Pandemins konsekvenser är långt ifrån könsneutrala

2021-04-06 | Gudrun Schyman padlock

KRÖNIKA/FEMINISM

”Vid varje kris – ekonomisk kris, hälsokris, matkris, krig och så vidare – skärps och fördjupas samtliga orättvisor som samhället redan bär. Och samtidigt synliggörs den mest grundläggande maktordningen”, skriver Gudrun Schyman (Fi).

Gudrun Schyman är frilansfeminist, ledamot i Simrishamns kommunfullmäktige för Feministiskt initiativ, och återkommande krönikör i Feministiskt perspektiv.

Coronapandemin har globalt fördröjt jämställdheten mellan könen med flera årtionden, konstaterar Världsekonomiskt forum i en ny rapport. Före pandemin var prognosen att det skulle dröja 99,5 år innan jämställdheten var på plats. Nu är prognosen 135,6 år. Fler kvinnor än män har förlorat jobbet och kvinnor har tvingats ta ett större ansvar för barnen när skolorna stängs. Skillnaden är störst när det gäller politiskt inflytande och ekonomi. Prognosen visar att det kommer att ta 267 (!) år innan kvinnor har samma ekonomiska möjligheter som männen.

Nordisk information för kunskap om kön (NIKK) har just kommit med en rapport om jämställdhetseffekter av covid-19 där man visar att pandemins konsekvenser inte är könsneutrala. Rapporten varnar för backlash för jämställdheten, inte minst som följd av den könssegregerade arbetsmarknaden.

Den kvinnodominerade servicesektorn har drabbats hårt. Kvinnor är också mer ekonomiskt utsatta med lägre löner och mer osäkra anställningar. Särskilt sårbara är de med migrantbakgrund och de med lägre utbildning, skriver man i rapporten. Man konstaterar också här att kvinnor får ta det största ansvaret för hem och familj när skolor och förskolor stängs.

Samtidigt står kvinnorna inom vården i frontlinjen för pandemin. Stressen skjuter i höjden och den psykiska ohälsan ökar. Som en röst i rapporten säger: ”Det är läge att omsätta erkännanden och hjältedyrkan till konkret politisk omstrukturering och ekonomisk omfördelning. Lyfta nedvärderade och lågavlönade yrkesgrupper. Gå från hyllningar till handling!”

Rapporten visar också att våld i nära relationer ökar när samhället delvis stänger ned, både i de nordiska länderna och globalt. FN har utfärdat skarpa varningar om en ”våldspandemi”. Våldsutsatta isoleras med förövarna samtidigt som det är svårare att söka hjälp, både på grund av isolering och kontroll, men också rädsla för smittspridning.

”En markant ökning av hemarbete i kombination med nedstängning av stora delar av samhället har skapat en ohållbar situation för många familjer, vilket har resulterat i en skrämmande ökning av misshandelsfall och stödbehov”, skriver Nina Rung när hon presenterar en ny rapport från föreningen Huskurage.

Totalt anmäldes 16 461 misshandelsfall mot kvinna i en närstående relation under år 2020. Det är en ökning med 15,4 procent jämfört med år 2019. Anmälningar om våld mot män ökade också, men från ett lägre antal. Totalt gjordes 4 678 anmälningar år 2020, vilket är en ökning med 14 procent jämfört med år 2019.

Också kvinno-, tjej- och ungdomsjourerna larmar om att de aldrig haft en så stor tillströmning av stödsökande och att våldet de utsatta vittnar om är grövre än tidigare. Bris har tagit emot rekordmånga samtal från utsatta barn och ungdomar som vittnar om psykiskt, fysiskt och sexuellt våld. Från tidigare år har det ökat med 30 procent!

Föreningen Huskurage uppmanar grannar att agera. Ring på, bulta på dörren, skrik i brevlåda inkastet, ring polis. Det kan avbryta våldet. Det har räddat liv. Du kan rädda liv!

Pandemins konsekvenser är alltså inte könsneutrala. Jag tror kanske inte att någon hade föreställt sig det heller. Vid varje kris – ekonomisk kris, hälsokris, matkris, krig och så vidare – skärps och fördjupas samtliga orättvisor som samhället redan bär.

Och samtidigt synliggörs den mest grundläggande maktordningen. Den som fortfarande ligger som en bottenplatta i våra samhällsbyggen. Globalt och lokalt. Jag talar om den patriarkala maktordningen. Den som ger män mer makt på kvinnors bekostnad. Den som vi knappast har tid att vänta ut i 267 år!