Urfolkskvinnors röster behövs när Trump-eran skakar Mexiko

2017-02-24 | Maxime Persdotter Wallström padlock

UTRIKES/INTERVJU

Congresso Nacional Indígena, den nationella kongressen för urfolk, beslutade i december att välja en kvinna till presidentkandidat i Mexikos presidentval 2018.
– Vi behöver höra deras röster, säger journalisten Laura Castellanos, som följt kampen för ursprungsfolkens rättigheter.

RELATERADE ARTIKLAR:

2017-05-30 | María De Jesús Patricio kandiderar för zapatisterna

2016-01-04 | Krav på grundlig utredning efter politiskt mord i Mexiko

2014-04-11 | Zapatistkvinnornas utmaning för stadsfeminismen

2012-06-13 | Vem ska kvinnorna i Mexiko rösta på?

Under hösten och vintern 2016 hölls två etapper av den nationella kongressen för ursprungsfolk i San Cristóbal de Las Casas, beläget i den mexikanska delstaten Chiapas. I kongressen medverkade representanter från över 500 urfolkssamfälligheter, från 43 urfolk. Med på kongressen fanns även representanter för zapatisterna i vänsterrörelsen Ejército Zapatista de Liberación Nacional (EZLN).

Under kongressen fattades beslut om bildandet av Consejo Indígena de Gobierno, ett ursprungfolkens regeringsråd. Rådet ska fungera som en parallell regering som representerar de mexikanska ursprungsfolken, oavsett vilken kandidat som vinner presidentvalet 2018. Därtill ska en presidentkandidat väljas ut – en kvinna från något av de medverkande ursprungsfolken. Kandidaten kommer att utses på rådet för ursprungsfolks första möte som hålls den 27-28 maj i år.

– Det är först då som vi kommer att veta vilka strategier och åtgärder som rådet kommer att driva. Men med all säkerhet kommer det att handla om ursprungsfolkens försvar av sina territorier och emot plundringen av deras naturresurser, säger Laura Castellanos, mexikansk frilansjournalist.

Ursprungsfolkens motstånd växer

Laura Castellanos har under många år följt rörelsen för kvinnors och ursprungsfolks rättigheter. Hon har bland annat gjort sig känd för en av de sista intervjuerna med den mytomspunne Subcomandante Marcos, zapatisternas tidigare ledare. Hon menar bildandet av ett regeringsråd för ursprungsfolk, som förvånad många, är en reaktion mot det politiska systemet och de etablerade partierna i landet – som många gånger har utnyttjat ursprungsfolken.

– Men vi får inte glömma att många ursprungsfolk finns representerade i de politiska partierna och att de försetts med vissa statliga program, bland annat för bostäder och livsmedel, för att partierna ska få deras röster i valtider. Så det finns de som inte vill förlora dessa program, vilket används för att hota de ursprungsgrupper som stöttar zapatisterna, säger Laura Castellanos.

Trots detta så ser hon att motståndet växer:

– Genom nyliberala megaprojekt såsom ökad gruvdrift och dammbyggen så har man lagt beslag på ursprungsfolks territorium i jakten på deras naturresurser vilket har lett till att fler ursprungsfolk tvingats försvarar sina områden.

Varför en kvinna ska väljas till kandidat är ännu inte uttalat. Däremot har representanter från ursprungsfolksrörelsen upprepade gånger uttryck upprördhet gällande våld mot kvinnor och de ökade antalet könsrelaterade mord på kvinnor i landet.

– Jag tolkar verkligen förslaget som ett krav på kvinnors rättigheter i landet, säger Laura Castellanos.

Kritik mot urfolkskandidat

Reaktionerna på kongressens besked har varit otaliga och högljudda. Många är som Laura Castellanos positiva och ser fram emot beskedet som väntas i maj. Men kritiken har inte låtit vänta på sig. Rasistiska åsikter och åsikter som uttrycker klassförakt har kantat den offentliga diskussionen om nyheterna från kongressen.

Kritiska röster har även höjts i den mexikanska vänstern. Där är det främst de som stöttar presidentkandidaten Andrés Manuel López Obrador från partiet Movimiento Regeneración Nacional (Morena) som är negativa till kongressens beslut. López Obrador förlorade i valet 2006, vilket av vissa skylldes på zapatisternas ”La otra campaña”, den andra kampanjen. Kampanjen kritiserade alla presidentkandidater i valet men syftade främst till att skapa ett nätverk mellan grupper som arbetade för minoriteters rättigheter. Nu har kritiken återuppstått och rörelsen för ursprungsfolks rättigheter beskylls från att stjäla röster från partiet och äventyra deras möjlighet att vinna valet.

Ännu är det oklart om kandidaten kommer att registreras i det officiella presidentvalet eller om hon enbart kommer att verka som en symbolisk presidentkandidat. Detta kommer med största sannolikhet att klargöras i maj.

– Jag är glad över att få en presidentkandidat som är kvinna och från ett ursprungsfolk, oavsett om det är formellt eller symboliskt. Det mexikanska systemet är korrupt och nu mer än någonsin behöver vi visdomen från våra ursprungsfolk, och att synliggöra deras och zapatisternas agenda på en nationell nivå. säger Laura Castellanos. Hon fortsätter:

– I vårt land som nu skakar, under USA:s president Donald Trumps era, så behöver vi höra deras röster.