Män gynnas av aggressiv akademisk seminariekultur

2021-03-22 | Christin Sandberg padlock

EKONOMI

Kvinnor har sämre möjligheter att göra karriär som nationalekonomer än män. Enligt en ny studie finns i USA ett direkt samband med en aggressiv akademisk seminariekultur där kvinnor och män behandlas olika.

Feministiskt perspektiv har intervjuat Johanna Rickne, professor i nationalekonomi på Institutet för social forskning (Sofi) vid Stockholms universitet, om studien.

– Inom forskarvärlden visste vi att det här var på tapeten. Det har diskuterats länge och bekräftar det som folk hade trott, säger hon.

I den akademiska artikeln Gender and the dynamics of economics seminars, skriven av ekonomiforskarna Pascaline Dupas, Alicia Sasser Modestino, Muriel Niederle och Justin Wolfers analyseras vad som framkommit under seminarier i nationalekonomi vid universitet i USA.

Genom att närvara vid och observera hundratals forskningsseminarier på ekonomifakulteter, rekryteringsseminarier och sommarkonferenser har de dokumenterat hur kvinnor respektive män behandlas när de presenterar sina forskningsresultat.

Resultatet visar att kvinnor behandlas annorlunda än sina manliga kollegor. Kvinnor får fler frågor ställda till sig under seminarierna. Det framkommer att en del kvinnor hade fått flera frågor redan under de första inledande minuterna, vilket gjorde det svårt för dem att hålla tråden och föra fram sitt budskap.

Ständiga avbrott

Seminarier i nationalekonomi skiljer sig från seminarier i många andra ämnen eftersom det är tillåtet att ställa frågor under hela presentationen.

– Att tillåta frågor under hela seminariet anses ge en friare akademisk diskussion, men kan leda till att en del inte hinner genomföra sin presentation eftersom – särskilt kvinnorna – blir avbrutna hela tiden, säger Rickne.

Även om forskningspresentationer som ges av kvinnor lockar till sig en större och mer heterogen publik, så kommer det stora antalet frågor från män. Studien visar också att kvinnorna får fler förslag och rättelser, liksom oftare nedlåtande eller fientliga frågor eller kommentarer.

– Att få frågor är bevis på att forskningen är intressant och detta är ett positivt resultat från studien. Men kvinnor får både fler positiva och fler negativa frågor, vilket är problematiskt eftersom de negativa frågorna kan vara avskräckande, säger Rickne.

Det beror inte, enligt studien, på att kvinnornas forskning skiljer sig från männens på något sätt, eller att kvinnor deltar i andra typer av seminarieformer.

I rapporten framkommer att det var känt sedan tidigare att kvinnor, liksom minoriteter, inom ekonomin, liksom i många andra akademiska discipliner, har sämre chanser att anställas och befordras och har svårare att få sitt arbete publicerat i ekonomiska tidskrifter än deras manliga kollegor.

Bristerna i köns- och minoritetsrepresentation inom ekonomi har dock varit större och minskar mindre över tid än inom många andra områden. I den här studien kunde inte olikabehandling av minoriteter undersökas på grund av att de helt enkelt var för få (vilket i sig kan ses som ett misslyckande när det gäller inkludering).

Det kan vara svårt att påvisa könsdiskriminering. Kvinnor och män har på pappret lika rättigheter. Men det kan väl inte vara en slump att det är fler män på höga positioner inom akademin? Att kvinnor inte trivs i den kultur som uppstår i konkurrensen har varit svårt att leda i bevis. Ibland har det avfärdats med bristande intresse att slå sig fram och uppåt.

Men nu har man alltså mätt något man trodde var omöjligt att mäta.

Bevisad koppling

Enligt författarna utgör studien ett första bevis på att det finns en koppling mellan den aggressiva seminariekulturen och underrepresentationen av kvinnor bland akademiska ekonomer. Artikeln kommer inom kort följas upp av publiceringen av en forskningsstudie från National bureau of economic research.

– Det är intressant och bra för ämnet, konstaterar Johanna Rickne från Stockholms universitet.

Hon fortsätter:

– I USA har jag upplevt att en kultur av hård stämning under seminarierna av vissa uppfattas som ett kännetecken för en mer intelligent diskussion, så till den grad att den hårda stämningen för med sig en viss stolthet.

– Jag har sett en kvinnlig doktorand svimma under ett seminarium under min tid i USA, men den press och aggressivitet som där präglar kulturen har jag inte sett i Sverige, säger hon.

Johanna Rickne är därför tveksam till om just det här forskningsresultatet kan appliceras på Sverige.  Däremot har hon själv upplevt hur hon fått svårt att fullfölja en presentation under ett seminarium på grund av att hon avbröts av en man som ställde frågor.

– Han ställde samma fråga hela tiden, trots att jag försökte svara. Till slut fick flera andra personer hoppa in i diskussionen och försöka få honom att sluta (alltså under seminariet). Efteråt på ett mingel kom han fram till mig igen och fortsatte aggressivt på samma spår. Det märktes att vissa tyckte att det var pinsamt och jobbigt, och jag visste inte själv var jag skulle ta vägen. Så klart lämnar den typen av erfarenhet vissa negativa spår inför framtida presentationer. 