Till grund för utredningens förslag ligger en rad forskningsrapporter, bland annat en medborgarundersökning där 43 procent av de som svarade anser sig vara underinformerade i lokala frågor och bara 16 procent tar del av lokala nyheter. Det ligger i linje med färsk statistik från Institutet för mediestudier som visar att var åttonde kommun i dag saknar kontinuerlig journalistisk bevakning.
Utredningen som regeringens särskilda utredare Anette Novak nu lämnat över till ansvariga ministern Alice Bah Kuhnke innehåller därför ett förslag på extra stöd till underbevakade områden, och det behöver inte bara vara geografiskt. Utredningen vill se lägre tröskelvillkor för nystartade medier och medier till det samiska folket samt förslag för förbättrad tillgänglighet. Samtidigt som fler aktörer kan bli aktuella för mediestöd föreslås kraven på de som tar emot stödet fler: förutom ansvarig utgivare ska minst 60 procent redaktionellt och 20 procent egenproducerat innehåll krävas.
Enligt medborgarundersökningen är intresset för att betala för journalistik relativt stort och störst bland kvinnor.
– Ungefär hälften är beredda att betala för kvalitativa nyheter. Kvinnor är mer benägna att betala än män, säger Anette Novak.
Men så som marknaden för journalistik utvecklat sig tror Novak inte att den föreslagna ramen för mediestödet, som föreslås öka med 165 miljoner kronor till år 2020 då totala ramen ska vara 732,1 miljoner kronor, räcker. Därför föreslår Anette Novak också en ny mediefinansieringsutredning som söker alternativa intäktskällor. Och utredningen har redan mött kritik för att viktiga frågor skjuts framåt ytterligare.
Femton förlorade år
Feministiskt perspektivs chefredaktör Anna-Klara Bratt välkomnar många av Medieutredningens slutsater och menar att den tagit sin uppgift på stort allvar. Inte minst att den konsekvent utgått ifrån ett medborgarperspektiv vilket provocerar dem som istället sätter själva branschen i centrum:
– Medborgarperspektivet borde ha en framträdande roll inom alla politikområden. Här får det närmast ett nyhetsvärde. Att de också sänker trösklarna för nya aktörer är inte en minut för tidigt. I många avseenden bilägger vi femton förlorade år ur demokratisk, publicistisk synvinkel, även om det inte bara är politikens fel. Det har cirkulerat uppgifter om att vem som helst nu ska kunna erhålla presstöd, men tvärtemot kan man säga att det ansvariga utgivarskapet tar ett steg in i den digitala världen – det kan bara välkomnas.
Bratt är också positivt överraskad över hur utredningen hanterat frågor som rör demokratin och journalistikens uppgift:
– Grundtonen i utredningen lägger ett demokratiskt golv som vi tydligt saknat de senaste åren. Enligt förslaget ska det exempelvis inte längre vara möjligt att erhålla presstöd för demokratifientlig och rasistisk åsiktsjournalistik eller renodlade falsarier. Det här var ju en av de stötestenar som både utredningar och nämnder gått bet på tidigare. De grundläggande demokratiska kontrakten ska gälla när man erhåller statsbidrag, det är ju helt rimligt.
För Feministiskt perspektiv var det flera goda nyheter, inte minst att stödet föreslås bli teknikneutralt:
– Äntligen, får jag väl säga! Det har känts direkt plågsamt att ljud, rörlig bild, möjligheten till direktsändning eller ens enkla poddsändningar legat utanför vad som kan finansieras med presstödet. Det verkar också som om även renodlade webbtidningar från och med 2018 ska kunna få utvecklingsstöd. Allt annat hade varit oacceptabelt.
Hoppas medborgarperspektivet håller
Bratt menar att utredningen har tagit de stora demokratiska frågorna på allvar, såsom att utredningen lyfter de ökande hoten mot journalister, eller håller den statliga inblandningen på armslängds avstånd, men att mycket konkret arbete återstår.
– Inte minst hur vikta, mäta och avgöra vad som är kvalitetsjournalistik. Eller hur man tänker sig att kompensera för att egenfinansieringen tas bort. Det är ganska mycket pengar vi talar om. Eller hur man ringar in vad som i utredningen beskrivs som vita fläckar, underbevakade delar av samhället. Många uppfattar det säkert som landsbygd men det kan lika gärna vara förorter, kommunöverskridande lokalpress eller rikstäckande funkispress. Att branschföreträdare snarare än politiker enligt utredningen föreslås råda över detta är utmanande så till vida att det är branschen som har gått bet på just det samma, de obevakade delarna av samhället.
Frågan som blev hängande i luften är den om momsen, som är högre på digitala medier. Medieutredningen föreslår en harmonisering pappersmedier, men menar att frågan hör hemma i en annan utredning.
– Ja, det känns lite tröstlöst. Den högre momsen har en bromsande effekt på mediebranschens utveckling, så är det. Nog hör frågan hemma i en medieutredning i allra högsta grad. Men det är också sant att sådant som bredband över hela landet handlar om grundläggande infrastruktur i dag snarare än mediestödskriterier, så jag håller med Anette Novak om att många av frågorna som utretts har bäring på fler områden än medie- och kultursektorn.
Kulturminister Alice Bah Kuhnke lovade att agera skyndsamt och hoppas ha en ny mediepolitik på bordet redan 1 januari 2018.
– Det är positivt att de avser att agera skyndsamt, hoppas nu att medborgarperspektivet håller hela vägen genom riksdagen.
Följ oss
Gå till sidtoppen
MEST KOMMENTERAT
SENASTE KOMMENTARERNA
Om Var Grupp 8 en feministisk organisation?
Om #bildskolan 21: Att äta Den Andre
Om #bildskolan 21: Att äta Den Andre
Om Porr handlar om betalda övergrepp
Om Nobels fredspris till kampanj för att avskaffa kärnvapen
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
Om Rödgrönt ointresse för fred och nedrustning borde oroa många
Om Var inte målet att vi skulle jobba mindre?
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
Om Feministiskt perspektiv öppnar arkivet och startar på nytt!
MEST LÄST