Bild: Christin Sandberg

Feminicidios: Viktigt att de skyldiga döms

2014-06-19 | Christin Sandberg padlock

UTRIKES

Guatemala är, enligt FN, världens farligaste region sett till mordfrekvensen. Under 2013 dödades 755 kvinnor och i 98 procent av fallen kommer ingen att dömas för brott. Extrem machokultur på alla nivåer i samhället och en svårstoppad våldscykel i kombination med en svag statsmakt gör kvinnornas situation katastrofal i många fall. Hoppet står till en unik lag och en handfull kvinnor som vågat ta strid mot brottsligheten och nått framgångar inom rättsväsendet.

RELATERADE ARTIKLAR:

2015-06-09 Massprotester i Guatemala – kräver presidentens avgång

2015-02-10 Ingen ursäkt från staten till offren för massaker i Guatemala

2015-01-21 Storseger för Rigoberta Menchú i kampen för rättvisa

2014-12-19 Hymn till folket i Guatemala

2014-10-21 ”Militärerna ska sitta på de anklagades bänk”

2014-06-13 Ett alltför långt lidande

2014-06-13 Våldet utövas inte i ett vakuum

2014-05-11 Guatemalas krigsoffer firar delseger i väntan på rättvisa

2014-04-25 Mayakvinnornas kamp är allas kamp

2011-08-19 Vittnen dödshotas efter massakerdom i Guatemala

2011-09-09 Guatemala: Drömmen om kvinnor i politiken

2011-08-05 Banbrytande dom stoppar straffriheten i Guatemala

Mord på kvinnor, eller femicidios, innebär att kvinnor mördas på grund av sitt kön. Gemensamt för nästan alla registrerade femicidios i Guatemala är att de föregås av våld. Våld är vanligt förekommande i familjer och i hög grad socialt accepterat. Även i arbetslivet är kvinnorna utsatta för risker eftersom det stora flertalet arbetar i den informella sektorn och därmed saknar rättigheter.

Riksåklagaren som vände trenden

Under de senaste åren har steg tagits för att vända utvecklingen. I främsta ledet för det arbetet står en rad kvinnor i politiken, i de sociala rörelserna och framför allt inom rättsväsendet.

Mest utmärkande är den före detta riksåklagaren Claudia Paz y Paz. När hon tillträdde posten som riksåklagare i december 2010 låg straffriheten i landet på skyhöga 97 procent. Hon behövde ingen lång startsträcka för att ta itu med de grövsta brotten på dagordningen och lyckades, innan hon tvingades bort från sin post sju månader i förtid, att sänka straffriheten till 70 procent.

När hon under våren sökte om sin tjänst var hon näst bäst meriterad, men uteslöts ändå från den urvalslista med sex personer som överlämnades för beslut till president Otto Pérez Molina.

Trots internationella protester efter att Paz y Paz både hade avsatts och uteslutits från posten, har konservativa krafter kopplade till den ekonomiska eliten varit skoningslösa i sin kritik mot henne. Och många krigsförbrytare, korrumperade politiker och droghandlare, som har varit måltavlor i brottsbekämpningen, har dragit en lättnadens suck.

Genom att konstant stå upp för mänskliga rättigheter och bekämpa våld mot kvinnor har Paz y Paz skaffat sig många fiender under åren. Att hon förra året, under sin tid som riksåklagare, fick ex-generalen och den före detta presidenten Efraín Ríos Montt dömd för folkmordet på mayafolket Ixil var droppen som fick bägaren att rinna över.

Tio dagar efter domen annullerades den av konstitutionsdomstolen, landets högsta juridiska organ. Anledningen är en oklar teknikalitet. Och domaren Yassmín Barrios som ledde folkmordsprocessen, uteslöts plötsligt från Guatemalas motsvarighet till Advokatsamfundet och förbjöds därmed att utöva sitt yrke under det närmsta året.

Två mäktiga kvinnor hade manipulerats bort från sina positioner. Men deras arbete symboliserar för alltid att det är möjligt att skipa rättvisa.

