Med bestörtning har vi lyssnat till Lotten Collins utrikeskrönika från den 12 maj ”Först mamma, sen kvinna, sen människa.” Genom en kulturrasistisk reduktion av en världsregion lyckas korrespondenten Collin, stationerad i Rio de Janeiro, under dryga tre minuter med att dra alla kvinnor, ja, alla brasilianare, och så småningom alla människor i Latinamerika över en kam. I en blandad etno- och egocentrisk jargong slår Collin fast att ”kvinnor i Latinamerika är först av allt mammor!”, ”i Brasilien är jag som 31 åring alltid en mamma i vardande” (!), ”att välja bort moderskap är något helt otänkbart i Brasilien” (!), eller ”i Latinamerika har kvinnor alltid tagit vägen genom livmodern för att göra sina röster hörda.” (!)
Exotiseringen av Latinamerika och de-politiseringen av kontinentens sociala rörelser är ett vanligt och återkommande drag i den svenska koloniala bilden. Men det som gör Lotten Collins krönika särskilt uppseendeväckande är hur den koloniala sexismen i bilden av kvinnan reducerad till livmoder lyser igenom i hennes berättelse. Hon exemplifierar sina påståenden med Madres de Plaza de Mayo och Kvinnor för Fred i Colombia som rörelser som startar utifrån livmodern.
Madres de Plaza de Mayo är inte livmodersaktivister! Seriösa journalister vet att många av de så kallade ”galna mödrarna” aktivt solidariserar sig med den mäktiga och folkliga kampanjen för rätten till abort som äger rum i Argentina och annorstädes där fokus ligger på kvinnors rätt att välja OM de vill vara mödrar och under vilka villkor. Den nationella kampanjen har stöd av både fackföreningar och kvinnoorganisationer runt om i landet.
Det kan vara bra för Collin att känna till att kvinnors fredskamp i Colombia inte heller handlar om att få sin livmodersröst ”hörd”. De kräver strukturella ekonomiska, ideologiska och kulturella förändringar som de ser som rötter för krig och militarism. Därför är deras konkreta krav förutom att ingå i fredsförhandlingarna, en avmilitarisering av både territorier och kvinnokroppar, det vill säga ett slut på användningen av kvinnokroppar som slagfält. Därmed sätter de sexistiskt kvinnoförtryck och underordning, i relation till militarism.
Maternalism, det vill säga interventioner i det politiska fältet utifrån moderskap, är ingen kulturspecifik latinamerikansk egenskap (att detta ska behövas sägas 2015 är närmast absurt) utan en politisk strategi som ofta äger rum inom ramen för auktoritära regimer; en politisk intervention grundad i en förståelse av kollektiva erfarenheter av förtryck, som precis tvärtemot Collins underliga tolkning, faktiskt överskrider rådande normer för vad en moder är eller förväntas vara. Det är i deras modiga överskridande av moderskapsnormer, i avståndstagandet från biologiska och essentialistiska föreställningar om ”egna barn” som Madres de Plaza de Mayo blir en inspirationskälla för den globala kampen för social rättvisa.
Att dessutom bygga en hel analys om hur dominerande abortmotståndet är i den latinamerikanska opinionen på ett uttalande från Chiles före detta president, den konservativa högerliberalen och multimiljardären Sebastian Piñera – som för övrigt ersattes av Michelle Bachelet, kvinna, socialist, och nu president för andra gången – visar på korrespondentens okunnighet om de politisk-ideologiska vattendelare som historiskt har kännetecknat kontinenten, även i fråga om aborträtten.
Vi vill påminna Collin om att den moderskapssyn som hon beskyller ”kvinnor i Latinamerika” för snarare är ett arv från Europa och produkt av den koloniala invasionen. Kristendomen, med dess uppoffrande och lidande mor som kvinnoideal, användes som ideologiskt redskap för att rättfärdiga plundringen, orättvisorna och kvinnoförtrycket. Något som kontrades kvinnoförebilder vars mod och djärvhet i avkoloniseringskrigen ännu inspirerar dagens kvinnokamp till försvar av territorier, naturresurser och rättigheter.
Berättelsen brister i politisk insikt även när Collin refererar till reklam för presenter på mors dag – ”Din mamma är en bakelse”. Men, ringer det ingen klocka här Lotten Collin? Massmedier – reklam – produkter – sälja - kapitalistisk konsumtion – utnyttjandet av kategorin moder för att sälja?
Firandet av mors dag närmar sig också i Sverige. En promenad i vilket som helst av alla shoppingscentrum som finns i de svenska städerna kan påminna oss om att moderskap i Sverige också har ett kommersiellt värde. Även här i Sverige uppmanar oss handelns röst att visa kärleken till mamma genom konsumtion, och det med mångdubbel ekonomisk omsättning och försäljningsrekord som överträffas från år till år.
Carmen Blanco Valer, global rättviseaktivist och folkhögskolelärare
Diana Mulinari, professor i genusvetenskap i Lund
Irene Molina, professor i kulturgeografi i Uppsala
1
Följ oss
Gå till sidtoppen
Kvinnorna i Latinamerikas länder är förtryckta och underordnade, som kvinnor i hela världen. Mycket tydligt blir det när våldtagna flickor inte får abort eller när andra våldtagna flickor tvingas möta sina våldtäktsmän på gatorna och att dessa våldtäktsmän varken blir åtalade eller dömda. Detta har Lotten Collin skildrat. Hon är ju korrespondent i Latinamerika.