Bild: Agneta Haugaard Farkhak

#dagboken: ”En pojke försöker säga att han kom från havet”

2017-01-20 | Freke Räihä padlock

EKONOMI/ARBETSLIVSDAGBOKEN

I veckans arbetslivsdagbok skriver poeten Freke Räihä tre dikter om tre arbetstillfällen på sitt arbete på hem för vård och boende.

Freke Räihä är poet och har även arbetat på Hem för vår och boende (HVB). Räihä debuterade 2001 och har gett ut ett dussin böcker. Poeten skriver också essä och kritik.


Del 1: Plötsligt blir jag ensam med tretton barn

Del 2: När jag kommer hem finns ingen energi kvar

Del 3: Mitt jobb är att överleva

Del 4: #dagboken: ”Jag känner mig fångad, som i en fälla”

Del 5: Nu sitter jag här med mitt löfte om att göra allt

Del 6: #dagboken: ”Mitt huvud är fullt av patienters berättelser”

Del 7: Ur hem för vård och boende

Del 8: Jag hinner aldrig ta rast

Del 9: Varken offer eller hjälte

Del 10: #dagboken: Ta bort marknadens skugga över skolan



FAKTA/#dagboken

I denna serie samlar vi berättelser ur det svenska arbetslivet. Vill du bidra med din historia? Läs mer här.

I det här mörkret, i de här kroppsdofterna

barnet ligger kvar i sängen när jag

väcker honom, väcker honom, igen väcker honom

– skakar liv i honom; han skakar, men

nästan hela världen säger att:

barn ska skyddas mot krig och att

inget barn får användas som soldat

En pojke kan säga att: om han inte ville dö

han var tvungen att fly

En pojke försöker säga att han kom från havet –

att han burit hand

Han säger det långt senare,

med ett förtroende jag inte kan bryta ned


*

Fläkt- och trafikljud genomsyrar småstaden –

människornas språk och rörelseljud

– några barn avviker under oklara omständigheter

Jag går av arbetspasset långt efter att mörkret har fallit,

innan barnen lokaliserats,

femtiotvå minuter senare går bussen, ljuden slutar inte,

betraktar passerandet av busshållplatser

– sedan hur barnen som avvek

hoppar av samma buss mitt ute i mörkret, osedda

Och alfabetet i detta är ett sakalfabet och

Eva-Stina Byggmästar säger att ”bokstäverna, är ju inte ensamma”

därför att de är i orden i sakerna i barnen i skriften –

är i varandra


*

Överallt bildas det köbildningar och äpplen och

han sa: ”de sa till mig – ha tålamod”

och äpplen faller och drar åt sig fluga, geting, fågel –

Kön måste följas tills den tar slut,

frågar mig varför jag fortsätter –

varför är det inte bara barnens röster, varför måste jag

är det flykten i blodet

Och du behöver ett permanent uppehållstillstånd för att

få gå till en tandläkare, för att det ska gå

för att slippa smärtan och inte äta

Och att skriva om det är att återleva det och

min blick mot himlen och pojkarna

kan komma att skickas mot döden med de andra

Verktyg

Skriv ut

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.

annons: