Idrotten är Sveriges största folkrörelse med över 20 000 föreningar och drygt tre miljoner medlemmar. Den största andelen medlemmar är barn och ungdomar. Därmed är idrotten också en viktig faktor i många unga människors identitetsskapande process. Ledare och tränare har, som auktoriteter och förebilder, ett stort ansvar och en viktig uppgift. De medverkar till att skapa nivåer för vad som är ett acceptabelt beteende. Deras roll måste problematiseras för att motverka förekomsten av jargonger och yrkesspråk som förtrycker, diskriminerar och kränker. FBC Engelholms sexistiska taktikinstruktioner, som avslöjades i Feministiskt perspektiv, har leder som yttersta konsekvens till våld, hot om våld och mord.
Om samhället ska satsa pengar i idrottsrörelsen ska det ställas motkrav. Unga killar inom idrottsrörelsen ska inte fostras in i ett sätt att vara där våld, kvinnoförakt, sexism, rasism, homofobi och transfobi tolereras. Det som hände i Ängelholm är inte en engångsföreteelse, någon ensam tränare som gjort ett misstag. Det här är mer utbrett än många vill tro och det är framförallt ett tecken på ett större samhällsproblem. Det patriarkala våldet tar sig olika uttryck men finns överallt i samhället och får sin näring av de genomgripande maktstrukturer som råder.
Mäns våld mot kvinnor utgör den yttersta och mest brutala formen av maktorättvisor mellan män och kvinnor. Könsbaserat våld är troligtvis också den mest utspridda och socialt accepterade kränkningen av mänskliga rättigheter. Kvinnor drabbas av våldet just på grund av att de är kvinnor i en samhällsstruktur som underordnar och diskriminerar kvinnor. Sammanfattningsvis kan konstateras att våldet inte tycks minska i omfattning – snarare tvärtom. I Sverige har 27 200 fall av misshandel mot kvinnor över 18 år anmälts under 2010.
I Sverige har det länge byggts upp en nationell självbild av att landet är jämställt. Detta är en falsk självbild som måste utmanas, eftersom vi ser hur unga flickor och kvinnor dagligen utsätts för sexism och sexuella trakasserier. Vi ser hur de diskrimineras och begränsas av olika maktstrukturer.
Det räcker inte att tro att för att man skrivit ett policydokument om värdegrund så är arbetet gjort. Vi har ju sett ett bevis på det och fler finns. Riksidrottsförbundet måste sätta större press på specialförbunden att granska klubbarna och utbilda dess ledare och tränare i kompetens. Det måste innefatta ett normkritiskt och antirasistiskt perspektiv för att motverka normativa uppfattningar om världen på och utanför idrottsarenorna. Annars är det på sin plats att se över bidragen från stat och kommuner.
2
Följ oss
Gå till sidtoppen
Jag blir förvånad och får samtidigt dåligt samvete över hur förvånade folk verkar vara över att fotbollsvärlden tränar unga killar i kvinnohat. För mig har det alltid varit en självklarhet. Jag spelade själv fotboll och fick tidigt lära mig att det är bra att spela "med kuk" och dåligt att spela som "en kärring" eller "en fitta". Kommer ihåg hur min tränare kommenterade min förvåning över min lagkamraters våldsbenägenhet med att jag skulle sluta vara en sån jävla "moralkärring". Hmm... och ja, man fick ju inte vara bögig heller, det var riktigt dåligt.
Jag instämmer.Man blir förvånad över att folk blir förvånad