Sara Westerberg, Victoria Kawesa, Sarah Delshad, Helene Lööw.

Hatbrotten ökar i Sverige

2015-08-07 | Ina Blomster padlock

INRIKES

Fler än 6 200 polisanmälningar för hatbrott gjordes förra året, en ökning med 14 procent och den högsta siffran hittills. De allra flesta anmälningarna gällde brott med främlingsfientliga/rasistiska motiv. Det visar ny statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå.

FAKTA: Hatbrott

2014 gjordes 6 269 anmälningar med hatbrottsmotiv till polisen i Sverige.


Fördelat på motiv, förändring i procent gentemot 2013 inom parantes

  • Främlingsfientliga/rasistiska: 69 procent (+8)
  • Antisemitiska 4 procent (+38)
  • Islamofobiska 8 procent (+50)
  • Kristofobiska och andra antireligiösa 8 procent (+52)
  • Sexuell läggning 10 procent (+2 procent)
  • Transfobiska 1 procent (+60)

Vanligaste brottstyperna vid hatbrottsmotiv

  • Olaga hot och ofredande 43 procent
  • Våldsbrott 15 procent
  • Ärekränkning 14 procent
  • Hets mot folkgrupp 11 procent
  • Skadegörelse 7 procent
  • Klotter 4 procent
  • Olaga diskriminering 3 procent

Källa: Brå

– Troligtvis finns det fler och olika förklaringar till ökningen, säger Sara Westerberg som är utredare på Brå. Fler anmäler att de blivit utsatta för ett brott och polisens medvetenhet har ökat. Dessutom var 2014 ett valår där främlingsfientligheten fick fokus.

Stora händelser exempelvis upploppen i Kärrtorp där en antirasistisk demonstration attackerades av nazister i december 2013 kan också ha betydelse. Helene Lööw, historiker med inriktning på extremism och samhällsskydd, hänvisar också till förra sommarens uppmärksamhet kring antisemitismen i Malmö.

Hatbrottsanmälningarna med islamofobiska eller antisemitiska motiv har ökat med 50 respektive 38 procent jämfört med 2013.

– Kvinnor utsätts i högre grad av antireligiösa hatbrott medan män oftare utsätts för homofoba, säger Sara Westerberg, och kvinnor som bär slöja är extra utsatta.

Sarah Delshad som bland mycket annat är grundare av Muslimska feminister tror att en förklaring kan vara den nära nog ensidigt mörka rapporteringen om muslimer, exempelvis terrororganisationen IS. Men också att den beslöjade kvinnan blir symbol för, eller en manifestation av islam.

– En nära vän till mig som är av afrikanskt ursprung och beslöjad muslim tycker att samhällsklimatet blivit mycket råare de senaste åren. Hon blev under kort tid utsatt för två grova hatbrott och har blivit betydligt vaksammare, mer observant på andra personer och hur de rör sig.

Enligt Sarah Delshad kan män som attackerat muslimska kvinnor efteråt ge som förklaring att "hon måste befrias från förtryck". Vilket förstås är dubbelt märkligt.

– Kvinnorna blir utsatta för brott dels i det att de är kvinnor, dels att de är muslimer, säger hon. Vad man måste komma ihåg är att frihet och förtryck kan manifisteras på olika sätt. Att vara beslöjad muslimsk kvinna är inte synonymt med att vara ofri.


Brottsoffren

Att bli utsatt för brott för att man i klädsel eller på annat sett visar sin tro är extra traumatiskt.

– Forskning visar att återhämtningen för de brottsoffren ofta tar extra lång tid, säger historikern Helene Lööw. Det är inte jag som person som blivit utsatt utan jag som symbol för något, själva min identitet.

De här brotten sker oprovocerat, på offentliga platser och av för offret okända gärningsmän. Enligt internationell forskning oftast av unga män i grupp.

– Det kan också vara återkommande trakasserier, säger Helene Lööw, statistiken visar bara anmälan. Och troligtvis anmäler få varje enskild händelse. Inte sällan finns det också känslor av både skuld och skam hos offret.

Även de kristofoba hatbrotten har ökat med 50 procent. Hälften av brotten består av skadegörelse mot kyrkor, kyrkogårdar eller församlingshem, hälften av trakasserier mot enskilda personer. När motivet är islamofobiskt handlar det oftast om ofredande och olaga hot.


Afrosvenskar mest utsatta

4 300 anmälningar har rasistiska/främlingsfientliga motiv. Av dem är 1 000 av anmälningarna afrofobiska och knappt 300 antiromska.

Feministiskt perspektiv har tidigare rapporterat om att afrosvenskar är den minoritetsgrupp som är mest utsatta för hatbrott och att även här är kvinnorna extra utsatta bland annat av exotifiering och objektifiering.

Victoria Kawesa, doktorand vid Linköpings universitet har särskilt lyft fram situationen för kvinnor som bär slöja. De är än mer utsatta för våldshandlingar och diskriminering i det offentliga rummet:

– Situationen för somaliska kvinnor är allvarlig, alla vi har pratat med säger att de har blivit utsatta för diskriminering. Flera kvinnor vittnar om att människor på stan kommit fram och försökt dra av dem slöjorna, sade hon till Feministiskt Perspektiv.

– Anmälningarna med antiromska motiv har ökat betydligt, säger Sara Westerberg på Brå. Det är en grupp som troligtvis sällan anmäler att de utsatts för brott och det är möjligt att anmälaren är någon annan än offret.

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.

annons: