Våldsamt och osäkert i hela Afghanistan

2017-08-29 | Sholeh Irani padlock

UTRIKES

”Afghanistan är inte säkert.” Detta bekräftas av de flesta internationella rapporter, analyser och vittnesmål. Just dessa rapporter baserar Migrationsverket sin lägesanalys på, men kommer ändå fram till slutsatsen att afghanska asylsökande – även de ensamkommande – fortfarande kan utvisas till ett land som riskerar att åter hamna i inbördeskrig.

RELATERADE ARTIKLAR:

2017-08-29 | Våldsamt och osäkert i hela Afghanistan

2017-08-22 | Tusentals visade stöd för sittstrejken i helgen

2017-08-17 Afghanska rockstjärnor ger konsert för de strejkande

2017-08-15 | ”Ni kan inte lura oss”

2017-08-11 | ”Vi är rädda för döden”

2017-08-07 | Allt fler ansluter sig till sittstrejken på Mynttorget

2016-09-14 | #rivlagen: Asylsökande sittstrejkar utanför riksdagen

2017-04-21 | Alarmerande rapport om prostitution av barn i Grekland

När Tysklands inrikesminister Thomas de Maizière tidigare i år flög till Kabul för att diskutera afganska flyktingars återvändande publicerade den afghanska nyhetsbyrån Rasad news en bild där han bär säkerhetsväst medan han kliver av flyget. ”Om Afghanistan är säkert varför bär du säkerhetsväst”, frågade en skribent.

Sahar Saba, afghansk kvinnorättsaktivist bosatt i Sverige besökte hemstaden Kabul samt Herat och Bamiyan, under juli. Såhär beskriver hon läget:

– Ingenstans i landet, inklusive Kabul, är det säkert. I Afghanistan hör man inga goda nyheter längre, allt handlar om explosioner, mord, kidnappning, brand och förstörelse. Även om jag är välinformerad om situationen i mitt land förväntade jag mig inte att få bevittna den enorma rädslan, hopplösheten och hjälplösheten som människor upplever.

Sahar Saba säger till Feministiskt perspektiv att afghaner är ständigt oroliga för att livshotande katastrofer ska inträffa vilken minut som helst.

– Allt man vill är att komma hem oskadd. De minuterna man fastnar i trafiken omvandlas till de mest smärtsamma i ens liv. För att man är livrädd och skakar av rädsla för en självmordsattack, en explosion eller attack utförd av krigsherrar och deras vakter, allt man tänker på är att fly gatorna så fort som möjligt innan det händer.

– Du vågar inte ta ditt barn till någon park eller aktivitet längre, eftersom du är rädd att förlora dem. Bara under mitt korta besök var det två explosioner i Kabul. En nära vän och många bekanta blev svårt skadade. Jag fick höra om en mycket kär vän och hans son, bror och brorson som mördades av talibaner i staden Farah och många andra horribla historier som drabbat andra bekanta.

– Som kvinna är en inte bara utsatt för de dagliga säkerhetshoten utan dessutom utsatt för allt mer ökade sexuella trakasserier oavsett vad en har på sig. Under min korta vistelse i Kabul, Herat och Bamiyan har jag blivit utsatt för sexuella trakasserier på gatorna trots att jag täckt mig ordentligt, jag kallades bland annat för hora och blev tafsad på.

I februari 2017 publicerade UN assistance mission in Afghanistan (UNAMA), en rapport över säkerhetsläget 2016. Rapporten dokumenterade 11 418 konfliktrelaterade civila offer, inklusive 3 498 dödade och 7 920 skadade. Av dessa var 3 512 barn, det vill säga 923 döda och 2 589 skadade. Vilket visar att dödligheten 2016 var 24 procent över den tidigare registrerade högsta siffran.

FN registrerade 5 160 säkerhetsincidenter mellan november 2016 och februari 2017. Det innebär en 10-procentig ökning jämfört med samma period året innan.

Redan i maj 2017 rapporterade chefen för USA:s underrättelsetjänst, Dan Coats, inför senatens underrättelseutskott, att situationen i Afghanistan kommer att försämras framöver och att talibanerna kommer fortsätta att öka sin makt, detta även om Nato skickar fler trupper, enligt Reuters.


Interna flyktingar

I en intervju med tysk public service, DW, den 31 maj 2017 säger Afghanistan-experten Nicole Birtsch att:

– Säkerhetsläget i Afghanistan har försämrats ytterligare. Afghanska säkerhetsstyrkor kontrollerar endast 57 procent av landet. Antalet civila offer, däribland många barn, förblir högt och många människor är internflyktingar på grund av striderna mellan regeringsstyrkor och talibanerna.

Anders Fänge, som har 20 års erfarenhet av utvecklingsarbete och humanitärt arbete i Afghanistan och sitter i styrelsen för Svenska Afghanistankommittén, säger i april 2017 till Yle:

– Både Pakistan och Iran har tvingat de afghanska flyktingar som har bott i de här länderna i decennier att återvända till Afghanistan. Åtminstone en miljon har tvingats att återvända bara under 2016.

