Josefine Jacobsson

Tidningsutgivare okunniga om jämställdhetsåtaganden

2016-09-30 | Jenny Rönngren padlock

KULTUR

Endast en av tio tidningsutgivare känner till de globala åtaganden som finns kring medier och jämställdhet. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet. Trots okunskapen finns ett motstånd mot initiativ från utomstående, vilket rapportförfattaren Josefine Jacobsson finner paradoxalt:
– Tidningshusen måste hitta nya affärslösningar för att överleva och en inkluderande journalistik som attraherar fler läsargrupper borde vara en självklarhet.

RELATERADE ARTIKLAR:

2015-06-23 | Dags att genusgranska mediernas innehåll

2015-06-02 | Latinamerika först med regional allians för jämställda medier

2015-03-27 | Pekingplattformens minst efterlevda åtagande

2015-03-27 | #peking+20: Plattformen kan användas mycket mer

2013-07-19 | Jämställda medier högt på global demokratiagenda

Closing the Gap av Josefine Jacobsson, School of Global Studies vid Göteborgs universitet.

Det var under FN:s stora kvinnokonferens 1995 som den så kallade Pekingplattformen antogs, med tolv prioriterade områden för att nå målen i kvinnokonventionen. Ett av de prioriterade områdena är medierna och enligt handlingsplanen åtar sig FN:s medlemsländer att öka kvinnors tillgång till och inflytande över medier och nya teknologier samt främja balanserade och ickestereotypa skildringar.

Sverige var första land att ratificera kvinnokonventionen 1980, men även tidigare studier har visat på stor okunskap om de åtaganden denna innebär. Konsekvensen är att Pekingplattformen underutnyttjas som verktyg för att uppnå jämställdhet. Journalisten och kommunikatören Josefine Jacobsson kan nu konstatera svart på vitt att detta även gäller medierna.

Som medförfattare till den svenska delen av den globala nyhetsstudien Global Media Monitoring Project (GMMP), Räkna med kvinnor 2015, visade hon att kvinnors representation i det svenska nyhetsflödet stagnerat kring 30 procent och att nyhetsmedier i länder som Rumänien, Pakistan och Peru nu kan uppvisa en bättre könsbalans. Under sin nyligen avslutade masterutbildning i mänskliga rättigheter vid Göteborgs universitet valde Jacobsson att ta reda på mer. Hennes masteruppsats Closing the Gap bygger på djupintervjuer med ledningsgruppsrepresentanter från de största tidningshusen i Sverige.

– Jag var fascinerad av den ojämna könsfördelningen i svenska medier, dels med tanke på att jag själv jobbat som journalist och inte hade samma självbild, dels med tanke på att det svenska samhället ändå har kommit relativt långt vad gäller jämställdhet mellan könen på en strukturell nivå. Jag ville därför diskutera frågan med de som ytterst ansvarar för nyhetsinnehållet, istället för att bara peka ut dem som syndabockar, säger hon.

Ointresse och motstånd

Analysen ger en fingervisning om hur svårt det är att bryta invanda mönster både i organisation och nyhetsproduktion. Enligt Josefine Jacobssons studie finns en stor genusmedvetenhet i svenska tidningshus och återkommande försök görs för att komma åt den ojämna könsfördelningen, såväl vad gäller arbetsfördelning som nyhetsinnehåll. Ett problem är redaktionerna är hårt pressade i dag och det saknas både tid och resurser till förändringsarbete.

Ändå är mediebranschen inte öppen för utomstående initiativ. Exempel på vad som finns att tillgå är de rekommendationer Europarådet för de mänskliga rättigheterna har tagit fram för hur målen i Pekingplattformen kan uppnås och den globala allians för jämställda medier, GAMAG, som FN:s utbildningsorgan Unesco tog initiativ till 2013 för att möjliggöra samverkan mellan medieorganisationer, fackförbund och forskare för att komma till rätta med kvinnors underrepresentation i nyhetsmedierna. I Agenda 2030, FN:s nya hållbarhetsmål som antogs 2015, ingår också medierna i delmål fem om jämställdhet.

Som motiv till ointresset angavs att den fria pressen ska stå fri från utomstående påtryckningar. Två citat ur Closing the Gap:

[...] alla externa försök att påverka vår nyhetsvärdering skulle tvärtom backfira, tror jag, ganska mycket.

Jag tror att det [kunskap om globala åtaganden] hade lett till otroligt relevanta och bra diskussioner. Sen finns det ju nånting i yttrandefrihet och att man som ansvarig utgivare själv bestämmer vad som ska stå och inte stå i ens publikation. Att vi generellt sett är lite avogt inställda till regleringar av den friheten, även om det är, som i det här fallet, av godo.

I dagens alltmer kommersialiserade medielandskap, där annonsörer och politiska aktörer i stor utsträckning sätter nyhetsagendan, är inställningen paradoxal menar Josefine Jacobsson.

– Tidningshusen måste hitta nya affärslösningar för att överleva och en inkluderande journalistik som attraherar fler läsargrupper borde vara en självklarhet. Därför tror jag att medierna har mycket att vinna på att ta del av de globala riktlinjer som finns, aktuell forskning på området och framgångsexempel i branschen.