Ny samordnare ser restriktioner för stödet till EU-medborgare

2015-01-30 | Jenny Rönngren padlock

INRIKES

På torsdagen presenterade regeringen den aviserade samordnaren för frågor som rör fattiga EU-medborgares situation i Sverige, och direktiven för uppdraget. Martin Valfridsson beskriver sitt uppdrag som både svårt och utmanande. Han inleder sitt arbete på måndag.

RELATERADE ARTIKLAR:

2015-01-30 Utsatta EU-medborgare har sämre skydd än papperslösa

2015-01-19 Romer erbjöds stöd mot löfte om att inte återvända

Parallell rättsordning särskiljer fattiga EU-migranter

Vid pressträffen beskrev barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér samordnaren Martin Valfridsson som ytterst lämplig för uppdraget, med sin bakgrund inom juridiken och långa erfarenhet av relevant lagstiftning. Hon lyfter fram hans tid som rättsråd vid Sveriges EU-representation i Bryssel, som rådman och som dåvarande justitieministern Beatrice Asks statssekreterare i justitiedepartementet, samt erfarenheter av att arbeta med lagstiftning som rör mänskliga rättigheter.

– Uppdraget handlar mycket om att samtala med kommuner, myndighet och frivilligorganisationer. Många av deras frågor handlar om lagstiftning och dess tillämpning. Dock inte bara. Jag vet att Martin förstår vad en kommun har för uppdrag och vi vet också att Martin kan leda komplicerade processer. Martin är också en person som är mycket samarbetsinriktad och har bra kombination av engagemang och saklighet som han nog kommer att få nytta av i det här uppdraget.

Fokus för uppdraget är dialog med kommuner. Samordnaren ska fungera som mellanhand mellan regeringen och kommuner, mellan kommuner, myndigheter och de frivilligorganisationer som har tagit vid med konkret stöd i stället för att passivt betrakta de fattiga EU-medborgarnas nöd. Uppdraget handlar också om att dokumentera de erfarenheter som frivilligorganisationer redan har av samarbete mellan Sverige och Rumänien på lokal nivå, och samordnaren ska dessutom ha ett särskilt fokus på barn

Åsa Regnér framhöll också att regeringen kommer att fortsätta samarbeta både med den rumänska regeringen och andra regeringar inom EES-området (omfattar EU:s medlemsländer samt Norge, Island och Liechtenstein). Hon utlovade fortsatt eget engagemang och tät dialog med Valfridsson, men också med EU:s kommissionär i sociala frågor, för att se vad som går att göra på EU-nivå.

Martin Valfridsson sade sig se fram emot uppdraget, som kommer innebära mycket resor, både inom Sverige, och Europa, framför allt de områden i Rumänien där många av de fattiga EU-migranter som befinner sig i Sverige kommer ifrån.

– Jag tackar för förtroendet att ta mig an det här svåra men också utmanande uppdraget, det är ett ganska laddat ämne, vi har utsatta medmänniskor som sitter på våra gator och det väcker väldigt olika känslor hos oss som passerar och ser de utsatta personerna. Vissa blir irriterade och ilskna på de som sitter där. Hos andra väcker det känslor av omtanke och vilja att hjälpa den medmänniska som sitter där.

Sedan förklarade Martin Valfridsson varför de fattiga EU-migranterna inte kan räkna med att få sina grundläggande mänskliga rättigheter tillgodosedda.

– Det är så att den som är bosatt i en annan medlemsstat i EU har inte samma rätt till välfärd som vi som bor här, inte samma rätt till utbildning inte samma rätt till sjukvård. Det är inte samma regler för barn som för de barn som är bosatta här. Men med de restriktioner som gäller ser vi ändå att det finns en vilja både hos kommuner och myndigheter, ideella organisationer och landsting, att göra så gott man kan. Det är där jag ser att den här rollen blir väldigt viktig.

Nu kommer Valfridsson att studera hur kommunerna agerar runtom i landet, och skapa sig en bild av hur det ser ut när det fungerar som bäst.

– Som särskild utredare med nationellt samordningsansvar har jag ingen rätt att säga åt vare sig en kommun eller en enskild organisation hur man ska göra, det handlar om att peka ut de goda exemplen.

Den kartläggningen betraktar han som en kortsiktig del av uppdraget, medan den långsiktiga handlar om att ta tillvara det engagemang som finns inom ramen för ideella organisationers och kommuners befintliga samarbete över gränserna, i samförstånd med lokala myndigheter i framför allt Rumänien, för att förbättra situationen där:

– Hur kan vi utveckla det för att långsiktigt höja möjligheten till utbildning sysselsättning och bostäder för de människor som inte ser någon bättre möjlighet till försörjning än att komma hit och sitta och frysa på våra gator.

När den rumänska socialministern Rovana Plumb besökte Sverige häromveckan diskuterades ett samarbetsavtal mellan regeringarna som enligt planerna ska skrivas under i Bryssel i mars. Tanken är, enligt Regnér, att det ska se till barns bästa och innehålla expertutbyte och kunskapsutbyte runt välfärdsfrågor och om hur EU-medel kan användas i utvecklingsarbetet.

Efter mötet fick hon frågan vad Rumänien kan göra för att förändra attityderna mot romer i landet. Enligt Aftonbladet svarade Plumb:

– Det finns ingen diskriminering mot romer i Rumänien.