– De som har tvingats återvända har samlats i läger, främst i östra Afghanistan och kring Kabul. Det råder inte utbredd svält, men mycket undernäring framförallt bland barnen. Det finns mycket lite vård, det finns inga skolor så det är eländiga förhållanden de lever under. Det kommer in hjälp men med konkurrensen från Syrien och svälthärdarna i världen blir det inte mycket pengar som sätts in för att hjälpa de här återvändande flyktingarna.

Migrationsverkets säkerhetsanalys tar upp de interna flyktingarnas ökande antal och citerar UNOCHA, som samordnar FN:s humanitära arbete: ”Under 2016 fördrevs cirka 650 000 afghaner internt i landet. Antalet var rekordhögt enligt UNOCHA”.

”I mitten av juni 2017 hade drygt 68 000 dokumentlösa afghaner från Pakistan återvänt till hemlandet sedan början av året. Under samma period hade drygt 150 000 afghaner återvänt från Iran, men dessa assisteras av IOM i mindre grad än de återvändande från Pakistan, vilka i många fall varit borta från hemlandet i decennier. IOM (Internationella migrationsorganisationen, reds anm) menar att antalet återvändande afghaner från dessa två länder snabbt kan gå upp igen och bedömer att cirka 600 000 dokumentlösa afghaner kan komma att återvända under 2017”, står det i Migrationsverkets lägesanalys för Afghanistan.

2016 besökte Amnesty international de områden i Kabul, Herat och Mazar-e Sharif där tusentals internflyktingfamiljer lever under omänskliga förhållanden. Antalet afghaner som har flytt internt på grund av oroligheter och våld har dramatiskt fördubblats under de senaste tre åren, visar en rapport (2016) från Amnesty international. De människor som är på flykt lever under svåra förhållanden, konstaterar Amnesty.

– Hela 1,2 miljoner människor beräknas vara internflyktingar i Afghanistan i dag och det har skett en mycket stor ökning sedan 2013, då siffran var cirka 500 000.

– Inte ens djur skulle leva i denna hydda, men vi måste, säger Mastan, en 50-årig kvinna som lever i ett läger i Herat till Amnesty international, och fortsätter:

– Jag skulle hellre sitta i fängelse än att befinna mig i denna situation, för i fängelset skulle jag i alla fall inte behöva oroa mig för mat och husrum.


Migrationsverkets slutsats

Migrationsverket förnekar inte försämringen av säkerhetsläget i Afghanistan och skriver i sin lägesrapport: ”Konfliktläget i Afghanistan kan fortsatt beskrivas som ett eskalerande dödläge.” Säkerhetsanalysen baseras på en rapport som FN:s mission i Afghanistan (Unama) publicerat och som bekräftar fortsatta attacker på civila. Ändå drar Migrationsverket slutsatsen att det går att deportera unga ensamkommande till vissa områden som Migrationsverket anser säkra:

”Generellt sett så har det under det senaste året skett en fortsatt försämring av säkerhetsläget i Afghanistan, men det råder alltjämt stora skillnader avseende konfliktintensiteten på olika platser i landet.”

I den avslutande analys i rapporten, som i första hand är ett stöd till Migrationsverkets strategiska och operativa ledning, står det:

”Konfliktaktivitet, säkerhetsincidentnivåer och antalet civila offer för konflikten kommer möjligen att nå nya rekordsiffror under 2017 eller i vart fall kvarstanna på samma nivåer som tidigare. Sannolikt kommer vi också under det närmsta året att se en fortsatt successiv försämring av läget i Afghanistan eller i vart fall en fortsättning av rådande nuläge. Det finns dock ett antal osäkerhetsfaktorer som medför att läget är svårbedömt och att situationen snabbt skulle kunna förvärras.”

Trots Migrationsverkets avslutande analys, FN:s beskrivning av säkerhetsläget och Amnesty internationals vädjan att inte utvisa till Afghanistan bedömer Migrationsverket att det finns säkra områden, nämligen i Kabul, Herat och Mazar-e Sharif, som afghaner kan fly till istället för att söka asyl i Sverige. Men de eskalerande terroristattackerna, både av talibaner och Daesh/IS, tyder på ett allt sämre läge även i dessa områden. Det visar inte minst de senaste månadernas händelser i exempelvis Kabul.


Vilka säkra områden, frågar Mostafa Husseini och Narges som sittstrejkar på Medborgarplatsen.


”Vilka säkra områden?”

På Medborgarplatsen i Stockholm frågar Feministiskt perspektiv två ensamkommande från Afghanistan som deltar i sittstrejken, hur de beskriver säkerhetsläget i landet och i Kabul.

– Terrorattackerna i Kabul ökar för varje dag som går. I dag är det ännu värre än 2014 då jag flydde från Kabul. Det är förstås alltid lättare för de som är rika att klara sig, men inte för majoriteten av Kabulbor, säger Narges som inte vill uppge sitt efternamn.

