I förra veckan var jag som kommunpolitiker inbjuden till den omtalade boplatsen vid Sorgenfri. De boende önskade få svar från Malmö Stad kring planerna för marken och de ville öppna upp för en diskussion kring lösningar. Det var ett känslosamt möte med goda samtal. Jag lyssnade och de boende berättade om sina situationer och förhoppningar. När det var min tur att tala, berättade jag att Fi verkar för att Sverige släpper den felaktiga tolkning som våra kommuner i dag gör av socialtjänstlagen.
Jag tog upp att jag träffat Ann-Sofi Agnevik, juristen som ansvarat för att ta fram de riktlinjerna som SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) tagit fram till våra kommuner i skrivelsen Några juridiska frågor gällande utsatta EU-medborgare. Riktlinjer som jag menar har lett till att de nekas den hjälp de har rätt till.
I den står det nämligen att läsa att ”på senare år har framförallt rumänska romer, men även i viss mån medborgare från Bulgarien, kommit till olika städer i Sverige för att i första hand tigga” och “de som har kommit hit tycks inte ha haft som huvudsyfte att söka arbete här, utan försörjer sig genom att tigga”. Ett uttalande som går stick i stäv med vad gruppen själv säger är anledningen till att de är här.
Rapporter från kommuner runt om i landet visar att fattiga EU-medborgare uppger att de är här för att söka jobb, men att de i avsaknad av möjligheter tar till tiggeri. Därför frågade jag Agnevik när jag träffade henne på SKL, var hon fått tag på informationen om att fattiga EU-medborgare är här för att tigga. Hon svarade att det var vad hon, på avstånd hade uppfattat. Hon saknade med andra ord belägg för påståendet. Det stora problemet med att SKL hävdar att fattiga EU-medborgare primärt är här för att tigga är att det uteslutit dem från viktiga sociala tjänster. Dessutom har SKL:s direktiv fokus på rätten till bistånd, men förbiser utsatta EU-medborgares rätt till nödvändig samhällsinformation i enlighet med första paragrafen i socialtjänstlagens tredje kapitel. Den belyser socialnämndens ansvar att ge upplysningar, råd och stöd.
Utsatta EU-medborgare får ingen information om att de har möjlighet och rätt att skriva in sig på Arbetsförmedlingen och därmed få ett så kallat samordningsnummer. En rättighet som öppnar nya möjligheter för en hårt exkluderad och diskriminerad grupp. Därför berättade jag för dem på boplatsen vid Sorgenfri om dessa rättigheter och om hur vi aktivister med stor framgång skrivit in andra i deras situation på Arbetsförmedlingen. De boende sa att ingen hade berättat detta för dem tidigare.
Hitintills är hanteringen av situationen på boplatsen vid Sorgenfri en skam för en stad som säger sig stå upp för allas lika värde och värdighet. Fi hoppas tillsammans med de av er i kommunfullmäktige som också anser att Malmö Stad kan bättre, hitta lösningar vi kan vara stolta över. Först och främst behöver vi adressera den akuta och ohållbara situation på boplatsen vid Sorgenfri. Ett förslag är att vi anvisar dem med egna husvagnar till campingplatser och att vi hittar lämpliga lokaler för dem som sover i skjul eller utomhus.
För de av er som inte var där vill jag berätta att de boende själva uttryckte att de känner att de blir behandlade som hundar, att de dagligen drabbas av rasistiska påhopp och kränkningar. Att de lever med våld och hot om våld. Att de känner sig otrygga och att de är rädda att bli avhysta. Att de drömmer om en trygg plats, helst med tak, rinnande vatten och en dörr som går att låsa om sig. Det de ber om är att få sina grundläggande mänskliga rättigheter beaktade.
Hösten står för dörren och vintern närmar sig med stormsteg. För de av oss som står upp för allas lika värde måste det vara möjligt att enas kring en lägsta nivå som ger fattiga EU-medborgare tillgång till en varm och trygg sovplats, elektricitet och rinnande vatten.
1
Följ oss
Gå till sidtoppen
Ja, det är en skam för alla oss malmöbor. Tack för ditt arbete Katerin, du är så bra.