Annika Strandhäll, ordförande i Pensionsgruppen, vill ta reda på hur arbetslivet påverkar kvinnors framtida pensioner.

Bild: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Ingen kompensation för förlorarna i pensionssystemet

2015-05-18 | Ina Blomster padlock

EKONOMI

Regeringen har aviserat krafttag för att komma åt det faktum att det svenska pensionssystemet missgynnar kvinnor. Men någon politisk vilja att göra om nuvarande pensionssystem finns inte, och möjligheterna att lösa problemen inom systemets ramar är små.
– Det är inte pensionssystemets uppgift att kompensera en ojämlik arbetsmarknad, säger Ole Settergren, analytiker på Pensionsmyndigheten.

RELATERADE ARTIKLAR:

2015-02-12 Tantpatrullen demonstrerar – vill ha bättre pensioner för kvinnor

2015-01-13 Agneta Stark: De tidigare tysta tiger inte längre

2014-01-31 ”Bra pension”?

Tjugo år efter att det nuvarande pensionssystemet klubbades i riksdagen har regeringen upptäckt vidden av hur det missgynnar kvinnor. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister och tillika ordförande i Pensionsgruppen, har initierat ett delprojekt inom ramen för den pågående pensionsöversynen som ska analysera och ”bemöta” skillnaden mellan kvinnor och mäns pensioner.

– Ingen trodde ju när man träffade pensionsöverenskommelsen att det skulle se ut så här med 30 procent kvinnor som fortfarande jobbar deltid och löneskillnader mellan kvinnor och män under ett arbetsliv på i snitt 3,6 miljoner kronor. Jag vill väldigt gärna att vi inte bara pratar om möjliga tillkortakommanden i pensionssystemet utan också vad det betyder att vårt arbetsliv ser ut som det gör, säger Annika Strandhäll till Svenska dagbladet.

– Att politikerna inte visste vilka konsekvenser det nya systemet skulle få är inte sant, möjligtvis lyssnade de inte, sade företagsekonomen och debattören Agneta Stark på Feministiskt forum förra helgen. Det är illa men det kommer att bli mycket värre, fortsatte hon.

Fattigpensionärer är oftast kvinnor

Av Sveriges 300 000 fattigpensionärer är majoriteten kvinnor och med de stora pensionsavgångar som väntar riskerar drygt 50 procent av alla kvinnor över 54 år att förlita sig på bidrag för att överleva när de går i pension.

– För att få en hygglig pension bör man jobba heltid, ha ett långt yrkesliv och helst en hyfsad inkomst, säger Ole Settergren, analytiker på Pensionsmyndigheten. Ur det perspektivet gynnas män som i högre utsträckning än kvinnor jobbar heltid – och har högre lön.

Föräldraförsäkringens rätt till deltid kompenseras till viss del, genom de så kallade barnrättsåren. Fyra år per barn är pensionsgrundande och tillfaller den som har lägst inkomst i hushållet. Tre barn var fjärde år kan alltså göra skillnad för inkomsten efter 67.

– De åren kan vara en lågavlönad kvinnas enda pensionsklipp, sa Agneta Stark.

Ojämlik arbetsmarknad

Någon politisk vilja att göra om nuvarande pensionssystem finns inte. Annika Strandhäll har gjort klart att PPM-systemet, den delen av pensionen som placeras på börsen, ska finnas kvar och att konsensus ska gälla även fortsättningsvis i Pensionsgruppen. Det vill säga, alla har veto.

Hur gå tillväga för att minska skillnaderna?

– Det är inte pensionssystemets uppgift att kompensera en ojämlik arbetsmarknad, säger Ole Settergren, men visst går det att göra justeringar i systemet.

Kan man höja garantipensionen?

– Det är möjligt, men då biter man sig själv i svansen, säger Ole Settergren. Ännu fler skulle omfattas av den lägsta nivån och pensionssystemet skulle tappa i legitimitet. Det skulle dessutom bli dyrt. Att garantipensionen utgår från prisutvecklingen och inte tar hänsyn till övriga ökade levnadskostnader och standard är dock problematiskt, enligt Ole Settergren.

Delad pensionsrätt vid skilsmässa

En annan möjlighet är att öka avgiften till pensionen från nuvarande 18,5 procent. Mindre pengar nu och mer sedan helt enkelt.

Pensionsgruppen ska bland annat undersöka delad pensionsrätt vid boskillnad. Vad betyder det?

– Som det är nu beaktas inte pensionstillgångar vid skilsmässa, säger Ole Settergren. Andra tillgångar delas lika. Att ändra det är förstås möjligt.

Par kan komma överens om att överföra premiepensionspoäng till den med lägst inkomst, något som bara cirka 9 000 personer gör, enligt Ole Settergren.

Att välja bort efterlevandeskyddet så fort barnen blivit stora nog höjer också pensionen.

– Att höja pensionsåldern skulle vara bra för dem som har sjukersättning, varav många är kvinnor, säger Ole Settergren. Då skulle ålderspensionen öka. För varje år ökar pensionen mellan sju och nio procent.

– För de som kan jobba längre stiger pensionerna, men höjd pensionsålder är naturligtvis inte bra för dem med tunga jobb och som därför inte klarar av ett längre arbetsliv.