Mostafa Husseini håller med om Narges beskrivning av det försämrade läget i Kabul och förklarar att särskilt hazarer är utsatta i hela landet. Själv är han från Wardak-provinsen där talibanerna härjar.

– Kabul har blivit ännu farligare än andra städer för de civila och nämner de senaste attackerna mot shiamuslimska moskéer, som har blivit måltavla för Daesh/IS som anser shiiterna vara avfällingar och därför förtjäna massmord.

Under fredagsbönen den 25 augusti gick Daesh/IS-terrorister in i shiamuslimernas stora moské i Kabul, enligt en del rapporter iklädda i polisuniformer. De sprängde moskén, tog gisslan och mördade 28 personer, bland dem barn. Attacken mot moskén i Kabul är den andra terrorattacken mot en shiamoské under augusti. Den 1 augusti gick en beväpnad man in i moskén i Herat på kvällen. Först sköt han folk och sedan sprängde han sig till döds. 29 dog i attacken.

I maj 2017 återvände Gulbuddin Hekmatyar, en av de mest ökända krigsherrarna kallad ”Kabuls slaktare”, tillsammans med sin milis till huvudstaden efter 20 år. Detta efter en överenskommelse med den afghanska regeringen, som hoppas på försoning med talibanerna. Talibanerna har dock åter blivit starkare och därför visar de inget större intresse för fredsförhandlingar. Lastbilsattacken den 31 maj 2017 bekräftade talibanernas ökade militära styrka. Landets mest bevakade område, det gröna området i Kabul där ambassader och utländska organisationer befinner sig, utsattes för en bombattack som lämnade 90 döda och 400 skadade.


Utvisningar förbereds

Mostafa Husseini riskerar utvisning. Han kom till Sverige när han var drygt 16 år, men nu när han fyller 18 säger Migrationsverket att han måste återvända.

– Min farbror som försörjer min familj efter min fars död ville att jag skulle gå med talibanerna. Om jag, som rymt från honom återvänder kommer jag att bli dödad.

Narges sänker rösten och viskar:

– Jag har inte fått besked än, men om de ska utvisa mig, tar jag livet av mig. Bättre att dö i Sverige än att återvända till Kabul och dö där.

”Det troligaste scenariot är dock enligt Lifos (Center för landinformation och landanalys inom migrationsområdet, ett opartiskt organ inom Migrationsverket, reds anm) bedömning i nuläget en fortsatt successiv försämring av situationen i landet”, skriver Migrationsverket i sin lägesanalys medan de förbereder utvisningsbeslut för tusentals unga afghaner till detta scenario.

Under 2016 fick cirka 2 100 afghanska ensamkommande barn och unga uppehållstillstånd i Sverige, drygt 600 fick avslag efter prövning av skyddsbehov. Siffrorna gäller de som bedömdes vara under 18 år när beslut fattades i asylärendet. Av samtliga afghanska asylsökande 2016 fick drygt 3 400 bifall och drygt 4 100 avslag, enligt Migrationsverket.

På sin hemsida skriver Migrationsverket: ”Om en person inte kan få skydd i Sverige ska den alltså återvända till sitt hemland – det här fallet Afghanistan. Detta kan bli aktuellt även om personen aldrig bott i landet. I de fall personen har rätt att vistas i ett annat land än det land den är medborgare i kan den ibland återvända dit istället för till landet där den är medborgare. Iran kan alltså vara ett alternativ att återvända till, men ofta har afghaner inte rätt att vistas där. När ett ensamkommande barn ska resa till sitt hemland krävs ett ordnat mottagande på plats, det vill säga att familj eller myndigheter tar emot vid ankomsten”.


Överenskommelse med förhinder

Enligt en överenskommelse mellan svenska Migrationsverket och den afghanska regeringen ska myndigheterna i Kabul erbjuda ett ordnat mottagande, söka upp de ensamkommande ungdomarnas familjer och stödja dem i återintegregingsprocessen.

Ungdomarna på sittstrejken vid Medborgarplatsen skrattar och tror inte att en av världens mest korrupta regeringar skulle bry sig om dessa löften. Narges undrar till och med om myndigheterna i Kabul inte blivit ”mutade för att skriva under ett sådant avtal”.

”Vi som jobbar i Afghanistan ser en stor risk att de som skickas tillbaka kommer tvingas tigga på gatan, finna sin försörjning i kriminella nätverk, rekryteras till armén eller beväpnade oppositionsgrupper”, skriver Peder Jonsson, ordförande, och Anna-Karin Johansson, generalsekreterare för Svenska Afghanistankommittén, i ett uttalande redan den 5 oktober 2016.

Den 21 augusti sade Hafiz Ahmad Miakhil, en talesperson för migrations- och återvändandeministeriet i Afghanistan, till Sveriges radio på persiska och dari att den afghanska regeringen står fast vid avtalet med Sverige, men uppfattar inte överenskommelsen gälla grupputvisning av afghaner.

– Det allt mer försämrade säkerhetsläget i Afghanistan har lett till att den afghanska myndigheten nu begär att Sverige omprövar asylsökande afghaners ansökningar.

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.