Victoria Kawesa, en av författarna bakom kartläggningen om afrosvenskarna situation i Sverige.

Första rapporten om afrofobi överlämnad till regeringen

2014-02-05 | Matilda Otterstam padlock 1

INRIKES

Afrosvenskar är den minoritetsgrupp som är mest utsatt för hatbrott. Nu har den första rapporten över afrosvenskarnas situation lämnats till regeringen, en rapport som visar en vardag fylld av diskriminering och fientlighet mot svarta. Victoria Kawesa berättar.

Här hittar du rapporten.

Under måndagen överlämnade Mångkulturellt centrum sin kartläggning och kunskapsöversikt över afrofobi och afrosvenskarnas situation i Sverige. Rapporten överlämnades till Arbetsmarknadsdepartementet och var gjord på uppdrag av integrationsminister Erik Ullenhag. Det är den första regeringsrapporten om afrofobi som gjorts i Sverige.

– I rapporten finns berättelser om hur afrosvenska kvinnor utsätts för intersektionellt förtryck, alltså samverkande maktstrukturer i vardagen som påverkar dem, säger Victoria Kawesa, doktorand vid Linköpings universitet, som tillsammans med Tobias Hübinette, docent och forskare vid Mångkulturellt centrum, och Samson Beshir, redaktör för Afrosvenskarnas riksförbunds alternativrapport till FN:s rasdiskrimineringskommitté, har skrivit rapporten.

Många av berättelserna handlar om hur afrosvenska kvinnor blir utsatta för exotifiering och objektifiering. En kvinna berättar om hur en man ur kommunfullmäktige ringde upp henne för att fråga om hon kunde förse honom med svarta kvinnor, en annan kvinna som jobbar som festarrangör berättade om hur kunder kunde ringa och fråga om svarta kvinnor ingår i priset.

– Det handlar om exotifiering av svarta kvinnor, där deras kroppar ska vara tillgängliga för den vita mannen. Det är många kvinnor som vittnar om det här, säger Victoria Kawesa.

Hon menar att man kan dra paralleller till den exotifiering som sker med asiatiska kvinnor.

– Allt man ser är tillgängliga kroppar. Samtidigt glöms ofta svarta kvinnor bort som grupp när vi pratar om genus och sexuellt våld, menar Victoria Kawesa.

Hon lyfter särskilt kvinnorna som bär slöja. De är ännu mer utsatta för våldshandlingar och diskriminering i det offentliga rummet:

– Situationen för somaliska kvinnor är allvarlig, alla vi har pratat med säger att de har blivit utsatta för diskriminering. Flera kvinnor vittnar om att människor på stan kommit fram och försökt dra av dem slöjorna.


Praktiserar färgblindhet

Rapporten tar även upp afrosvenska mäns utsatthet för våld i det offentliga rummet och hur de inte blir trodda av polisen. Också barn blir ständigt utsatta för rasism och diskriminering, något som lärarna oftast inte tar på allvar på grund av bristande utbildning och kunskap.

– Här i Sverige så praktiserar man färgblindhet. De finns de lärare som frågar varför barnen blir upprörda och säger sedan ”jag ser ingen färg, det spelar ingen roll vilken färg du har, du är värdefull ändå”. Man vidtar inte åtgärder och lyfter inte fram barnet som är utsatt. Barnet får bära både skuld och skam, berättar Victoria Kawesa.

Att det inte görs några ordentliga undersökningar om hatbrott mot afrosvenskar är problematiskt. Generellt sett har hatbrott sjunkit med 6 procent i Sverige, men just hatbrott mot afrosvenskar har ökat med 24 procent de senaste fyra åren. Kawesa säger att det är något som får väldigt lite uppmärksamhet. Ett ständigt problem är den vithetsnorm som råder i det svenska samhället.

– Till slut handlar allt om kolonial uteslutning av svarta. Det finns en norm som är starkt kopplad till vita kroppar där andra inte får plats. Speciellt svarta människor kan aldrig komma in i det rummet, det spelar ingen roll hur länge du bor här, säger Victoria Kawesa.


Öka kunskapen och samarbetet

Victoria Kawesa hoppas att rapporten ska leda till förändring för den afrosvenska gruppen i vardagen. Framförallt vill Kawesa att kunskapen om rasismen mot afrosvenskar ska nå ut till arbetsgivare. Hon lyfter också betydelsen av att de hatbrottsjourer som finns runt om i landet måste börja samarbeta med den afrosvenska gruppen. Det skulle kunna innebära att fler vågar anmäla hatbrott. För att motverka diskriminering i skolan borde Barn- och elevombudet tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen lyfta fram frågan mer om hur afrosvenska barn behandlas. Man måste ta reda på vilka sorts kränkningar som sker för att kunna sätta in specifika åtgärder.

– Det går sakta men säkert framåt. Det här arbetet förbättrar samhället, förbättrar man för de utsatta förbättrar man för alla, säger Victoria Kawesa.

Verktyg


Skriv ut

Kommentarer


20150213 - Sara Andreasson

Länken till rapporten verkar inte fungera?

Du måste vara inloggad för att kunna lämna en kommentar.

annons: