Bild: Sholeh Irani

Våldet ännu utbrett 14 år efter mordet på Fadime Sahindal

2016-01-22 | Sholeh Irani padlock

INRIKES

Under veckan har flera organisationer uppmärksammat årsdagen av mordet på Fadime Sahindal (1975-2002) och hedrat hennes minne och kamp i olika städer runt i Sverige. Bland annat har Varken hora eller kuvad (VHEK), Norrköpings tjejjour, Riksorganisationen glöm aldrig Pela och Fadime (GAPF) och Terrafem hållit manifestationer, gala och seminarier om våld i hemmet och hedersrelaterat våld.

RELATERADE ARTIKLAR:

2016-01-21 Terrafem på Fadimedagen: ”Bortförklara inte våldet”

2015-01-21 #fadimedagen: Ministerns mission slutade på Berns

2014-01-31 Religionen som frigörande eller tvingande kraft

Den 21 januari 2016 var det 14 år sedan Fadime Sahindal, 26 år gammal, mördades av sin far i Uppsala. På torsdagen anordnade Terrafem och Kruton, Stockholms stads skyddade boende och öppenvård, sina årliga konferens till minne av Fadime Sahindal. På konferensen uppmärksammades och synliggjordes våldsutsatta kvinnors och barns situation med fokus på unga våldsutsatta med utländsk bakgrund. Flera organisationer som arbetar med skyddade boenden samt Socialstyrelsen redovisade sina verksamheter och presenterade nya förslag. Bland talarna fanns även juris doktor Jenny Westerstrand, Olle Burell (S) skolborgarråd i Stockholms stad samt Anna Rantala Bonnier (Fi) gruppledare i socialnämnden i Stockholm.

Terrafems dagskonferensen leddes av Alexandra Pascalidou, som berättade att hon själv upplevt våld i hemmet. Även Soma Amin, skolpsykolog och socialdemokratisk kommunalpolitiker, berättade i sitt tal om egna erfarenheter av våld i hemmet.

– Det är första gången jag talar om detta offentligt. Det är svårt att erkänna att ha varit ett brottsoffer för våld i hemmet när man själv uppfattas som en symbol för kvinnors och barns frigörelse och utbildar andra om våldet som drabbar kvinnor och barn.

– Vem som helst kan hamna där jag hamnade, våldet kan drabba vem som helst.

Amin menade att de våldsutsatta ofta normaliserar sin utsatthet och det handlar om en komplex process som kan drabba även ytterst starka kvinnor.

Barnens utsatthet

Vidare talade Soma Amin om barnens enorma utsatthet i familjer där våld förekommer. Hon förklarade att fenomenet ”hemmasittande barn”, barn som vägrar gå i skolan, i en del fall kan handla om barn som lever med våldsamma förhållanden hemma.

– De känner sig ansvariga för att ta hand om familjen och mamman, dessa barn är styrda av oro, de är oroliga för sin mor och tror genom att stanna hemma kan de ha kontroll över situationen.

Amin betonade även vikten av att särskilja olika former av våld och kalla dem för vad de egentligen är.

– Hedersvåld är en komplex mångsidig form av våldsutövning. Det är viktigt att ha ett ord som beskriver processen för att kunna förstå det.

Soma Amin.

Vidar Vetterfalk från Män för Jämställdhet som tidigare under flera år arbetat med män kring hedersrelaterade våld, genom det nedlagda projektet Dialogprogrammet, tyckte att samhällsdebatten inte har förändrats mycket sedan början av 2000-talet. Det är viktigt att inte svika de utsatta för hedersrelaterat våld och dess budbärare inte anklagas för rasism, ansåg Vetterfalk.

Krutons representanter redovisade för sin verksamhet och betonade behovet av långsiktigt stöd för personer utsatta för hedersrelaterade våld, däribland hbtq-personer. Kruton har även skyddslägenheter i öppenvård. Under det senaste året fick åtta kvinnor, tre män och en transperson skydd i deras boenden. En viktig åtgärd är att skapa nya trygga nätverk för dem som tvingas bryta helt med sina familjer och tidigare umgängeskretsar.

– Var femte kvinna utsätts för sexuellt våld under sin livstid, berättade Åsa Witkowski, verksamhetschef för Nationell Center för Kvinnofrid. Mörkertalet om utsatta kvinnor kan vara betydligt större, enligt Witkowski som bedömer att polisanmälningar handlar om runt 8-10 procent av det totala sexuella våldet.

– Hur kan samhället ge stöd till våldsutsatta kvinnor? Samverkan mellan socialtjänst, polis hälso- och sjukvård samt frivilligorganisationer är ofta en förutsättning för att kunna ge enskilda personer ett fullgott stöd, sade Åsa Witkowski.

Stockholms stads nyligen inrättade råd för mänskliga rättigheter uppmärksammade dagen med ett uttalande om rätten till frihet från våld och skriver bland annat:

”Stockholms stad har en nolltolerans mot våld. För att förebygga våld och förtryck i namn av heder ska staden stärka kunskaperna om hur våldet kan upptäckas och förebyggas. I det förebyggande arbetet är det viktigt att stärka unga, genom att implementera rättigheter och att förändra normer kring maskulinitet och heder.”