Mest jämställdhet och mest våld i Sverige av EU-länderna

2015-07-17 | Sholeh Irani padlock

EKONOMI

För första gången finns våld mot kvinnor med som en indikator för hur det är ställt med jämställdheten i EU. Jämställdhetsmyndigheten Eige konstaterar att indikatorn går på tvärs mot indikatorer på andra områden, som arbete och hälsa, och föreslår flera förklaringar till att de länder som toppar EU:s jämställdhetsindex – däribland Sverige – också har högst siffror när det gäller förekomsten av våld.

FAKTA/EU:S JÄMSTÄLLDHETSINDEX

Omfattar EU:s 28 medlemsländer och lanserades 2013 enligt förslag i EU-kommissionens strategi för jämställdhet 2006-2010. En ny rapport arbetas fram och presenteras vartannat år av EU:s jämställdhetsmyndighet Eige. 2015 års jämställdhetsindex visar framsteg, men små.

RELATERADE ARTIKLAR:

2014-12-19 Motsägelsefulla siffror om våld och jämställdhet förbryllar EU

2014-12-12 Stor kartläggning bekräftar larm om transpersoners utsatthet

2014-03-05 Sverige toppar larmrapport från EU om mäns våld mot kvinnor

2013-11-08 Reell jämställdhet finns inte i det mest jämställda av länder

När EU:s jämställdhetsindex nu kommit ut för andra gången 2015, toppar Sverige listan som mest jämställda land i EU. Detta trots att jämställdhetsutvecklingen enligt kriterierna i rapporten närmast backat något. Den omfattande rapporten erbjuder en jämförelse mellan de 28 medlemsstaterna över tid med nedslag 2005, 2010 och 2012. Eige-rapporten 2015 har dock tagit ett viktigt steg och inkluderar denna gång våld mot kvinnor som en indikator på graden av jämställdhet inom EU. Totalt visar rapporten jämställdheten inom EU har ökat något över tid, från 51,3 år 2005 till 52,9 år 2012. När jämställdhet råder är index 100. Det vill säga EU som helhet har fortfarande ungefär halvvägs kvar, trots att jämställdhet har funnits med i unionens politikutveckling sedan över ett halvsekel.

Jämställdhetsindexet har sex kärnområden: arbete, pengar, kunskap, tid, makt och hälsa. De nordiska länderna har inom de flesta av dessa områden bättre resultat än genomsnittet för EU-länderna. På en skala från 1 till 100 får Sverige sammantaget 74,2 poäng. Finland finns på andra plats med 72,7 och Danmark – som backat ännu mer än Sverige – på den tredje med 70,9. Men när det gäller könssegregering på arbetsmarknaden är Sverige inte bättre än EU-snittet. Rapporten visar att i Sverige arbetar 43,4 procent av kvinnorna inom områdena utbildning, sjukvård och socialt arbete. Motsvarande siffra för männen är 11 procent.

Arbete och migration

Ett annat område Eige-rapporten uppmärksammar är hur mycket tid kvinnor och män lägger på obetalt hushållsarbete, vård av barn och egna fritidsaktiviteter. Vård av äldre i familjen ingår inte i detta trots att det tar en stor del av kvinnors tid. I Sverige ägnar 71,4 procent av kvinnorna och 50,3 procent av männen minst en timme om dagen åt matlagning eller annat hushållsarbete. Snittet i EU är 77,1 procent för kvinnor och 24,1 procent för män.

När det gäller hälsa hamnar Sverige under EU-snittet för tillgång till sjukvård. Något som kan ha med den geografiskt utspridda befolkningen att göra.

Ett annat område som orsakar diskriminering och som undersöks i rapporten är skillnaderna mellan inrikes- och utrikesfödda inom EU-länderna. Arbetskraftsdeltagandet för personer födda utanför de 28 EU-länderna är 54 procent för kvinnor och 70 för män. Sysselsättningsgraden skiljer sig mellan de utrikes och inrikes födda kvinnorna inom EU med 5,1 procent 2012. Sedan 2005 har anställningssiffror för båda grupperna ökat med 2,5 procent. Totalt har 59 procent av inrikes födda kvinnor och 54 procent av de utrikesfödda en anställning. Detta medan 70 procent av såväl inrikes som utrikes födda män har en anställning.

Eige betonar att samverkan mellan olika former av social diskriminering, och hur denna påverkar könsdiskrimineringen, är viktig att analysera för effektiva åtgärder. Multipel diskriminering på grund av kön samt etnisk, religiös och nationell tillhörighet uppmärksammas i EU-kommissionens direktiv. En mer intersektionell analys av olika former av diskriminering ska presenteras 2017 utlovar Eige.

Sexualiserat våld

När Eige-rapporten presenterades första gången 2013, saknades statistik över våld mot kvinnor inom EU. I den nya rapporten, använder Eige resultaten i den rapport som publicerade av EU:s människorättsbyrå FRA 2014, och som baserades på djupintervjuer med kvinnor. Detta trots reservation för brister i FRA-rapporten som kan vara missvisande. FRA-rapporten visade till exempel att i Sverige är våld av icke-partner exempelvis 51 procent jämfört med EU-snittet 43 procent. När det kommer till sexuella övergrepp är Sverige enligt undersökningen värst av alla med 81 procent där genomsnittet i Europa är 55 procent.

Den statistik som FRA visade 2014 ska förstås genom att se sambandet mellan våld mot kvinnor och högre jämställdhetsindex i varje land, enligt Eige. Detta betyder att ju mer jämställt ett land visar sig vara enligt Eige-indexet, desto mer oaccepterat är våld mot kvinnor. Därför toppar länder med högre jämställdhetsindex i FRA-rapporten när det gäller våld mot kvinnor. Detta kan enligt Eige bero på både ett större medvetenhet hos medborgarna men också bättre institutionaliserade och strukturella mekanismer att rapportera sexualiserade brotten.

Något som enligt Eige påverkar resultatet i relation till våld mot kvinnor i FRA-rapporten är skillnaden mellan livslångt våld och våld under de senaste 12 månaderna innan undersökningen. Det visar att andelen kvinnor som medgett att de utsatts för våld någon gång under livet är högre i länder med högre grad av jämställdhetsindex. En möjlig förklaring anser Eige är att det är lättare att tala om livslångt våld i de mer jämställda samhällen där dessa ämnen debatteras öppet i samhället. Däremot kan den lägre grad av avslöjande kring våld mot kvinnor hos individer som deltagit i FRA-rapporten inte betyder lägre grad av våld i samhället.