Filippinernas fredsavtal inleder hoppingivande process

2015-07-21 | Gordana Malešević padlock

UTRIKES/ANALYS

Kvinnor har ofta en central roll i det lokala fredsbygget men deras deltagande på nationell nivå motarbetas världen över. Det finns dock undantag – Miriam Coronel-Ferrer, chefsförhandlare för fredsavtalet mellan den filippinska regeringen och Moros islamiska befrielsegrupp (Milf).

RELATERADE ARTIKLAR

2015-07-17 Liza Maza stoppad från att vittna vid offentlig tribunal i USA

2015-02-06 Filippinernas kvinnoparti kämpar mot fattigdom

2015-02-05 Sjuksköterskors migration en skev investering

Miriam Coronel-Ferrer är professor i statsvetenskap och den första kvinnan i världen som har signerat ett omfattande fredsavtal i modern tid. Enligt många fredsforskare är avtalet början till den kanske mest hoppingivande fredsprocessen de senaste åren.

Över 90 procent av Filippinernas befolkning är kristen, till följd av spanskt och amerikanskt styre av landet. Cirka 5 procent är muslimer vilka framförallt lever på ön Mindanao. Trots att det finns gott om olja och naturgas i området är Mindanao den mest underutvecklade regionen i landet. Lite, om något alls, av naturresursutvinningen har kommit ursprungsbefolkningarna i Mindanao tillgodo. Regeringen har investerat mycket lite pengar i området och till följd av detta lever många i fattigdom. Sedan 1970-talet har olika muslimska separatistgrupper kämpat för en självständig stat i Mindanao. Det har kommit att bli en av de längsta och dödligaste konflikterna i Asien och det är således en stor bedrift att efter 40 år av väpnad konflikt, och flera försök att sluta fred, ha nått en fredsuppgörelse.

Enligt fredsavtalet, som skrevs under av filippinska regeringen och Milf i oktober 2012 och fick sitt sista tillägg i mars 2014, skall ett område kallat Bangsamoro (morernas nation) grundas i Mindanao och till viss del styras av ett regionalt parlament. Avtalet innebär även att naturtillgångarna stannar i regionen, att området får sin egen polisstyrka och att sharialagstiftning får införas.

Avtalet gav hopp

Till historien om fredsuppgörelsen hör att Miriam Coronel-Ferrer inte har talat så mycket om, men arbetat desto mer i enlighet med, principen om alla berördas rätt till representation i fredsprocessen. I arbetet med att ta fram Bangsamoros grundlag valde Miriam Coronel-Ferrer och Milf:s chefsförhandlare Mohagher Iqbal till exempel att ta hjälp av juristerna Anna Tarhata Basman och Johaira Wahab, båda under trettio år och morer.

Johaira Wahab blev sedermera chefsjurist och lade tillsammans med sina medarbetare fram det fredsavtal som efter nästan ett sekel av väpnade strider har skrivits på av den filippinska regeringen och Moros islamiska befrielsegrupp.

Avtalet har lett till ökat hopp om en ljusare framtid för Mindanao, men det finns många hinder för den inledda fredsprocessen: gerillor, klanvåld, privata miliser, fattigdom och regeringens marginalisering av dem som lever i Mindanao är alla problem som måste lösas om en varaktig fred skall kunna uppnås i regionen.

Normaliseringsprocessen

Det som i fredsavtalet kallas normaliseringsprocessen utgörs av tre delar: säkerhet, socioekonomisk utveckling samt rättsliga övergångsförfaranden och mekanismer för sanning och försoning. Inom ramen för säkerhetsarbetet och den första fasen i fredsavtalet lämnade Milf in vapnen den 16 juni. De tidigare stridande Milf-medlemmarna började genomgå en identifikations- och valideringsprocess efter vilken de, inom ramen för det socioekonomiska utvecklingsarbete man har kommit överens om, kommer att få ett nationellt sjukvårdskort och en summa på 25 000 pesos (cirka 4 500 kronor).

Inom ramen för säkerhetsarbetet ingår även att polisen och militären lär och ställer om, det vill säga lämnar den väpnade striden. Och när den första fasen i fredsavtalet inleddes i mitten på juni lyfte Teresita Quintos Detes, som är presidentens rådgivare i fredsprocesser, fram det faktum att avvecklingsprocessen är ett ömsesidigt avtal som måste följas upp av de stridande parterna från regeringens sida. Quintos Detes uttalande kan tyckas vara en självklarhet men för att fredsavtalet skall bli lagstadgat och regeringens parter – polisen och militären – kunna påbörja sin del av normaliseringsprocessen krävs att Bangsamoros grundlag godkänns av bägge kamrarna i kongressen. Detta har inte skett – representanthuset och senaten diskuterar fortfarande fredsavtalet och Bangsamoros grundlag.

Regeringens chefsförhandlare Miriam Coronel-Ferrer och Milf:s chefsförhandlare Mohagher Iqbal har dock inte låtit sig avskräckas, utan valt att visa vägen och inleda normaliseringsprocessen.

Filippinerna är nöjda

Marjanie Macasalong, ordförande för Moro ungdomsrörelse, ett nätverk av olika ungdomsorganisationer i Mindanao, Filippinerna, låter meddela att 100 ungdomsvolontärer, under tre månader, har samlat in 500 000 underskrifter för att kongressen skall rösta igenom Bangsamoros grundlag. Och den gångna veckan lades en officiell opinionsundersökning fram, gjord i början på juni, som visar att 52 procent av den filippinska befolkning är nöjd med hur regeringen har agerat i frågan om att återinföra fred i Mindanao.

Det är några procent fler än i mars, då en liknande opinionsundersökning genomfördes. Med anledning av undersökningen har Miriam Coronel-Ferrer gått ut i flera medier och tackat alla de människor som har hjälpt till med att skapa en atmosfär inom vilken fredsöverenskommelsen har kunnat tas fram och alla de som fortsätter att stödja fredsprocessen. Enligt Miriam Coronel-Ferrer visar den senaste opinionsundersökningen att allt fler filippinare ser helhetsbilden och de fördelar som kommer med ett permanent slut på konflikten.

Båda kamrarna i kongressen har lovat att fortsätta med genomgången av Bangsamoros grundlag, som är grundbulten i fredsavtalet, så snart kongressen återupptar arbetet.