Viktig kompetens ingår i kostnadskalkylen

2015-07-09 | Fanna Ndow Norrby padlock

SOMMARKRÖNIKAN

Även eldsjälar måste betala hyran, konstaterar Fanna Ndow Norrby. Hon känner igen den förväntan om att ställa upp med gratisarbete som rasifierade forskare och experter vittnat om under veckan. Själv delar hon gärna med sig av viktiga perspektiv, men kan inte undgå att se ett mönster där valmöjligheterna är begränsade av den undervärdering av dessa ”viktiga perspektiv” som redan skett.

SOMMARKRÖNIKOR:

2015-07-09 Viktig kompetens ingår i kostnadskalkylen

2015-07-03 ”Samtycket är vårt att ge!”

2015-06-26 Kritik är kärlek, Tobias Billström

2015-06-18 Polisbrutalitet mot kvinnor är en feministisk fråga

2015-06-12 ”Mänskliga rättigheter är ingen välgörenhet!”

Övriga sommarkrönikörer är Christine Bylund och Mehrtab Motavvas.

Äntligen! I tisdags fick en artikel om något jag funderat mycket över den senaste tiden ordentlig spridning. Det var en intervju Kulturnyheterna gjort med Ylva Habel och Barakat Ghebrehawariat om gratisarbete rasifierade forskare och experter förväntas göra.

Men budskapet Habel och Ghebrehawariat lyfter fram avfärdas snabbt. Det anses ingå i ”den tredje uppgiften”. Det vill säga att det ingår inom ramen för en forskartjänst att svara på frågor inom ens kompetensområde. Jag tycker att det är väldigt intressant att just detta blir kritiken när poängen Habel och Ghebrehawariat gör är en helt annan. Varför dessa kritiker dessutom utgår ifrån att forskaren, Habel, skulle ha missat vad som ingår i hennes egna arbetsuppgifter är ytterligare ett bevis på viljan att missförstå något som egentligen är rätt självklart.

Jag är ju personligen varken forskare eller expert men sedan jag fick uppmärksamhet för mitt arbete med @SvartKvinna har jag fått mängder av förfrågningar om gratisarbete. (Två stycken bara den här veckan och då är veckan inte ens slut än.) Precis i början när jag fick sådana förfrågningar blev jag glad, till och med smickrad. Så klart, det blir ju en bekräftelse på att en gjort något bra! Glad över att bli tillfrågad reflekterade jag inte särskilt mycket över eventuell ersättning. Förrän jag insåg hur många förfrågningar jag faktiskt fick och hur mycket tid som skulle gå åt att ”dela med mig av mina viktiga perspektiv”.

Dela med mig av viktiga perspektiv gör jag gärna. Men när en förväntas göra det flera gånger i veckan, gratis, byts smickerkänslan ut mot en känsla av undervärdering. Till sist ställs en inför två val. Att slita ut sig med gratisjobb eller fråga om arvode och bli sedd som en pengatörstande kapitalist som borde ställt upp för sakens skull. Det är två svåra val. I slutändan vill en ju sprida sitt budskap eftersom en ju är övertygad att världen skulle bli en extremt mycket softare plats om fler fick antirasistiska perspektiv. Men, samtidigt måste även eldsjälar betala hyran.

Så, jag väljer att se det såhär: Att valet redan är gjort.

När produktioner ska genomföras, seminariedagar planeras och tidningar publiceras läggs budgetar. Precis som alltid kalkyleras och värderas kompetenser, material och andra produktionskostnader, för att allt till slut ska gå ihop. Vilket det säkert ofta gör. Problemet uppkommer nämligen senare, inte sällan precis i sista sekund. Då kommer insikten om att det som skrivits, producerats eller ska presenteras kanske är problematiskt. Av självklara skäl vill ju ingen vara den som skapar rasistrubriker. Det blir därför genast väldigt viktigt att snarast hitta ett par ögon som kan läsa igenom texten. Dessa ögon kanske kan utläsa något alla inblandade missat?

Kanske borde någon av föreläsarna på en hel seminariedag bryta någon norm? Kanske behövs en brun kropp till en panel. Det kan ju upplevas problematiskt om bara vita kroppar pratar om rasism. Kanske har man lite dålig koll på vilka hip hop-artister som är aktuella för att nå förortskidsen. Det vore ju tråkigt om ambassadörerna man valt inte alls kommer ge ens kampanj den förväntade spridningen. Kanske har man gjort ett helt filmmanus om en ung svart kvinna. Men har lite svårt att hitta skådespelare.

”Nähä, ok du är inte skådespelerska, hur hittar man en som passar då? Och förresten vore det toppen om du kunde, ba’ lite snabbt, läsa igenom manuset, vi är ju inte svarta själva och det vore ju lite tråkigt om vi helt missuppfattat hur det är att vara svart kvinna i Stockholm. Så, du kanske har några infallsvinklar?”

”Det vore så fint om du skulle kunna hjälpa oss till lite med allt detta. När? Ja, eftersom arbetet snart ska skickas till tryck, sändas, presenteras eller spelas in så vore det toppen om det gick så snabbt som möjligt. Budget? Ja... Nej, men vi tänkte att detta vore en bra chans för dig att synas och ett ypperligt tillfälle att få ut ditt viktiga arbete! Det kommer i alla fall självklart finnas fika på plats.”

Det borde vara en självklarhet att research, schysta värderingar och antirasistiska analyser inkluderas i början av arbetsprocesser. Men uppenbarligen prioriteras inte dessa rekryteringar. Personer som är rädda att tappa ansiktet i skarpt läge reducerar istället dessa kompetenser till sista-minutenlösningar. Personer som under hela arbetets tid inte ens har haft en känsla om det de gör är rasistiskt eller inte. #BBHMM