Första lagen mot femicidios

Många av vittnesmålen i folkmordsprocessen rörde sexuella övergrepp. Det sexuella våldet är fortfarande mycket vanligt, vilket bland annat de många barn- och tonårsgraviditeterna i landet visar. Men med stöd av en unik lag mot femicidios och annat våld mot kvinnor, som antogs 2008, kan viss framgång i bekämpandet av den här typen av brott skönjas. Lagen har dessutom blivit en förebild i den latinamerikanska regionen.

Sobrevivientes (”Överlevande”) var en av ett tjugotal organisationer som utformade lagförslaget, som sedan drevs igenom av en grupp kvinnor i den politiska sfären med kongressledamoten Zury Ríos, dotter till den folkmordsdömde generalen, i spetsen.

Claudia Hernández är verkställande direktör på Sobrevivientes, som stöttar kvinnor som har utsatts för våld. Så här kommenterar hon lagens styrka:

– Lagen innebär att psykologiskt våld för första gången ses som ett brott och att straffskalan höjs till mellan fem och tolv års fängelse.

Claudia Hernández.

Som ytterligare ett led i reformpaketet ingick upprättandet av specialiserade rättsinstanser. Och 2010 blev Guatemala det första landet i världen att inrätta särskilda domstolar för femicidios och annat våld mot kvinnor. I dag finns tio, och fyra nya domstolar beräknas öppna under året.

Bryta tystnaden

Sobrevivientes arbetar för att fler brott ska anmälas och klaras upp. De ser domstolarna som ett medel för att bryta tystnaden kring den här typen av brott och menar att det behövs fler domstolar ute i landet.

– Åklagarmyndigheten får in runt 40 000 anmälningar om brott mot kvinnor om året och under de 13 första månaderna som de specialiserade domstolarna arbetade tog de emot 1 560 fall. Och bara sju procent av fallen leder till en dom, säger Claudia Hernández.

I de nya domstolarna bedrivs ett integrerat arbete mellan å ena sidan rättsväsendet och å andra sidan psykolog, socialarbetare och polis.

De specialiserade domstolarna utbildar de anställda i våld mot kvinnor, men advokaten Lucia Xiloj menar att det inte är så enkelt:

– Problemet är hur lagen implementeras. De som arbetar i de här instanserna speglar samhället, vilket innebär att det är personer som inte är insatta i problematiken och förstår kontexten inom vilken morden och övergreppen sker utan bara dömer slentrianmässigt. Det finns en risk att de för att skydda sig själva och jobbet dömer utan en vettig brottsundersökning och för att skydda kvinnan.

På så vis reproduceras samma stereotyper som råder ute i samhället, menar Xiloj.

Machokultur med dödlig utgång

– Vår erfarenhet visar att alla femicidios begås av män som på något sätt har haft en känslomässig relation till kvinnan de mördar, säger Claudia Hernández från Sobrevivientes.

De flesta människorättsorganisationer i landet är eniga om att de flesta mord sker inom familjen, en hel del är gängrelaterade och många är mycket våldsamma med tecken på sexuella övergrepp, våldtäkt, tortyr och lemlästning.

Brotten måste också ses i sin kontext. Guatemala är det mest ojämlika landet i Latinamerika och fick placeringen 114 (av totalt 136) på Världsekonomiskt forums globala index över skillnader mellan könen.

Det råder en machokultur, ”machismo”, som närs av en våldskultur som i sin tur har närts av en krigskultur. Machismo innebär att det finns starka uppfattningar om mäns och kvinnors olika roller i samhället och dess yttersta konsekvens, femicidios, påvisar ofta ett hat mot kvinnan utifrån hennes kön.

Här finns också djupgående rasism och diskriminering, framför allt mot landets ursprungsbefolkning, som utgör hälften av invånarna. Och trots fredstid ökar militariseringen återigen över landet. Framför allt för att skydda privata och utländska företag och deras ekonomiska intressen av att utvinna råvaror. De som betalar det högsta priset är ånyo kvinnorna.

Men Sobrevivientes, som medföljer de ofta mycket hemska fallen av våld mot kvinnor, tror på förändring:

– Målet i kampen för alla kvinnors rättigheter är nolltolerans mot våld och fram till dess, att de skyldiga döms.