olika delar. Fler roliga eller kraftfulla ord vore också bra för ord bidrar till hur vi ser på oss själva.

Pinsamma ord skapar pinsamma kroppsdelar och människor. Och det blir pinsamt att prata om det som är viktigt. Och ju mer vi använder ord, och ju mer vi gör det i vardagliga eller positiva ordalag, desto självklarare blir de. Tänk bara på vad som hänt på 15 år med ordet snippa som RFSU lanserade. Ordet fanns inte förut och nu tycker många barn att det är det självklaraste ordet i världen.