Ett tusental skor ut på Place de la République där den tidigare planerade klimatmarschen skulle avgått.

Bild: André Larsson

#cop21: ”Det är vår framtid det handlar om”

2015-12-01 | André Larsson , Kitty Ehn padlock

UTRIKES

FN:s klimatmöte, COP21, har öppnat i ett avspärrat Paris med begränsade möjligheter för civilsamhället att delta. I dag, måndag, närvarar bland andra USA:s president Barack Obama och Sveriges statsminister Stefan Löfven. Ledare från 147 av världens länder ska under två veckor försöka enas om ett gemensamt klimatavtal de alla kan ställa sig bakom. Förväntningarna om att nå ett avtal är högre än vid tidigare möten men många befarar att åtagandena blir otillräckliga. André Larsson och Kitty Ehn rapporterar från Paris.

FAKTA/Klimatmobilisering:

Enligt Avaaz är helgens globala klimatmarsch, som ägde rum i olika delar av världen, den största mobiliseringen kring klimatfrågan i mänsklighetens historia. 785 000 människor i 175 länder deltog i rekordmarschen: Largest climate mobilisation in history

RELATERADE ARTIKLAR:

2015-11-30 | #cop21: Barn kräver stopp för den globala uppvärmningen

2015-11-28 | #cop21: Klimaträttvisa kräver intersektionella mobiliseringar

2015-11-27 | #cop21: Allvarliga hot mot världens miljöjournalister i världen

2015-11-26 | #cop21: Varför inte be medborgarna om hjälp?

2015-11-06 | #cop21: Deras hopp står till Paris

2015-10-20 | #cop21: Sveriges kvinnolobby kräver feministisk klimatpolitik

2015-10-12 | Inget utrymme för pessimism inför klimattoppmötet i Paris

2015-04-21 | Upp till kamp för en feministisk klimatpolitik!

2014-09-12 | Alarmerande rapport om växthusgashalterna

2014-03-26 | Män bromsar miljöarbetet i EU

2014-03-14 | Ett feministiskt samhälle för framtiden

Toppklimamötet tar plats i en del av en flygplats 115 km norr om Paris i arbetsklassförorten Le Bourget. Överallt är gator avspärrade och poliser finns vid varje gathörn. Konferenområdet är helt avspärrat för allmänheten. Efter terrordåden i Paris för bara två veckor sedan har säkerheten varit maximerad, runt om i Paris såväl som runt klimatmötet.

Clément Nicole bor i centrala Le Bourget och känner ett stort obehag av alla beväpnade poliser och helikoptrar som flyger över förorten. Samtidigt förstår hon att de behövs, särskilt idag när alla medverkande länders ledare närvarar.

– Jag har nog aldrig varit så nervös tidigare när jag promenerat till jobbet. Samtidigt måste det här mötet ske. Världen är i fara om vi inte gör någonting så jag är glad att de inte bestämde att ställa in det efter terrorattackerna, berättar Clément och fortsätter.

– Jag är dock skeptisk till om politikerna kommer kunna fatta de beslut som behövs fattas. Klimatet är inte prioriterat. Det finns så många andra kriser runt om i världen som ses som viktigare även om de aldrig kan jämföras med klimatfrågan som kommer påverka oss alla. Detta är vår generations stora ödesfråga.

Clément Nicole ser klimatmötet som den avgörande frågan för mänskligheten.

Gatorna runt om Le Bourget är i princip folktomma och fulla av avspärrningar.

Området kring konferenscentret är avspärrade och överallt syns tungt beväpnade poliser.

Protesterna

Igår, 29 november, var en marsch planerad genom centrala Paris där hundratusentals personer väntades delta. Efter terrorattackerna ställdes marschen in på order av myndigheterna då ett tre månader långt undantagstillstånd utlystes. Istället ställdes ett tusental skor ut på Place de la République där marschen skulle avgått från för att representera de fötter som skulle vandrat längs med Boulevard Voltaire för att visa sitt stöd till ett ambitiöst och bindande klimatavtal.

Efteråt bilades en flera kilometer lång mänsklig kedja där marschen skulle gått. Mwasi Christelle var en av många som erbjöd sig som en av tusentals länkar i kedjan.

– Det är synd att detta är det enda vi kan göra nu när den franska regeringen har utlyst undantagstillståndet. Samtidigt är det viktigt att vi gör det. Jag är särskilt glad att så många minoriteter deltar här. Vi måste synas och höras för vi har ingen som representerar oss inne i förhandlingarna, förklarar Mwasi.

På frågan om hon hoppas på ett avtal svarar hon: ”Jag hoppas, men jag tror inte.”

– Det är vi i arbetarklassen som drabbas hårdast. Här i Paris finns alla tunga industrier i arbetarklassområden. På grund av all förorening från dessa industrier har vi allt större hälsoproblem. Allt för att vi tillhör en viss klass. På samma sätt kan de fattiga i till exempel Västafrika inte fly när havsnivåerna stiger och hem förstörs. De rika kan ta sitt pick och pack och fly. Därför måste avtalet fokusera på klimaträttvisa. Så att avtalet inte än mer bidrar till att de rika blir än rikare och tryggare medan de redan utsatta får det allt svårare.

Mwasi Christelle stod igår tillsammans med tusentals andra i en mänsklig kedja längs med Boulevard Voltaire.

Engagerade unga

Safa’ Al Jayoussi, från Jordanien har länge varit engagerad i klimatfrågan. I dag driver hon en egen organisation, Indy Act, som var pådrivande i processen att tvinga länderna i Mellanöstern att ha en gemensam strategi inför klimatmötet.

– Jag tror främst vi behöver organisera oss för att någonting ska hända. De förslag som tas upp under förhandlingarna kommer inte räcka. Miljoner om inte miljarder människor kommer drabbas hårt. Vi ser redan hur det händer precis överallt på jorden. Vi behöver därför framförallt föra in andra perspektiv i förhandlingarna. Det är ju mest gamla män som sitter och förhandlar medan den stora klimatrörelsen ute i världen till största del består av oss unga. Vi som har förstått att det här berör oss alla, tillsammans, vare sig vi vill det eller inte. Vi måste tillsammans höras och lyssnas på för det är trots allt vår framtid det handlar om.