Bild: Tommy Wiberg

I vilket syfte?

2013-09-24 | Irka Cederberg padlock

KRÖNIKA/INRIKES

Polisers fördomsfulla bild av romer är ingen nyhet, och registret som DN avslöjade igår tyvärr inget att förvånas över. I vilket syfte, undrar Irka Cederberg, när det samtidigt står klart att antiziganismen ökar både i Sverige och Europa, ofta med fasansfulla konsekvenser.

Irka Cederberg är socionom, journalist och författare till Född fördömd. Romerna – ett europeiskt dilemma, Leopard (2010).

Läs också:

2013-09-24 Låt fristående myndighet granska polisen

2012-03-23 Kommer Europa att stå upp för romerna?

2012-10-19 Katarina Taikon blev aldrig fri

Det olagliga polisregistret över romer är tyvärr inget att förvånas över. Antiziganismen har fortlevt i Sverige ända sedan de första romerna kom hit för över 500 år sedan.

Myndigheterna har registrerat romer i flera olika omgångar under 1900-talet, oftast med hjälp av polisen.

Sådan registrering är numera förbjuden. I polisdatalagen står det tydligt att det inte är tillåtet att behandla uppgifter som grundas på en persons etniska, politiska eller religiösa ursprung.

Polisen hävdar nu att det inte är ett register utan en "uppgiftssamling" i ett enstaka kriminalärende. Fan tro´t! Det finns en tradition hos polismyndigheten sedan urminnes tider att särskilt hålla romer under uppsikt. I Malmö sägs det ha funnits en grupp poliser som kallades "zigenarkommandot".

En polis i Malmö, Börje Lundquist, intervjuades som "zigenarexpert" i Jan Guillous famösa Rekordmagazinet 1986. Lundquist hävdade bestämt att "50 procent av alla zigenare är kriminella". Kvällsposten följde upp programmet och intervjuade två andra poliser i Malmö. De hävdade att verkligheten var ännu värre än vad programmet utvisat. "Zigenarna bedriver en maffiaverksamhet som bygger på hot och våld", påstod de.

Vem inbillar sig att denna fördomsfulla bild av romerna som ett kriminellt släkte skulle helt ha utrotats ur dagens polisiära praktik?

När Heinrich Himmler år 1936 inrättade ett rasbiologiskt forskningscenter i Berlin var det efter förebild av det rasbiologiska institutet i Uppsala, som hade inrättats efter en riksdagsmotion 1921 och blev det första i världen. Chef för institutet i Berlin var läkaren Robert Ritter. Tillsammans med sin kollega Eva Justin reste han runt i Tyskland för att kartlägga landets romska befolkning. Det gjordes noggranna kroppsliga undersökningar, bland annat skallmätningar (vilket även företogs på institutet i Uppsala). Det räckte med en åttondels "zigenarblod" för att kvalificera för transport till Auschwitz. Kartläggningen ledde till att närmare 20 000 av Tysklands romer och sinter (den största romska gruppen i Tyskland) skickades till Auschwitz.

Förintelsen är historia i dag. Men förföljelser av romer sker fortfarande. Antiziganismen i Europa ökar oroväckande, också i Sverige. I länder som Ungern, Tjeckien och Slovakien har romer blivit mördade. I dag avvisas romer från framför allt Bulgarien och Rumänien, när de kommer till de rikare västeuropeiska staterna. Det ropas om förbud mot tiggeri. Också svensk polis har avvisat rumänska romer, ett fall som fördömdes av JO.

Och det förekommer uppenbarligen registrering av den romska minoriteten i Sverige i dag. Man undrar: i vilket syfte?